Suicid och suicidförsök
Suicid är ett folkhälsoproblem. Under 1980- och 1990-talen minskade suicidtalen i Sverige, men under 2000-talet har det inte skett någon ytterligare minskning. Samtidigt har det varit en kraftig ökning av självmordsförsök och självskador under senare decennier, framförallt hos unga kvinnor men också hos unga män.
Vi studerar hur man kan förstå och hantera risken för suicid, i flertalet studier hos personer som redan gjort ett självmordsförsök. Vi baserar våra studier på såväl registerdata som på patientnära forskning, med t ex skattningar av suicidrisk hos patienter. Särskilt har vi intresserat oss för unga människor; t ex studenter. Det gemensamma syftet är att finna vägar att förstå självmordsbeteende och att förhindra suicid. Vi samarbetar nära med Norra Stockholms psykiatri (NSP), som bland annat har Sveriges största psykiatriska akutmottagning. Vi har där studerat betydelsen av ett screeninginstrument för suicidalt beteende, som används vid alla besök på akutmottagningen. Vi och NSP medverkar nu i en randomiserad, kontrollerad multicenterstudie som leds från Lunds Universitet för att utvärdera effekten av den psykologiska behandlingen ASSIP (Attempted Suicide Short Intervention Program) för personer som gjort självmordsförsök.
Vår grupp har i visat att allvarlig psykisk sjukdom som schizofreni och affektiv sjukdom ökar risken avsevärt att dö i självmord efter ett suicidförsök jämfört med lindrigare symptombild. Bland unga är också psykossjukdom en viktig riskfaktor efter suicidförsök. Att använda en våldsam metod vid självmordsförsök ökar också risken för senare suicid. Bland de som vårdats för självskador i ungdomsåren, har män större påverkan på social funktion i vuxen ålder, medan sannolikheten för senare självmord eller psykiska sjukdomar inte skiljer sig åt mellan dessa pojkar och flickor. I en unik studie av mer än 18 000 patienter vid psykiatrisk akutmottagning där utfallet utgjordes av faktiska suicid redan inom mycket kort tid efter akutbesöket, visar screening instrumentet C-SSRS Screen ett värde för att predicera suicid. T ex bör den kunna användas för triage och värdering av patientsäkerhetsaspekter vid ankomst till psykiatrisk akutmottagning.
Transkulturell psykiatri
En del av vår grupp är kopplad till Transkulturellt Centrum - Region Stockholms kunskapscentrum i transkulturell psykiatri och frågor som berör migration och hälsa. Här finns kompetens avseende kvalitativ metod. Vi samarbetar kring forskning om asylsökande och suicid, utveckling av kulturkänslig psykiatrisk diagnostik och medverkar i projektet ”Tidig intervention för nyanlända barn” (TINA) som drivs av forskargruppen EPiCSS vid Institutionen för Global folkhälsa vid ̽ѡ. TINA-projektet syftar till hitta nya modeller för att överbrygga hinder för barn med migrationsbakgrund att nå tidigt stöd för psykisk ohälsa. Vi är även involverade i utvärderingar av utbildningsinsatser om migration och psykisk hälsa riktade till vårdpersonal och ett projekt om välfärdsbehov i den Samiska befolkningen i Region Stockholm i samarbete med Sameföreningen i Stockholm.
Forskningsprojekt
- Suicid hos universitetsstuderande
- Suicid hos de som inte haft kontakt med psykiatrisk vård
- Klinisk prövning av suicidpreventiv psykologisk behandling (multicenterstudie i samarbete med Region Skåne)
- Utveckling av kulturkänslig psykiatrisk diagnostik enligt DSM-5
- ”Tidig intervention för nyanlända barn” (TINA) som drivs av forskargruppen EPiCSS vid Institutionen för Global folkhälsa vid ̽ѡ
- Att vara same i storstad. Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov.
Utvalda publikationer
Bjureberg, J; Dahlin, M; Carlborg, A; Edberg, H; Haglund, A; Runeson, B.
Psychol Med. 2021 Mar 26;1-9.doi: 10.1017/S0033291721000751. Online ahead of print.
Fazel, S, Runeson.
N Engl J Med 2020; 382:266-274. DOI: 10.1056/NEJMra1902944
Lindh, AU; Beckman, K; Carlborg, A; Waern, M; Renberg, ES; Dahlin, M; Runeson, B
J Affect Disord. 2020 Feb 15;263:445-449. doi: 10.1016/j.jad.2019.11.131. Epub 2019 Nov 30.
Idar Wallin M, Dahlin M, Nevonen L, Bäärnhielm S
Transcultural Psychiatry. 2020 : 542-555
Axelsson L, Bäärnhielm S, Dalman C, Hollander AC. (2020).
Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. 55,1449–1456(2020)
Hollander AC, Mackay E, Sjöqvist H, Kirkbride J, Bäärnhielm S, Dalman C. (2020). BMJ Global Health136/bmjgh-2020-002471
Beckman K, Lindh AU, Waern M, Stromsten L, Renberg ES, Runeson B, et al
J Affect Disord 2019 01;243():421-426
Kam W, Zhang Z-J, Bäärnhielm S.
Cult Med Psychiatry 43, 387–403 (2019)
Beckman K, Mittendorfer-Rutz E, Waern M, Larsson H, Runeson B, Dahlin M
J Child Psychol Psychiatry 2018 Sep;59(9):948-956
Sundvall M, Titelman D, Bäärnhielm S
Crisis 2018 Sep;39(5):326-334
Runeson B, Haglund A, Lichtenstein P, Tidemalm D
J Clin Psychiatry 2016 02;77(2):240-6
Lageborn, Christine Takami ; Bjureberg, Johan ; Song, Jie ; Runeson, Bo ; Möller, Jette ; Ljung, Rickard ; Dahlin, Marie
Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 2023