̽»¨¾«Ñ¡

Pediatrik – Anna Lindholm Olinders forskargrupp

Forskningen inom gruppen är främst fokuserad på diabetes bland barn och unga. Det övergripande målet är att finna vilket stöd och vilka strategier som ger störst förutsättning för att hantera vården och egenvården vid diabetes. Forskningen handlar om behandling, utbildning, egenvård och livskvalitet. Forskargruppen använder både kvantitativa och kvalitativa metoder.

VÃ¥r forskning

De flesta i gruppen arbetar kliniskt med barn och unga med diabetes, och vÃ¥ra forskningsprojekt baseras ofta pÃ¥ de problem och frÃ¥gor som vi sett i vÃ¥rt kliniska arbete. I forskargruppen finns flera olika professioner, sjuksköterskor, läkare och dietister, nästan hela det multiprofessionella diabetesteamet. I gruppen finns för närvarande tre doktorander, fyra doktorer varav tvÃ¥ är docenter.

Forskningsprojekt

Egenvård och glykemisk kontroll av typ 1-diabetes i relation till kolhydratintag och måltidsbolusstrategier bland barn och ungdomar

Syftet är att beskriva sambandet mellan kolhydratintag, mÃ¥ltidsstrategier och glykemisk kontroll hos barn och ungdomar med typ 1-diabetes. 

Rekrytering pågår till studierna om:

Matintag och måltidsrutiner hos små barn med och utan diabetes typ 1

Flicka som äter spagetti
Foto: Privat

I tvÃ¥ separata studier undersöker vi hur ätande och intag hos smÃ¥ barn pÃ¥verkas av diabetes typ 1 (T1D). En av studierna undersöker om intaget hos barn med T1D skiljer sig frÃ¥n jämnÃ¥riga kamrater som inte har diabetes. I den andra studien undersöker vi vilka mÃ¥ltidsrutiner och doseringsstrategier föräldrar till smÃ¥ barn med T1D har genom att intervjua dem. I bÃ¥da studierna använder vi även pump- och sensornedladdningar för att analysera mÃ¥ltidsrutiner, intag och olika dosering-strategier. 

Läs om studierna nedan och ladda hem studieinformation och samtycke för att delta!

Matdagboksstudien

Tidigare studier har visat att intaget skiljer sig mellan barn som har T1D och deras jämnÃ¥riga kamrater utan T1D, men det har inte gjorts studier pÃ¥ sÃ¥ här unga barn tidigare. Vi tycker att det är viktigt att undersöka detta eftersom dessa barn kommer att ha diabetes allra längst.  

Till den här studien söker vi deltagare med och utan diabetes. Intaget hos den grupp barn med T1D kommer sedan att jämföras med en grupp barn som inte har T1D, detta kallas för kontrollgrupp. DÃ¥ kan vi jämföra skillnader mellan grupperna och lära oss om barn med T1D behöver andra rekommendationer kring mat och ätande. Har du ett barn som är 5 Ã¥r eller yngre och bor i Stockholmsregionen kan du delta.

Deltagande innebär att man fyller i en kostdagbok i tre dagar (helst torsdag-lördag) samt lämnar information om sitt barns längd och vikt. För barn med T1D så laddar man även ner glukos- och pumpdata.

Kostdagboken är digital och fylls i via dator, smart telefon eller läsplatta. Portioner uppskattas med bilder och volymmått, det krävs inte att du väger maten. Barnet bör inte ha en annan sjukdom som påverkar barnets ätande.

Alla som deltar får även återkoppling på sitt barns kostregistrering.

Är du intresserad? Ladda ner Studieinformationen för utförlig information om studien och signera samtycket. Du är även välkommen att kontakta elisabeth.jelleryd@ki.se.

För dig som har ett barn som inte har diabetes

För dig som har ett barn med typ 1 diabetes

Intervjustudien

Vi önskar få en bättre förståelse för hur diabetes typ 1 påverkar måltider och ätande hos små barn. Vi vet att det kan uppstå utmanande situationer kring måltider men trots detta har små barn ofta mycket bra blodsockerkontroll, därför är vi intresserade att lära oss mer om de strategier som används för att hantera mat, ätande och blodsocker.

I den här studien söker vi föräldrar till barn med typ 1 diabetes som vill ställa upp pÃ¥ en intervju och/eller dela glukos- och pumpdata. Om du har ett barn som är 5 Ã¥r eller yngre och gÃ¥r pÃ¥ en av barndiabetesmottagningarna pÃ¥ Karolinska/Astrid Lindgrens Barnsjukhus eller Sachsska Barn och ungdomssjukhuset kan du delta. 

Deltagande innebär att du ställer upp pÃ¥ en intervju via telefon eller digitalt via teams, vi kommer gemensamt överens om en tid som passar. Det kan ske bÃ¥de dagtid och kvällstid. FrÃ¥gorna rör strategier för insulindosering och mÃ¥ltider.  Om du inte vill delta pÃ¥ en intervju kan du ändÃ¥ delta i studien genom att dela ditt barns glukos- och pumpdata. Vi behöver även barnets längd, vikt och HbA1c.

Är du intresserad? Ladda ner Studieinformationen för utförlig information om studien och signera samtycket. Du är även välkommen att kontakta elisabeth.jelleryd@ki.se.

För dig som har ett barn med typ 1 diabetes

Typ 1-diabetes hos flickor och kvinnor – övervikt och fetma som riskfaktorer för otillfredsställande glykemisk kontroll och nya strategier för personcentrerad vård

Unga kvinnor med typ 1-diabetes (T1D) har sämre glykemisk kontroll och högre risk för hjärt-kärlsjukdom och dödlighet jämfört med unga män med T1D. Data om utvecklingen av BMI över tid, hos kvinnor med T1D, är knapphändig och effekten av övervikt/fetma på diabetesrelaterade risker är oklar. En förutsättning för framgångsrik diabeteshantering är att identifiera modifierbara riskfaktorer och att erbjuda en individualiserad behandling. Det övergripande målet är att förbättra glykemisk kontroll, egenvård av diabetes och livskvalitet hos kvinnliga tonåringar med T1D, och att undersöka effekten av BMI på deras risk för komplikationer.

Att leva med kronisk sjukdom, hälsorelaterad livskvalitet och behandlingstillfredsställelse hos barn och ungdomar

Kroniska sjukdomar påverkar barn och ungdomars livskvalitet. Målet med vården är att öka barn och ungdomars förutsättning att leva ett normalt liv med en god livskvalitet. Diabetes typ 1 kräver ett stort engagemang av barnet/ungdomen och deras vårdnadshavare. Egenvården borde underlättas om de har en behandling de är tillfredsställda med.

Gör det själv teknik

Gör det själv teknik och OpenAPS, nedladdad styrning av insulinpumpfunktion, baserad på kontinuerlig glukosmätning hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes; är det patientsäkert, etiskt försvarbart och ger det ökad behandlingstillfredsställelse och bättre glukoskontroll jämfört med den mest avancerade kommersiella diabetesbehandlingstekniken?

Samverkan

Nationellt samarbete

Eva Toft, Ersta sjukhus

Flera barndiabetesteam och barnsjuksköterskor.

SWEDIABKIDS och NDR, De svenska diabetesregistren

Internationellt samarbete

Carmel Smart, dietist, Australien

¹ó´Ç°ù²õ°ì²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ³Ùö»å

  • Diabetesfonden
  • Barndiabetesfonden
  • Jerringfonden
  • Kronprinsessan Lovisas förening för barnsjukvÃ¥rd

Publikationer

Utvalda publikationer

  • Article: ALLERGY, ASTHMA & CLINICAL IMMUNOLOGY. 2023;19(1):4
    Agenaes H; Brorsson AL; Kull I; Lindholm-Olinder A
  • Article: JOURNAL FOR SPECIALISTS IN PEDIATRIC NURSING. 2023;28(1):e12396
    Gothesson J; Hakansson L; Olinder AL; Hanberger L; Morelius E; Nilsson S; Forsner M
  • Article: PEDIATRIC DIABETES. 2022;23(8):1229-1242
    Olinder AL; DeAbreu M; Greene S; Haugstvedt A; Lange K; Majaliwa ES; Pais V; Pelicand J; Town M; Mahmud FH
  • Article: PEDIATRIC DIABETES. 2022;23(8):1297-1321
    Annan SF; Higgins LA; Jelleryd E; Hannon T; Rose S; Salis S; Baptista J; Chinchilla P; Marcovecchio ML
  • Article: PAIN MANAGEMENT NURSING. 2021;22(4):516-521
    Hanberger L; Tallqvist E; Richert A; Olinder AL; Forsner M; Morelius E; Nilsson S
  • Article: BMJ OPEN. 2020;10(4):e036496
    Brorsson AL; Bratt E-L; Moons P; Ek A; Jelleryd E; Torbjornsdotter T; Sparud-Lundin C
  • Article: ACTA PAEDIATRICA, INTERNATIONAL JOURNAL OF PAEDIATRICS. 2020;109(3):573-580
    Haas J; Persson M; Toft EH; Rathsman B; Brorsson A-L; Olinder AL
  • Article: PEDIATRIC DIABETES. 2019;20(7):986-996
    Brorsson AL; Leksell J; Franko MA; Olinder AL
  • Article: JOURNAL OF CHILD HEALTH CARE. 2017;21(4):392-403
    Nilsson S; Hanberger L; Olinder AL; Forsner M
  • Article: TRIALS. 2017;18(1):562
    Haas J; Persson M; Brorsson AL; Toft EH; Olinder AL

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen