VÃ¥r forskning
Ett forskningsområde av speciellt intresse för forskargruppen är att undersöka erfarenheter, och konsekvenser av att leva med astma och allergisjukdom från barndom och upp till vuxenålder. En styrka med forskningen är möjligheten att kombinera kvantitativa metoder, baserade på avancerade statistiska analyser, med kvalitativa metoder, såsom fokusgruppsintervjuer. Forskningen utförs i en tvärvetenskaplig miljö med en blandning av forskare, doktorander och postdoktorander från olika forskningsområden och kliniskt aktiva vårdpersonal.
Projekt
Överföringsprogram för ungdomar med astma och allergi
Gruppen har publicerat studier inom området och utifrån dessa kunna identifiera att vården av unga med astma och allergi har brister i överföringen mellan barn och vuxensjukvård. Baserat på detta har vi tagit fram ett förslag på ett överföringsprogram, som är baserat på nationella och internationella riktlinjer. Programmet är framtaget för att kunna användas i den vanliga vården i både barnsjukvård och primärvård och syftar till att stärka den unges egenvårdsförmåga. Ett pilotprojekt där effekten och användbarheten av programmet ska utvärderas startade september 2024.
Sjukskrivning astma
I en studie baserad på den populationsbaserade BAMSE-kohorten har vår grupp undersökt hur astma och olika astmafenotyper påverkar introduktionen i yrkeslivet. Studien inkluderade cirka 2400 yrkesarbetande deltagare som medverkade vid en uppföljning vid cirka 24-års ålder där de fick besvara frågor om astmasymtom, medicinering och övrig hälsa. Deltagarna följdes sedan upp i register, där samtliga fall av sjukskrivning längre än 14 dagars registrerats. Resultaten visade att astma hos unga vuxna är kopplat till en ökad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var högst hos unga vuxna med okontrollerad astma, samt hos dem som haft sin astma under en länge tid eller hade samtidig hösnuva. En högre sjukfrånvaro sågs också hos deltagare med astma tillsammans med övervikt. Studien belyser därför vikten av astmaprevention och kontroll för att minska de negativa konsekvenserna av sjukdomen, både för individen och samhället.
Förekomst av svåra allergiska reaktioner hos barn
I en nyligen publicerad studie har vi undersökt förekomsten av svåra allergiska reaktioner hos svenska och finska barn. Studien baseras på nationella register och inkluderade samtliga registrerade vårdbesök för anafylaxi och sjukhusinläggningar för allvarliga allergiska reaktioner mellan 2012 och 2020 hos barn i åldrarna 0–19 år. Resultaten visar att antalet sjukhusinläggningar på grund av allergiska reaktioner har ökat med 29% hos finska barn under denna tidsperiod, medan de minskat med 43% hos svenska barn. Sett till öppenvårdsbesök för anafylaxi så ökade dessa i båda länderna, med en betydligt större ökning i Finland. När olika åldersgrupper analyserades sågs den största ökningen hos de yngsta barnen i åldersgruppen 0–4 år.
Orsaken till de stora skillnaderna mellan länderna är i nuläget okänd och något som behöver undersökas vidare för att kunna förebygga svåra allergiska reaktioner hos barn och ungdomar. I en uppföljande studie planerar vi att undersöka de senaste tidstrenderna av anafylaxi i båda länderna och hur väl behandlingsriktlinjerna följs för barn som drabbats av en svår allergisk reaktion. Vi planerar även att studera om förekomsten och behandlingsriktlinjerna skiljer sig med avseende på demografiska faktorer som kön, ålder, bostadslän och födelseland för att undersöka behovet av riktade insatser.
Att leva med svår matallergi
Födoämnesallergi är vanligt och data visar att ca 10 % av världens befolkning är drabbade. De vanligaste livsmedlen som små barn reagerar mot är mjölk, ägg och vete. Många gånger växer dessa reaktioner bort. Andra livsmedel som man kan reagera mot är jordnötter och trädnötter. Dessa reaktioner är mer varaktiga, från barndom upp till vuxen ålder. Under de senaste tio åren har många studier publicerats inom området födoämnesallergi. Däremot är det färre studier publicerade om hur det är att leva med svår matallergi som ung vuxen, med avseende på konsekvenser och egenvård av sjukdomen. För att få fördjupade kunskaper och kunna ta del av unga vuxnas erfarenheter av att leva med svår matallergi genomför vi just nu en pågående kvalitativ intervjustudie.
Läs mer på den engelska sidan.