̽ѡ

Hälsoinformatik – Sabine Kochs grupp

Vi fokuserar på klinisk informatik med fokusområdena patientcentrerade informationssystem, beslutsstöd och beslutsfattande.

HI Conversations - vår seminarieserie
Stetoskop på tangentbord

Om oss

Vår forskargrupp ingår i Centrum för Hälsoinformatik (HIC) och fokuserar på klinisk informatik med fokusområdena patientcentrerade informationssystem, beslutsstöd och beslutsfattande. 

Forskning

Den behovsmotiverade forskningen inriktas på områdena ”patientcentrerade informationssystem” och ”beslutsstöd och beslutsfattande”, med e-hälsa för patienter som ett huvudområde.

Patientnytta

Vi använder systematiskt kunskap om vårdprocesser, vårdens och omsorgens informationsflöden, patienters informations- och kommunikationsbehov, användbarhet och hälsoinformatikstandarder för att utveckla nya metoder och verktyg. Dessa utvärderas successivt för att skapa ny kunskap om hur e-hälsa bör utformas och införas för att skapa största möjliga nytta för både patienter och vårdpersonal.

Vi följer en socioteknisk modell, d v s vi kombinerar teknisk och metodologisk forskning med forskning om hur införande och användande av e-hälsa påverkar roller, relationer och arbetssätt för patienter och vårdpersonal.

I forskargruppen ingår även 

Publikationer

Alla gruppmedlemmars publikationer

  • Book chapter: SECURITY AND PRIVACY IN SMART ENVIRONMENTS: LECTURE NOTES IN COMPUTER SCIENCE (INCLUDING SUBSERIES LECTURE NOTES IN ARTIFICIAL INTELLIGENCE AND LECTURE NOTES IN BIOINFORMATICS). 2025;p. 173-184
    Nifakos S; Chandramouli K; Stathakarou N
  • Corrigendum: JOURNAL OF THE AMERICAN MEDICAL INFORMATICS ASSOCIATION : JAMIA. 2025;32(1):261-263
    Brandberg H; Sundberg CJ; Spaak J; Koch S; Kahan T
  • Journal article: BMJ MILITARY HEALTH. 2024;:e002877
    Horne S-JM; Davies G; Swain C
  • Article: JOURNAL OF IMMIGRANT AND MINORITY HEALTH. 2024;26(6):984-997
    Harjani MG; Stathakarou N; Konstantinidis ST; Dratsiou I; Varella A; Salcedo VT; Segura MS; Tsoupouroglou I; Bamidis PD; Karlgren K
  • Article: JOURNAL OF SURGICAL EDUCATION. 2024;81(12):103295
    Swain CS; Cohen HML; Helgesson G; Rickard RF; Karlgren K
  • Article: JOURNAL OF ADOLESCENT HEALTH. 2024;75(5):730-736
    Hagström J; Åhlfeldt R-M; Blease C; Cajander Å; Rexhepi H; Moll J; Kane B; Scandurra I; Hägglund M
  • Journal article: EUROPEAN JOURNAL OF PUBLIC HEALTH. 2024;34(Suppl 3):ckae144.1865
    Niemi M; Valcke J; Viberg N; Guidetti S; Alvesson HM; Hungwe FTT; Hellden D; Alfven T
  • Article: JOURNAL OF GENERAL INTERNAL MEDICINE. 2024;39(15):2881-2887
    Soderberg D; Bonn SE; Sjoblom L; Dahlgren A; Muli I; Amer-Wahlin I; Bertilson BC; Farrokhnia N; Hvitfeldt H; Taloyan M; Hagglund M; Lagerros YT
  • Article: EUROPEAN JOURNAL OF DENTAL EDUCATION. 2024;28(4):880-888
    Dalum J; Christidis N; Habel H; Karlgren K; Leanderson C; Englund GS
  • Article: JMIR MEDICAL INFORMATICS. 2024;11:e63456
    Ashimwe A; Davoody N
  • Article: JMIR SERIOUS GAMES. 2024;12:e63390
    Stathakarou N; Kononowicz AA; Mattsson E; Karlgren K
  • Journal article: JOURNAL OF MEDICAL IMAGING AND RADIATION SCIENCES. 2024;55(3):101655
    Vestbøstad M; Karlgren K; Olsen NR
  • Journal article: JOURNAL OF CONSUMER HEALTH ON THE INTERNET. 2024;28(4):293-307
    Sormunen T; Niklasson B; Westerbotn M
  • Article: HEALTH INFORMATICS JOURNAL. 2024;30(4):14604582241290725
    Brahimllari O; Eloranta S; Georgii-Hemming P; Haider Z; Koch S; Krstic A; Skarp FP; Rosenquist R; Smedby KE; Taylan F; Thorvaldsdottir B; Wirta V; Wasterlid T; Boman M
  • Journal article: BMJ MILITARY HEALTH. 2024;:military-2024-002753
    Swain C; Evans C; Kinkaid V; Keogh J; Orr L; King K
  • Article: BMJ HEALTH & CARE INFORMATICS. 2024;31(1):e101102
    Blease CR; Locher C; Gaab J; Hägglund M; Mandl KD
  • Article: JOURNAL OF MEDICAL INTERNET RESEARCH. 2024;26:e55752
    Moll J; Scandurra I; Barkas A; Blease C; Hagglund M; Horhammer I; Kane B; Kristiansen E; Ross P; Ahlfeldt R-M; Klein GO
  • Article: SCANDINAVIAN JOURNAL OF PSYCHOLOGY. 2024
    Tanimoto AS; Richter A; Bujacz A; Lindfors P
  • Book chapter: STUDIES IN HEALTH TECHNOLOGY AND INFORMATICS. 2024;p. 1477-1481
    Dudkina A; Kujala S; Hägglund M; Kharko A; Wang B; Soone H; Ross P
  • Article: STUDIES IN HEALTH TECHNOLOGY AND INFORMATICS. 2024;316:339-343
    Faxvaag A; Reponen J; Hardardottir GA; Vehko T; Viitanen J; Eriksen J; Koch S; Nøhr C
  • Visa fler

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

Projekt

CUREX

Projektet handlar om säkerhetslösningar för datahantering inom vårdtillämpningar och är ett EU-projekt (H2020) som beskrivs mer på de engelska sidorna. 

Projektkoordinator

Samarbetspartners från ̽ѡ

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle 

Institutionen för lärande, informatik, management och etik

Kontaktpersoner vid HIC

, , 

Nordic eHealth Research Network

NeRN är ett forskarnätverk kopplat till Nordiska Ministerrådets eHälsogrupp och arbetar med framtagning av modeller och indikatorer för jämförelse av eHälsoimplementeringar i de Nordiska länder. Detta projekt är mer utförligt beskrivet på de engelska sidorna.

Gruppen har sedan 2012 publicerat ett antal artiklar och rapporter. Nedan listas de fyra huvudsakliga rapporterna.


Hyppönen H, Faxvaag A, Gilstad H, Hardardottir GA, Jerlvall L, Kangas M, Koch S, Nøhr C, Pehrsson T, Reponen J, Walldius Å, Vimarlund V
Tema Nord 2013:522


Hyppönen H, Kangas M, Reponen J, Nøhr C, Villumsen S, Koch S, Hardardottir GA, Gilstad H, Jerlvall L, Pehrsson T, Faxvaag A, Andreassen H, Brattheim B, Vimarlund V, Kaipio J
Norden, TemaNord 2015:539, Nordic Council of Ministers,Stockholm, Denmark.


Hyppönen H, Koch S, Faxvaag A, Gilstad H, Nøhr C, Hardardottir GA, Andreassen H, Bertelsen P, Kangas M, Reponen J, Villumsen S, Vimarlund V
Tema Nord 2017:528, Nordic Council of Ministers,


Nøhr C, Faxvaag A, Tsai CH, Audur Hardardottir G, Hyppönen H, Andreassen HK, Gilstad H, Jónsson H, Reponen J, Kaipio J, Voigt Øvlisen M, Kangas M, Bertelsen P, Koch S, Villumsen S, Schmidt T, Vehko T, Vimarlund V 
Tema Nord 2020:505

Swelifes vägledning för hälsodata – best practice vid införande

Detta projekt syftar till att, i första hand baserat på arbete tillsammans med 1-3 av Swelifes projekt, utveckla en konkret vägledning för hälsodata och utifrån denna vägledning stödja dessa projekt. Läs mer på projektets sida.

Projektledare och kontaktperson vid HIC

TERMINET

Projektet handlar om att sätta upp nästa generationens Internet of Things (IoT) plattform under användning av bl a Augmented och Virtual Reality (AR/VR). Projektet är ett EU projekt (H2020) och beskrivs mer på de engelska sidorna.

Projektkoordinator

University of Western Macedonia, Greece

Kontaktpersoner vid HIC

, , 

X-eHealth

Projektet handlar om ett interoperabilitetsramverk för eHälsoimplementeringar och är en Collaborative and Supporting Action (CSA) under EU-H2020. Projektet beskrivs mer på de engelska sidorna.

Projektkoordinator

Ministry of Health, Portugal

Kontaktpersoner vid HIC

, 

Avslutade projekt

​Datoriserade kliniska riktlinjer genom openEHR

Integrering av datoriserade kliniska riktlinjer med openEHR.

Fokus i denna forskning är att erbjuda nya sätt att stödja kliniska processer genom användning av informationsteknik baserad på återanvändbara, evidensbaserade datastrukturer, modeller och komponenter. Detta kommer på sikt kunna skapa anpassningsbara e-tjänster för patientspecifikt beslutsfattande i vården. Mer specifikt kommer datoriserade riktlinjer undersökas i samband med openEHR, en semantisk teknologi för elektroniska journalsystem.

Projektet är ett samarbete mellan KI-institutionerna LIME, MedSolna och Klinisk neurovetenskap samt med företaget Cambio Healthcare Systems.

Projektgrupp

, LIME

, MedSolna

, Cambio Healthcare Systems och LIME

, Klinisk neurovetenskap.

Publikationer


Anani N, Chen R, Prazeres Moreira T, Koch S
BMC Med Inform Decis Mak 2014 May;14():39


Chen R, Valladares C, Corbal I, Anani N, Koch S
Stud Health Technol Inform 2013 ;192():244-7


Anani N, Chen R, Prazeres Moreira T, Koch S
Stud Health Technol Inform 2012 ;180():487-91

Egenvårdsstöd via e-tjänster till personer med lindriga förvärvade kognitiva funktionshinder

Syftet med projektet är att skapa en översikt över vilka erfarenheter som personer med lindriga/moderata förvärvade kognitiva funktionshinder (MildAcquiredCognitiveImpairment) har av e-tjänster som sociala medier, mobiltelefon och andra tekniska hjälpmedel.

Projektet inleddes med en förberedande studie för att undersöka den nuvarande hjälpmedels-, informations- och kommunikationstekniken (IKT) genom en systematisk genomgång av befintlig litteratur om tillgängliga IKT-verktyg för MACI-patienter som använder åtta olika biblioteksdatabaser inom medicin, vetenskap, teknik och sjukgymnastik. Funktionaliteten hos dessa verktyg analyserades med hjälp av en analytisk ram som grundar sig på den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health). Forskningen följdes av ett enkätutskick där totalt 600 medlemmar i en patientorganisation (Hjärnkraft) tillfrågades om sina vanor av användning av e-tjänster och sociala medier i relation till sina kognitiva brister. Projektet kommer att följas av en utvärdering via en offentlig Facebook-grupp som inrättats för personer med trötthet uppkommen efter en skada på hjärnan samt några fokusgruppsmöten med ett litet antal personer med MACI.

Hittills har resultaten från delstudierna i projektet visat en brist på särskilda IKT-verktyg för att stödja personer med MACI samt vilka tillgängliga tjänster/verktyg personerna med MACI ofta använder (på egen hand). Resultaten visade också att själva kommunikationen är den viktigaste aspekten av e-tjänster för dem.

Kontaktperson

Aboozar Eghdam

Publikation


Eghdam A, Scholl J, Bartfai A, Koch S
J. Med. Internet Res. 2012 Nov;14(6):e159

EHR4SA

Electronic Health Records (elektroniska patientjournaler) for South Africa (EHR4SA) är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras av FORTE och South African Medical Research Council (SAMRC) och slutar hösten 2020.

Anledningen till projektet är att Sydafrika går mot en nationell sjukförsäkringsstrategi NHI (National Health Insurance strategy) som kommer att förbättra tillgång till och kvalitet på hälsovård för alla medborgare. NHI kommer dock att behöva att patientdata är tillgänglig för alla vårdgivare eftersom patienter ska komma att få tillgång till både privata och offentliga hälsovårdstjänster.

För närvarande finns det ingen elektronisk metod för att hålla reda på patientjournaler i den offentliga sektorn, även övervakning och utvärdering av primärvårdstjänster görs manuellt. Vidare identifierar e-hälsostrategin de viktigaste utmaningarna som begränsad kapacitet eller möjlighet inom den primära sjukvårdssektorn att implementera en nationell e-hälsostrategi; olika nivåer av e-hälsomognad mellan och inom provinser och ett stort antal system mellan vilka det är liten, eller ingen, interoperabilitet och kommunikation.

Sverige har haft en e-hälsostrategi sedan 2005 och ligger i framkant när det gäller design och utveckling av e-hälsa, både för vårdpersonal och för patienter. I Sverige använder de flesta vårdcentraler och sjukhus elektroniska hälsoregister, 98% av alla recept är elektroniska och patienter har tillgång till sina medicinska uppgifter genom en patienttillgänglig elektronisk journal. Detta betyder dock inte att all vårdpersonal och patienter är helt nöjda med systemet och interoperabilitet är fortfarande en utmaning.

Syftet med detta forskningsprojekt är att utvärdera hur implementeringen av e-hälsostrategin kan stödas genom elektroniska journaler och att utforska den infrastruktur och de krav som krävs för att lyckas med EHR-system.

Projektledare

Samarbetspartners

Liezel Cilliers, University of Fort Hare, South Africa 
Graham Wright, Rhodes University, South Africa
Stephen Flowerday, Rhodes University, South Africa

Health Innovation Platform

Health Innovation Platform (HIP) är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras av VINNOVA och slutar hösten 2020.

Målet med projektet är att slutföra utvecklingen av Healthcare Innovation Platform (HIP.se) - ett ramverk som ger verktyg och ramar för dem som utvecklar nya e-hälsotjänster och hämtar information från landstingets medicinska journalsystem.

Varför? Eftersom utveckling av nya sjukvårdssystem har varit förbehållet några få stora aktörer som har haft råd! HIP.se levererar tiotusentals timmar arbete som varje enskild utvecklare annars skulle behöva utföra själva. HIP ger både stora och små aktörer tillgång till kvalitetssäkrad och certifierad kod. Därmed kan de snabbt utveckla nya lösningar till en bråkdel av vad det annars skulle kostat.

Både medborgare och vårdgivare drar nytta av detta och dessutom är både konceptet och de nya tjänsterna nya exportmöjligheter. Men HIP.se är inte förpackat på ett sådant sätt att utvecklare kan använda det utan stöd från HIP:s utvecklingsteam. Projektet kommer att utveckla plattformen så att den kan användas utan stöd och lanseras både nationellt och internationellt. Först då får alla full nytta av ett unikt utvecklingskoncept.

Förutom att utveckla och testa HIP-plattformen och relaterade tjänster inkluderar projektleveranserna HIP Forum - en plats för möte, lärande och kommunikation för att fördjupa förståelsen för konceptet. Men bara att leverera en portal och forum räcker inte. Projektet kommer därför att producera innehåll i form av nya e-tjänster och kommer också att följas upp via modeller och piloter för att verifiera både användbarhet och hur konceptet påverkar utvecklingstid och kostnader.

Projektledare

Heart Rate Variability Biofeedback Game

Läs mer om projektet Heart Rate Variability Biofeedback Game.

IntegrIT

Målet med IntegrIT är att utveckla en infrastruktur för patientnära klinisk forskning som integrerar datainsamling från patientjournaler, forskningsmallar och patienters egenrapportering. Syftet är att främja klinisk forskning i den reguljära vården samtidigt som man minskar administrativ tid för både forskare och patienter.

Mina vårdflöden

Visionen för projektet Mina Vårdflöden är att möjliggöra för patienten själv att följa sin hälsa online genom att ge dem tillgång till historik, nuläge samt framtida händelser rörande deras personliga vårdflöden.

MobEVAL – utvärdering av mobila IT-stöd i hemsjukvården

Införandet av elektroniska journalsystem, beslut- och kunskapsstöd och andra IT-system i primärvården har underlättat det dagliga arbetet men har också lett till ökat administrativt arbete och frustration och stress när IT-systemen brustit i användbarhet och anpassning till arbetsuppgifterna. Dessutom används bara en bråkdel av de möjligheter modern informationsteknologi erbjuder. Anställda i primärvården använder i huvudsak stationära datorer för att dokumentera i journalen och utföra administrativa arbetsuppgifter, trots att stora delar av deras arbete utförs i patientens hem. Mobila journalsystem har visat stor potential, men kunskapen om i hur hög utsträckning de används i Sverige idag är låg. Detsamma gäller kunskapen om de effekter mobila IT-system kan ha på kvalitet och arbetstillfredsställelse i svensk primärvård.

Syftet med detta forskningsprojekt är att utforska hur införandet av mobila IT-system i hemsjukvården påverkar vårdpersonalens arbetssituation. För att uppnå detta mål kommer vi att:

  1. utforska i vilken utsträckning mobila IT-system har införts i hemsjukvården idag, och
  2. undersöka hur införandet av mobila IT-system påverkar vårdpersonalens arbetssituation, med särskilt fokus på administrativt arbete, stress och upplevd patientsäkerhet i förhållande till vårddokumentation, tillgång till information och verktyg för att kommunicera i mobila arbetssituationer.

Det finns många olika metoder för att utvärdera hälsoinformatik, men rekommendationerna för vilka tillvägagångssätt som lämpar sig bäst och vilka faktorer som är viktigast att utvärdera vid studier av mobila IT-system i hemsjukvården saknas. Vi tror att detta har en negativ effekt på antalet utvärderingsstudier som genomförs vad gäller mobila IT-system i hemsjukvården och deras kvalitet. Parallellt med utvärderingsstudien kommer vi därför också att ta fram ett ramverk för utvärdering av mobila IT-system i hemsjukvården där vårdpersonal är den huvudsakliga användargruppen.

Deltagande forskare

  • Magnus Peterson

Min hälsoplan

Min hälsoplan är studier kring att stödja egenvård och samarbete i strokevården genom informations- och kommunikationsteknologi. Det huvudsakliga syftet med vårt forskningsprojekt är att undersöka hur hälsoinformationssystem (i detta sammanhang ’Min hälsoplan’) som används av patienter med kroniska eller långvariga sjukdomar bör utformas för att förbättra samarbete, patientens delaktighet och egenvård. Inom projektet kommer vi därför att ta fram en prototyp: "Min hälsoplan" som kommer att vara ett verktyg med fokus på vård- och rehabiliteringsplanering som ett sätt att förbättra samarbete mellan stroke patienter och vård- och omsorgspersonal och ett verktyg för att möjliggöra långsiktig rapportering och uppföljning av individens hälsotillstånd.

Projektet bedrivs av Centrum för hälsoinformatik (HIC). Projekttid: 2011-2016.

Kontaktperson

Publikation


Davoody N, Koch S, Krakau I, Hägglund M
Int J Integr Care 2014 Oct;14():e032

Nationella kartläggningen av e-hälsan i ambulanssjukvården

För att studera hur ambulanssjukvårdens informationssystem stödjer en effektiv, god och säker vård genomfördes under våren 2016 en enkätstudie riktad till ambulanssjuksköterskor. Syftet var att utreda hur informationssystemen stödjer ambulanssjuksköterskornas informationsbehov i ambulansuppdragens olika skeden. Studien genomfördes på uppdrag av eHälsomyndigheten i samarbete med Vårdförbundet, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och ̽ѡ.

Vårdförbundet samordnar arbetet och skickar ut en webbenkät till samtliga sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Sverige som finns med e-postadress i förbundets medlemsregister. För analys av enkätsvaren och framställning av en rapport som analyserar resultatet anlitas forskare vid Centrum för Hälsoinformatik och Sektionen för Omvårdnad vid Karolinska institutet.

Läs ""

Läs ""

Medverkande från HIC

och

New SkyCare

Projektet handlar om hemmonitorering av patienter med svår hjärtsvikt och/eller diabetes och är ett EU EITHealth projekt (H2020).

Projektkoordinator

Zilveren Kruis Achmea, The Netherlands

Kontakt vid HIC

PACESS

Patient-centrerad utvärdering av patienters tillgång till journal via nätet (PACESS) är ett 3-årigt forskningsprojekt finansierat av FORTE med start 2017. I Sverige finns unika möjligheter att utforska hur e-hälsa kan påverka och förändra vården. Här utforskas hur patienters tillgång till sin journal via nätet påverkar både vård och egenvård, och hur e-hälsa kan användas för att ge patienter verktyg för att bli mer aktiva deltagare i sin vård och i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Patienters tillgång till sin journal via nätet anses numer ofta som ett viktigt verktyg för patienters delaktighet, dock vill vi utforska om och hur dessa e-tjänster påverkar vården.

För att öka nyttan av e-hälsa krävs en fördjupad förståelse för hur införandet av e-hälsotjänster påverkar roller, relationer och organisatoriska strukturer på mikro-, meso- och makronivåer i vården. Vi behöver förstå hur framtida patienters krav på kommunikation och e-tjänster påverkar olika roller i vården samt framtidens hälso- och sjukvård. Därför är det övergripande syftet att utforska hur tillgång till information och nya e-hälsolösningar påverkar patienter och vården.

Två arbetspaket är planerade:

Utvärdering av de journaltjänster för patienter som redan implementerats i svensk hälso- och sjukvård.
Deltagande design av innovativa tjänster som möjliggör patienters aktiva deltagande och insyn i vården.

Genom hela projektet kommer vi arbeta fram en teoretisk grund för att förstå och förklara hur implementering av e-hälsotjänster påverkar vård och patienter på olika nivåer. Vidare kommer patientcentrerade kvalitetsindikatorer att skapas för att underlätta en unison värdering av införandeprocesser och e-hälsotjänster som Journalen.

Projektledare

, ̽ѡ

Medverkande forskare

Isabella Scandurra, Örebro universitet

Spetspatienter

 syfte är fler patienter som vet, kan och vill mer, samt en vård som kan möta deras behov.

Detta Vinnova-baserade projekt gick inom UDI steg 1 vid namn 'Kronisk kunskap', men går nu vidare och skapar ett diagnosoberoende kompetenscenter för spetspatienter. En spetspatient är en patient (eller närstående) som i kontakt med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier och metoder för att maximera 'må-bra-tiden'. Vi tror att fler kan bli spetspatienter med hjälp av egenvårdsutbildning och tillgång till bra verktyg och detta ska kompetenscentret bidra med. Kompetenscentret ska även ge förutsättningar för att öka kontaktytorna mellan spetspatienter å ena sidan och andra patienter (och närstående), vård, forskning, företag och liknande å andra sidan.

Konstellationen av parterna inom projektet består av representanter från patientorganisationer, akademin, offentlig sektor, privata vårdgivare och företag. Här finns en bred kompetens med tydligt fokus på projektets kärnfråga; att stödja patienters egenvård och patientmedverkan. Vår lösning ska förbättra vårdens förutsättningar att möta aktiva patienters (och närståendes) kompetens och förväntningar på delaktighet i egenvård och vårdens förbättringsarbete. Patienter som har större möjligheter att ta ökat ansvar för sin egen hälsa kommer leda till att vården avlastas och resurserna kan användas till de som behöver mer hjälp istället. Potentialen är stor, både för besparingar i vårdkostnader, nya sätt att bedriva vård samt nya affärsmöjligheter.

Kontaktperson

Nyckelord:
Folkhälsa, informatik Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi äԻ Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign) (Samhällsvetenskapliga aspekter under 50803) Pedagogik Visa alla
SK
ԲԱåԲ첹:
Sabine Koch
2024-12-09