̽ѡ

Cultural Medicine – Solvig Ekblads grupp

Our research includes pre- and post-migration-related stress and health, evaluation of interventions (primary, secondary and tertiary), as well as theory and method development.

Formation av händer

Vårt alltmer globala och mångkulturella samhälle och med en policy om hälso- och sjukvård på lika villkor för alla ställer nya krav på klinisk utbildning och forskning. Migrationsrelaterade stressymtom såsom psykisk ohälsa och andra folkhälsosjukdomar hos nyanlända (främst asylsökande och flyktingar) är ett allt större hälsoproblem. Det behövs metodutveckling när det gäller preventiva insatser i interkulturellt och interprofessionellt samarbete.

Forskning vid enheten Culture Medicine sker i samarbete med nationella och internationella ledande forskare och vårdpersonal på akademiska vårdcentraler (AVC) och inkluderar pre- och postmigrationsrelaterad stress och hälsa, utvärdering av interventioner (primär, sekundär och tertiär), teori- och metodutveckling.

Samarbeten som expert, handledare

, MD, PhD, docent, ̽ѡ, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi 

, Doktorand, ̽ѡ, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och Soroti Regional Referral Hospital, Uganda

, Associate Professor, ̽ѡ, Institutionen för lärande, informatik, management och etik - Utvärdering av implementeringen av Tobaksavvänjning på recept i primärvården i Region Stockholm

, ̽ѡ, Institutionen för lärande, informatik, management och etik - Utvärdering av implementeringen av Tobaksavvänjning på recept i primärvården i Region Stockholm

Elisabeth Mangrio, barnsköterska, PhD, docent, Malmö Universitet, Hälsa och samhälle, Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare, ansökan Horizon 2020.

Michael Strange, docent, Malmö Universitet, Hälsa och samhälle, Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare, ansökan Horizon 2020.

Documents

Projekt

Cirkelträff i grupp för nyanlända kvinnor med barn

 – Att må psykiskt bra i Sverige. En kvalitetssäkring

Som en del av arbetet med nyanlända kvinnor sökte och erhölls verksamhetsbidrag från Folkhälsomyndigheten hösten 2017 för att ta fram en Metodhandbok. Under 2018-2019 erhölls fortsatta verksamhetsbidrag för projektet ”Främjande och förebyggande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention hos barn i migration.” För 2020 har ytterligare verksamhetsbidrag erhållits, men efter en kort start så måste vi göra uppehåll på grund av pågående covid-19 pandemi. På två orter har cirkelträffarna kunnat genomföras men flera orter är på ”g” under hösten. Inbjudna deltagare är rädda för en andra våg av covid-19 och de skjutningar som skett.

Basbehoven och den somatiska hälsan kommer ofta före det psykiska måendet, samtidigt som de här aspekterna påverkar kvinnors psykiska hälsa och att vara förälder. Generellt är hälsokunskapen lägre hos utrikes födda jämfört med befolkningen i övrigt, speciellt har kvinnor sämre psykisk hälsa enligt SCB. Genom att få hälsofrämjande kunskap och verktyg som är relevant utifrån kvinnornas behov, skapas bättre förutsättningar för en lyckad etablering och relationen till barnen. Kvalitetssäkringen under tidigare projektår visar att kvinnorna känner oro/stress för framtiden men pratar inte om psykisk ohälsa. Många är lågutbildade eller kan varken läsa eller skriva, vilket försvårar pedagogik med nya tekniker.

Projektet genomför cirkelträffar kring fem teman i år (2020) på åtta orter (Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Järfälla, Malmö, Umeå, Uppsala, Visby). Lokala kontaktkvinnor koordinerar samtalsledare (klinisk vårdpersonal, socialsekreterare och polis/advokat) och auktoriserad tolk vid behov och har regelbunden kontakt med projektgruppen. Dessa teman (se nedan) är behovsstyrda genom intervjuer före starten, och som resulterat i en Metodhandbok till kontaktkvinnor och samtalsledare. Förra året har varje cirkelträffomgång om fem veckor utökats till sju, med en introduktion och en avslutande med utvärdering som bl a görs genom skype med gruppen direkt efter avslutningen.

Fem teman för cirkelträffar

  1. information om kvinnors rättigheter och skyldigheter och allmänt om mänskliga rättigheter samt information om social hållbarhet och etableringen (polis eller jurist/advokat).
  2. information om förändrade familjeroller samt information om barns rättigheter, behov, utveckling och alternativa uppfostringsmetoder istället för aga (socialtjänst).
  3. information om den kvinnliga kroppen, reproduktiv hälsa och sjukvård (barnmorska).
  4. fakta om stress och återhämtning, psykisk hälsa och ohälsa för både kvinnor och barn och speciellt information om tecken och symptom, vad man kan göra själv och var man kan söka hjälp (psykolog).
  5. hälsofrämjande och inkluderar kost, motion och friskvård för att förebygga olika folkhälsosjukdomar inklusive psykisk ohälsa (nutritionist eller fysioterapeut).

Vi har medverkat med seminarium under Almedalsveckan.

Samarbete

Alexandra Charles von Hofsten, grundare och ordförande, , och lokala kontaktkvinnor. Solvig Ekblad är ledamot i medicinska expertgruppen.

Publikationer


Eriksson-Sjöö T, Cederberg M, Östman M, Ekblad S.
International Journal of Migration, Health and Social Care 2012:8(3):112-126


Ekblad S, Asplund M.
Open Journal of Preventive Medicine 2013:3(1):12-21 doi:10.4236/ojpm.2013.31002


Ekblad S, Persson-Valenzuela UB
Int J Environ Res Public Health 2014 Oct;11(10):10622-40

Tailor-made group training by clinical staff to empower equity in health towards newly arriving Arabic- and Somali speaking women in Sweden.
Ekblad S, Hjerpe A, Lunding H.
Public Health Panorama: topic of migration and health in the European Region, Journal for the WHO Regional Office for Europe 2016:2(4):466-476

Utrikes födda kvinnor – genus, etnicitet och ohälsa. Från problemorienterat till hälsofrämjande fokus (284-300).
Ekblad, S
I: Ingemo Bonnier (red). Kvinnor och hälsa, så mycket bättre! 21 medicinska experter. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2018. 


Ekblad S.
Socialmedicinsk tidskrift 2019:1:85-92


Ekblad S, Baldursdottir S.
Socialmedicinsk tidskrift. Specialnummer kring MR 2019:4:534-544


Ekblad S
Frontiers in Psychiatry, Community case study. ID 476241 published July 8, 2020:11, article 611, 1-6.

Möten mellan läkare och flyktingpatienter

 vid bedömning och uppföljning i primärvården: utveckla, testa och utvärdera förhållningssätt i interaktivt datorsystem

Sverige liksom många andra länder har transformerats till ett mångkulturellt samhälle. Utrikes födda har dubbelt så hög ohälsa jämfört med svenskfödda och flyktingar har 10 gånger oftare diagnosen posttraumatiskt stressyndrom och i kombination med folkhälsosjukdomar.

Utrikes födda patienter upplever att de diskrimineras i vården. Kunskapsgapet kan bero på stigmatisering, språksvårigheter och att läkare inte har tillräcklig empatisk kompetens i det kliniska mötet. Dagens vårdutbildningar saknar tillräckligt effektiva och verklighetsnära träningsmiljöer som detta forskningsprojekt kan erbjuda.

Till skillnad från traditionell undervisning och verkliga vårdmöten, utsätter inte virtuella lärandemiljöer patientens integritet. Deltagaren kan därmed öva i egen takt, hinner bygga upp en tillit och reflektera innan de fattar kritiska beslut vid bedömning. Vi anser därför att innovativa pedagogiska metoder på detta område är mer än välkomna.

En Virtuell Patient (VP) definieras som en interaktiv datorsimulering av verkliga kliniska fall i pedagogiskt syfte. Virtuella möten skapar en möjlighet att ställa relevanta frågor, i egen takt, i en individualiserad lärandemiljö, vilket gör det möjligt att student/klinisk personal själva och tillsammans med andra studenter/kolleger och handledare i trygg miljö kan diskutera och ge feedback på mötet med andra studenter/kolleger och handledare i trygg miljö kan diskutera och ge feedback på mötet med den virtuella patienten.

VPs har gett lyckade resultat i samband med klinisk och interkulturell kompetens, men vi har även kunskaper om att studenten/deltagaren behöver göra upprepade virtuella möten för att denna kompetens ska öka. Detta skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling av internationell högkvalitativ forskning och kunskapsgenerering om samband mellan delaktighet i lärande processen och empati. I ett ytterligare perspektiv kommer den erhållna kunskapen att stärka utbildningen på grund- och avancerad nivå när det gäller såväl bredd som djup.

Samarbete, bi-handledare

, universitetslektor i allmänmedicin, ̽ѡ, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), med förenad anställning med landstingsdel på Akademiskt Primärvårdscentrum, Region Stockholm, specialist i allmänmedicin, Med Dr, docent i allmänmedicin, Master i Medicinsk pedagogik

Uno Fors, DDS, PhD, Professor, prefekt, Stockholms universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV),

, Professor/Överläkare, Karolinska institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Publikationer


Rothlind E, Fors U, Salminen H, Wändell P, Ekblad S
BMC Fam Pract 2020 03;21(1):49


Rothlind E, Fors U, Salminen H, Wändell P, Ekblad S
PLoS ONE 2018 ;13(8):e0203383


Pantziaras I, Fors U, Ekblad S
PLoS ONE 2015 ;10(3):e0119754


Pantziaras I, Fors U, Ekblad S
Journal of Medical Internet Research 2015:17(2): e46; doi:10.2196/jmir.3497 


Pantziaras I, Fors U, Ekblad S
Journal of Contemporary Medical Education, 11 July 2014DOI: 10.5455/jcme.20140627042240


Ekblad S, Mollica RF, Fors U, Pantziaras I, Lavelle J
BMC Med Educ 2013 Aug;13():110


Pantziaras I, Courteille O, Mollica R, Fors U, Ekblad S
International Journal of Medical Education. 2012;3:132-140 ISSN: 2042-6372 DOI:10.5116/ijme.5004.7c78

Inskickade manus

Virtual patients reflecting the clinical reality of primary care . a useful tool to improve cultural competence.
Rothlind E, Fors U, Salminen H, Wändell P, Ekblad S.

Primary care consultations on emotional distress – a part of the acculturation process in patients with refugee backgrounds. A Grounded Theory Approach.
Rothlind E, Fors U, Salminen H, Wändell P, Ekblad S.

Konferenspresentationer

Circling the Undefined – Intercultural Consultations in Swedish Primary Care.
Rothlind E, Fors U, Slaminen H, Wändell P, Ekblad S.
Presentation av poster på (SFAM) Svensk allmänmedicinsk kongress, Borås 8-10 maj, 2019

Circling the Undefined – Intercultural Consultations in Swedish Primary Care.
Rothlind E, Fors U, Slaminen H, Wändell P, Ekblad S.
Presentation av poster på Nordisk kongress i allmänmedicin, 17-20 juni, 2019, Aalborg, Danmark

Huvudhandledare för doktorand


Pantziaras I

Primärvårdens möjligheter att genom samtal upptäcka och förebygga ohälsa hos barn och unga vars föräldrar är långvarigt sjukskrivna

Vi vet att våra långtidssjukskrivna patienter och deras familjer inom primärvården påverkar vardagen mycket och att även barnen ser föräldrarnas besvär. Barn ska få forma egna uppfattningar om det som berör dem, uttrycka dessa fritt och att vuxna bör respektera deras uppfattning.

Aktuellt projekt, ingår i doktorandarbetet (Charlotte Oja), med syfte att intervjua långtidssjuka föräldrar i primärvård och deras barn om deras förväntningar/önskemål kring information, råd och stöd till barnen då barnens föräldrar är långtidssjukskrivna.

Samarbete, bihandledare

Tobias Edbom, leg sjuksköterska, PhD, affilierad forskare, ̽ѡ, Institutionen för klinisk neurovetenskap

Jörgen Månsson, MD, PhD, adjungerad professor, Göteborgs universitet, Avdelning för samhällsmedicin och folkhälsa

, MD, PhD, affilierad forskare, ̽ѡ, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Publikationer


Oja C, Edbom T, Nager A, Månsson J, Ekblad S
PLoS ONE 2020 ;15(5):e0233696


Oja C, Edbom T, Nager A, Månsson J, Ekblad S
International Journal of Adolescence and Youth, 2019:24(4),

Inskickad, ej publicerad

Trying to restore family life by making out that nothing has changed may render parents unable to inform their children about their illness – A qualitative study of parents on long-term sick-leave in primary health care.
Oja C, Edbom T, Nager A, Månsson J, Ekblad S

Främja interprofessionellt verksamhetsintegrerat lärande i primärvården med hjälp av virtuella patienter

Pedagogisk forskning har visat att interprofessionella lärandeaktiviteter bidrar till ökad kunskap och färdigheter inom professionsutbildningar samt att samarbete förbättras mellan professionerna och vårdkvalitén ökar. Att kunna samverka med andra vårdprofessioner och känna till vilka kunskaper andra vårdprofessioner besitter är en viktig kompetens för framtidens vårdpersonal för att kunna möta patienternas behov.

För studenten innebär det att man genom interprofessionellt lärande har en möjlighet att lära av, med och om varandra på ett utvecklande sätt. Projektets mål är att undersöka vilka hinder och möjligheter studenter har att lära av, med och om och varandra i primärvården.

Resultat från projektet kan i förlängningen användas som underlag för framtagande av interprofessionella läraktiviteter i primärvården. Doktorand skriver en avhandling vid NVS/KI

Samarbete med handledare

, huvudhandledare,universitetslektor i allmänmedicin, Karolinska institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), med förenad anställning med landstingsdel på Akademiskt Primärvårdscentrum, Region Stockholm, specialist i allmänmedicin, Med Dr, docent i allmänmedicin, Master i Medicinsk pedagogik

Uno Fors, Professor, prefekt, Stockholms universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap

, MD, PhD, Karolinska institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)

Publikationer


Tran C, Ekblad S, Toth-Pal  E., Fors U, Salminen H.
PLoS ONE, 23 September 2020, 

Konferenspresentation

Students’ interaction and learning when working with an interprofessional virtual patient model in primary healthcare.
Tran C, Toth-Pal E, Kaila P, Ekblad S, Fors U, Salminen H.
Abstract skickad till AMEE 24-28 September, 2019, Wien, Österrike

Skyddsåtgärder mot covid-19

En kvalitativ studie av barriärer och egna strategier i utsatta områden samt utvärdering av brukarmedverkan i reviderad och meningsfull smittskyddsinformation

Internationella och nationella data visar att socioekonomiskt utsatta grupper och minoritetsgrupper drabbas av Covid-19 i högre grad än majoritetsbefolkningen. Trångboddhet, flergenerationsboende, hälsoläge, hälsolitteracitet, mindre möjligheter att arbeta på distans, högre beroende av kollektivtrafik, kulturella faktorer och språkbarriärer, är sannolika faktorer i detta. Covid-19 blev hastigt utbredd i Järva, Stockholm. Det finns där indikationer på en ökad risk för en allvarlig sjukdomsutveckling. Behovet av rekommendationer i dialog som är anpassade för trångbodda familjer med flergenerationsboende har betonats av bl a lokalt ansvariga.

Det ettåriga projektet syftar till att samla in information som konkretiserar de barriärer de boende upplever mot att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer och strategier för att möta smittrisken som de boende själv utvecklat, som kan vara mer eller mindre gynnsamt.

Datainsamling sker med fokusgruppsintervjuer, med efterföljande innehållsanalys. Ett normkritiskt perspektiv som teoretiskt verktyg används med fokus på innovativ dialog. Forskningsgruppen, från ̽ѡ och Region Stockholm, har lång erfarenhet av mångkulturell hälsoforskning, kvalitativ forskningsmetodik och klinisk kompetens. Referensgrupp med nyckelpersoner och smittskyddsläkare deltar. Resultaten omsätts i en rapport och i en revidering av befintliga preliminära råd (artcovid.se) sprids lokalt genom brukarmedverkan samt utvärderas.

Samarbete

, överläkare, verksamhetschef, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm. Professor vid Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin.

, toxikolog, docent, chef för Miljömedicinska enheten, Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm och ̽ѡ, Institutet för miljömedicin

Publikationer


Tao Wenjing, Bodin T, Burström Bo, Ekblad S, Holmer H, Irestig R, Kristenson M, Kulane A, Lager A, Lönnroth K, Sahlin Torp L, Sarkadi A
Läkartidningen. Debatt 24 april 2020.


Wasserman D, Bragesjö M, Dalman Ch, Ekblad S, Franck J, Hedman-Lagerlöf E, Holmes E, Jayaram-Lindström N, Lekander M, Mittendorfer-Rutz E, Olsson MJ, Osika W, Ruiz M, Serlackius E,  Wicksell R.
Läkartidningen Debatt 27 april 2020


Ekblad S.
Altinget 28 april 2020.

Nyckelord:
Flyktingar Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi Kulturell mångfald Övrig annan medicin och hälsovetenskap
SE
ԲԱåԲ첹:
2024-09-19