Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Kontaktpersoner vid IMM:
Bakgrund och Exponering
PAH utgör en stor grupp av ämnen som bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material som biomassa och olika typer av drivmedel. Som en följd av detta är smÃ¥skalig vedeldning och industri huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH i Sverige och pÃ¥verkan av luftkvalitet och mark. För kontaminerad mark är ocksÃ¥ lokala, ofta historiska, industrier eller affärsverksamheter viktiga utsläppskällor (±·²¹³Ù³Ü°ù±¹Ã¥°ù»å²õ±¹±ð°ù°ì±ð³Ù.se). Exponering sker fram för allt genom vÃ¥r föda men inandning av luftföroreningar, yrkesexponering och tobaksrök stÃ¥r ocksÃ¥ för en betydande exponering.
Bens(a)pyren brukar användas som indikator för den totala halten av PAH och i den Svenska ³¢³Ü´Ú³Ù°ì±¹²¹±ô¾±³Ù±ð³Ù²õ´Úö°ù´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µen samt EU-direktivet anges en miljökvalitetsnorm för bens(a)pyren till 1 ng/m3 som Ã¥rsmedelvärde. MiljökvalitetsmÃ¥let till skydd för människors hälsa för bens(a)pyren är 0,1 ng/m3 (³¢³Ü´Ú³Ù°ì±¹²¹±ô¾±³Ù±ð³Ù²õ´Úö°ù´Ç°ù»å²Ô¾±²Ô²µ, 2010). Lufthalterna av bens(a)pyren och PAH har minskat i hela landet under 2000-talet och ligger idag generellt under miljökvalitetsnormen. Andra mindre PAH kan förekomma i högre nivÃ¥er men regleras inte idag. En studie utförd 2019–2020 i Stockholm uppmätte lufthalter av bens(a)pyren <0,1 ng/m3 som Ã¥rsmedelvärde pÃ¥ flertal platser (Sadiktsis I, 2023).
För kontaminerad mark är det framförallt mark där det tidigare har legat industrier eller liknande och som ska användas för att bygga bostäder, förskolor etc. som behöver utredas om markhalterna kan utgöra en hälsorisk för de boende.
Hälsoeffekter och riskbedömning
Det är sedan länge känt att exponering för förbränningsprodukter som sot och tjära, som innehåller PAH i varierande utsträckning, kan medföra en ökad risk för cancer. Många enskilda PAH:er är klassificerade som carcinogener av WHO, likaså är t.ex. luftföroreningar och dieselavgaser det, där bl.a. PAH:er anses utgöra ett viktigt bidrag.
Kvantitativa cancerriskuppskattningar av PAH är mycket osäkra, eftersom underlaget är ofullständigt och problemet komplext. En äldre epidemiologisk studie från 1980-talet som visade en förhöjd lungcancerrisk hos koksverksarbetare är fortfarande det bästa underlaget. Enligt WHO:s Air Quality Guidelines for Europe (WHO, 2000) skulle en linjär extrapolering till låga doser innebära att en livslång exponering av bens(a)pyren vid halten 0,1 ng/m3 motsvara en riskökning med 1 fall per 100 000 exponerade i en population. Denna halt rekommenderas av WHO som hälsobaserat riktvärde och är också det satta miljökvalitetsmålet till skydd för människors hälsa i Sverige.
Det finns studier som indikerar att exponering för PAH:er också kan orsaka luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar, men dessa resultat behöver konfirmeras i större epidemiologiska studier (WHO, 2021).
För kontaminerad mark har ±·²¹³Ù³Ü°ù±¹Ã¥°ù»å²õ±¹±ð°ù°ì±ð³Ù tagit fram modeller för provtagning och riskbedömning för att kunna avgöra om marken behöver saneras innan t.ex. bostäder byggs (±·²¹³Ù³Ü°ù±¹Ã¥°ù»å²õ±¹±ð°ù°ì±ð³Ù.se).
Mer information
2010:477.
A yearlong monitoring campaign of polycyclic aromatic compounds and other air pollutants at three sites in Sweden: Source identification, in vitro toxicity and human health risk assessment.
Sadiktsis I, de Oliveira Galvão MF, Mustafa M, Toublanc M, Ünlü Endirlik B, Silvergren S, Johansson C, Dreij K
Chemosphere 2023 Aug;332():138862
WHO. (2000). WHO Regional Publication, European Series No. 23. Copenhagen:World Health Organization.
WHO. (2021) . Copenhagen: WHO Regional Office for Europe.