̽»¨¾«Ñ¡

Mangan

Kontaktpersoner vid IMM:

Docent Maria Kippler

¹óö°ù±ð°ì´Ç³¾²õ³Ù

Mangan finns naturligt i många mineraler i berggrunden, varifrån det kan lösas ut till omgivande grundvatten. De högsta vattenhalterna av mangan finns i allmänhet i bergborrade brunnar, men måttligt förhöjda halter kan även förekomma i grävda brunnar. En utvärdering av befintliga data från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) visar på en genomsnittlig (medianvärde) manganhalt på 0,7 mg/liter för borrade brunnar (24 361 undersökta brunnar) och 0,02 mg/liter för grävda brunnar (7 442 undersökta). Det är dock stor spridning och halter över 20 mg/liter har rapporterats för båda brunnstyperna. Elva procent av de borrade brunnarna och 6 % av de grävda brunnarna hade över 0,4 mg/liter, vilket var det tidigare hälsobaserade riktvärdet från Världshälsoorganisationen (WHO). Det finns olika metoder för att ta bort mangan och järn från dricksvattnet. Mangan utgör en betydande andel i stål och inhalation av mangan kan ske vid svetsning. Olika typer av manganföreningar kan även förekomma i batterier, glas, fyrverkerier, och gödningsmedel. En organisk manganförening, metylcyclopentadienyl-mangantrikarbonyl (MMT), används som bränsletillsats i många länder, dock ej i Sverige.

Exponering

Mangan är en essentiell metall, vilket innebär att kroppen behöver en viss mängd för upprätthållandet av livsviktiga processer; till exempel ingår mangan i vissa skyddssystem mot fria radikaler. Denna mängd mangan får de allra flesta i sig via kosten som normalt ger ett intag av 2–6 mg/dag. Mangan finns främst i växtbaserade livsmedel, till exempel ris, havregryn och bladgrönsaker. Tarmen har ett relativt välutvecklat regleringssystem för att ta upp så mycket mangan som kroppen behöver. Därför innebär förhöjda halter av mangan i dricksvatten i regel ingen hälsorisk. Regleringssystemet för mangan överlappar med det för järn och vid minskade depåer av järn i kroppen (vanligt hos menstruerande och gravida kvinnor) ökar upptaget av mangan parallellt med upptaget av järn. Hos nyfödda barn är regleringssystemet outvecklat, och det tar flera månader innan de får ett fullgott skydd. Därför kan spädbarn ta upp för mycket mangan från till exempel vatten som används för att bereda modersmjölksersättning och välling. Små barn kan inte heller utsöndra mangan med gallan i samma utsträckning som större barn och vuxna. Bröstmjölk innehåller alltid låga halter mangan, mindre än 0,03 mg/liter, även vid förhöjt intag via vatten och föda. Modersmjölksersättning kan innehålla upp till 0,5 mg/liter; hur mycket ska framgå av näringsdeklarationen. Det är också viktigt att det vatten som ersättningen blandas ut med har en låg manganhalt.

±áä±ô²õ´Ç±ð´Ú´Ú±ð°ì³Ù±ð°ù

För mycket mangan kan framför allt påverka nervsystemet. Detta har visats hos yrkesexponerade personer som exponerats för höga manganhalter via inandning. Mangan har länge ansetts vara en av de minst toxiska metallerna vid intag med vatten eller föda, eftersom tarmen reglerar upptaget så strikt. Det finns dock studier som tyder på samband mellan intag av mangan via dricksvatten och effekter på små barn, främst påverkan på beteende, men även den kognitiva utvecklingen. Det är oklart om ett högt manganintag kan påverka både yngre och äldre barn, eller om rapporterade symtom hos äldre barn kan bero på att de fått i sig mangan tidigare i livet. Ett problem vid bedömning av hälsorisker vid manganexponering är att det inte finns någon bra biologisk markör för exponering eller status. Det krävs mer forskning kring barns manganexponering i olika åldrar och eventuella samband med påverkan på nervsystemet innan några säkra slutsatser kan dras.

¸é¾±²õ°ì²ú±ð»åö³¾²Ô¾±²Ô²µ

För kommunalt dricksvatten är gränsvärdet för mangan 0,05 mg/liter (LIVSFS 2022:12), vilket är ett tekniskt gränsvärde som beror pÃ¥ risk för utfällning av mangan i ledningsnätet. Utfällningarna kan släppa och komma ut i form av svarta klumpar som kan missfärga tvätt och sanitetsporslin. För enskilda brunnar gäller riktvärdet 0,3 mg/liter (Livsmedelsverkets rÃ¥d om enskild dricksvattenförsörjning) som ocksÃ¥ är satt utifrÃ¥n risken för utfällningar. Manganhalterna i naturligt mineralvatten fÃ¥r inte överstiga 0,5 mg/liter. PÃ¥ annat förpackat dricksvatten och bordsvatten ställs samma krav som pÃ¥ dricksvatten frÃ¥n kommunala vattenverk, det vill säga 0,05 mg/liter. 

Risken för att överexponeras för mangan är högst för barn som fÃ¥r bröstmjölksersättning med höga manganhalter, antingen till följd av naturligt höga halter eller till följd av berikning eller beredning med manganhaltigt brunnsvatten.  WHO har nyligen satt ett provisoriskt hälsobaserat riktvärde pÃ¥ 0,080mg/liter för dricksvatten, baserat pÃ¥ identifierade hälsorisker för spädbarn som fÃ¥r bröstmjölksersättning. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA (2013) och de nordiska näringsrekommendationerna (2023) har bedömt att det saknas underlag för att fastställa ett rekommenderat intag för mangan. Däremot har man etablerat tillräckliga intag (adequate intake (AI)) som skiljer sig beroende pÃ¥ Ã¥lder (Se Tabell).

Uppskattat tillräckligt intag (mg/dag; adequate intake (AI)) för mangan.

Tabell 1. Uppskattat tillräckligt intag (mg/dag; adequate intake (AI)) för mangan.
Ã…±ô»å±ð°ùEFSA 2013EFSA 2023
7-11 månader0,02-0,50,02-,05
1-3 år0,50,5
4-6 år1,01,0
7-10 år1,51,5
11-14 år2,02,0
15-17 år flickor3,03,0
15-17 år pojkar3,02,5
Vuxna3,03,0

Mer information

European Food Safety Authority (EFSA). Scientific Committee on Food Scientific Panel on Nutrition, Novel Foods and Food Allergens, 2013.


Kippler M, Oskarsson A
Food Nutr Res 2024 ;68():

Livsmedelsverket. . LIVSFS 2022:12.


Ljung K, Palm B, Grandér M, Vahter M
Food Chem 2011 Aug;127(3):943-51


Rahman SM, Kippler M, Tofail F, Bölte S, Hamadani JD, Vahter M
Environ Health Perspect 2017 05;125(5):057003

. 2023. Nordic Council of Ministers.

Statens Geologiska Undersökning (SGU). . SGU-rapport 2013:01.

Schulte-Herbrüggen, H. M. A., Christensen, J., Olofsson, B., Morey Strömberg, A. Utgiven oktober 2022, uppdaterad oktober 2024. Livsmedelsverkets externa rapportserie. Livsmedelsverket, Uppsala.

WHO.  WHO 2021.

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô²õ²µ°ù²¹²Ô²õ°ì²¹°ù±ð:
Niklas Andersson
2025-01-27