Polyklorerade bifenyler (PCB), icke dioxinlika
Bakgrund
Polyklorerade bifenyler (PCB) Àr en grupp om 209 Àmnen med samma kemiska grundstruktur och med ett varierande antal kloratomer samt placering av dessa. PCB har sedan 1930-talet anvÀnts i stora mÀngder i industriella sammanhang bland annat som kondensator- och transformatoroljor. Uppskattningsvis har 1,5 miljoner ton PCB anvÀnts globalt (Fiedler et al 2001, WHO 2003). Under Ären 1956 till 1972 anvÀndes stora mÀngder PCB i fogmassor och andra byggnadsmaterial. Kommersiella PCB-blandningar, som Aroclor, Clophen, och Kanechlor, bestÄr av upp till 130 olika varianter (sÄ kallade kongener) av PCB. Kongen-sammansÀttningen i kommersiella produkter skiljer sig mÀrkbart frÄn den sammansÀttning som Äterfinns i levande organismer och i föda. Denna skillnad beror pÄ att de mest stabila PCB-kongenerna i högre grad anrikas i nÀringskedjorna, medan de mindre stabila PCB-kongenerna lÀttare kan brytas ned och utsöndras med en lÀgre anrikningsgrad som följd.
Av de 209 kemiskt möjliga PCB molekylerna klassas 12 som dioxinlika, baserat pÄ deras kemiska och toxikologiska egenskaper. De kan ge samma typ av toxiska effekter som dioxiner och de riskbedöms dÀrmed tillsammans med dessa (se Dioxiner och dioxinlika Àmnen). De övriga 197 kemiskt möjliga PCB kongenerna kallas icke dioxinlika PCB och utgör merparten av de kommersiella PCB-blandningarna och Àven av PCB i miljön. I motsats till dioxinlika PCB saknas en toxikologisk referenssubstans för icke dioxinlika PCB.
För att bedöma PCB-exponering frÄn olika kÀllor för hela gruppen av PCB finns en metodik dÀr man anger den totala PCB-koncentrationen, som summan av de 6 vanligt förekommande kongenerna PCB 28, PCB 52, PCB 101, PCB 138, PCB 153 och PCB 180. Dessa PCB kongener kallas ibland indikator-PCB. De representerar cirka 50% av den totala mÀngden icke dioxinlika PCB i livsmedel.
Förekomst och exponering
Stora delar av den PCB som nÄgonsin anvÀnts fortsÀtter att cirkulerar i biosfÀren och uppskattningsvis Àr det bara ungefÀr 20% av all anvÀnd PCB som hittills eliminerats. Deponerad PCB lÀcker ut frÄn avfallshanterings- och förbrÀnningsprocesser och PCB i fogmassor lÀcker ut frÄn byggnader till omgivande mark, luft, och vattendrag. I miljön ansamlas icke dioxinlika PCB pÄ samma sÀtt som de dioxinlika i fettrika vÀvnader hos levande organismer; de anrikas i nÀringskedjor och högst halter Äterfinns hos rovdjur som lax, örn och sÀl.
Feta animaliska livsmedel som fisk, kött, mjölk, samt modersmjölk utgör den huvudsakliga kĂ€llan för mĂ€nniskors PCB-exponering. BerĂ€kÂningar baserade pĂ„ svenska haltdata i livsmedel visar ett genomsnittligt dagligt intag av icke dioxinlika PCB pĂ„ cirka 10 ng/kg kroppsÂvikt hos barn och cirka 6 ng/kg kroppsvikt hos ungÂdomar och vuxna. Hos vuxna stĂ„r fisk för hĂ€lften av det genomsnittliga intaget av icke dioxinlika PCB via livsmedel. Halterna av icke dioxinlika PCB i livsmedel har minskat parallellt med minskningen av dioxinlika Ă€mnen, men inte lika mycket. Ăven i svensk modersmjölk minskar halterna av icke dioxinlika PCB.
±áĂ€±ôČőŽÇ±đŽÚŽÚ±đ°ìłÙ±đ°ù
Alltfler studier med försöksdjur visar att icke dioxinlika PCB-kongener pĂ„verkar lever, hormonsystem och immunÂsystem hos vuxna försöksdjur. Ăven nervsystemets utveckling och funktion pĂ„verkas nĂ€r exponeÂring sker under fosterstadiet. Utöver bindning till och aktivering av receptorer, som CAR, PXR och AhR, med relaterad pĂ„verkan pĂ„ metabolism och gen expressions-kaskader, sĂ„ Ă€r verkningsmekanismerna för icke dioxinlika PCB till stora delar okĂ€nda.
Bedömning av hÀlsoeffekter
En nordisk expertgrupp bedömde redan 1992 att miljömÀssig PCB-exponeringen lÄg pÄ en sÄdan nivÄ att man kan förvÀnta att det föreligger en subtil hÀlsopÄverkan hos barn.
Ă r 2005 drog EFSA slutsatsen att allmĂ€nbefolkningens exponeÂring för icke dioxinlika PCB ligger pĂ„ en sĂ„dan nivĂ„ att man kan förvĂ€nta att det finns en subtil hĂ€lsopĂ„Âverkan hos barn, sĂ€rskilt vad gĂ€ller effekter pĂ„ nervÂsystemets utveckling. Det fĂ„tal studier som hade gjorts med icke dioxinlika PCB pekade pĂ„ att exponeringsnivĂ„Âerna hos mĂ€nniskor Ă€r cirka tio gĂ„nger lĂ€gre Ă€n de nivĂ„er dĂ€r effekter börjar synas i djurförsök, vilket bedöms vara en liten sĂ€kerhetsmarginal. EFSA konstaterade att kunskapsunderlaget var otillrĂ€ckligt för att med sĂ€kerhet kunna bedöma eventuella hĂ€lsorisker med miljömĂ€ssig exponering för icke dioxinlika PCB.
JECFA/WHO bedömde Är 2015 att exponering för de 6 vanligast förekommande icke dioxinlika PCB kongenerna (indikator-PCB) och PCB 128, som vuxna och barn exponeras för via maten, sannolikt inte orsakar hÀlsoeffekter var för sig. Kunskapsunderlaget bedömdes fortfarande som bristfÀlligt och otillrÀckligt som bas för att faststÀlla hÀlsobaserade riktvÀrden för enskilda kongener eller blandningar av dessa.
Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) bedömde Är 2015 att PCB Àr cancerframkallande pÄ mÀnniska (klass 1) och ökar risken för flera olika tumörsjukdomar. Bidraget till den cancerframkallande potentialen domineras av dioxinlika PCB.
HĂ€lsoriskbedömningen av icke dioxinlika PCB kompliceras av att de biologiska effekterna av de olika kongener skiljer sig Ă„t sĂ„vĂ€l med avseende pĂ„ styrka som pĂ„ kvalitet. Vissa kongener verkar via snarlika mekanismer som dioxiner och dioxin-lika PCB, medan andra kongener saknar sĂ„dana likheter. Kunskaper om möjliga samverkanseffekter mellan PCB-kongener av olika typ Ă€r mycket begrĂ€nsad. Ăven möjligheterna att genomföra konklusiva populationsstudier med fokus pĂ„ bakgrundsexponering för icke dioxinlika PCB Ă€r starkt begrĂ€nsade dĂ„ samexponering med dioxiner och dioxinlika PCB alltid föreligger.
HÀlsobaserade riktvÀrden
Det saknas hÀlsobaserade riktvÀrden för icke dioxinlika PCB. Brister i dataunderlaget Àr en viktig orsak till detta.
För att begrÀnsa mÀnniskors exponering har EU fastlagt grÀnsvÀrden för icke dioxinlika PCB i livsmedel som kött, fisk, fett och oljor, Àgg, och mat till spÀdbarn.
Reglering
NyanvÀndning av PCB förbjöds i Sverige 1978 och sedan 1995 fÄr inga PCB-innehÄllande produkter anvÀndas. PCB Àr inkluderad i Stockholmskonventionen (SCP, 2001) och i LRTAP-konventionen (CLRTAP, 1998) med siktet instÀllt pÄ utfasning samt eliminering för att minimera effekter av PCB pÄ miljö och mÀnniska.
Mer information
EFSA (2005). Opinion of the CONTAM panel related to the presence of non dioxin-like polychlorinated biphenyls (PCB) in feed and food. TillgÀnglig via EFSAs hemsida,
EFSA (2012). Update of the monitoring of levels of dioxins and PCBs in food and feed. EFSA Journal. 10(7):2832.
Elabbas LE, Westerholm E, Roos R, Halldin K, Korkalainen M, Viluksela M, and HĂ„kansson H. (2013). Non Dioxin-Like Polychlorinated Biphenyls in foods: exposure and health hazards in Persistent organic pollutants and toxic metals in foods. Woodhead publishing Ltd, Cambridge, UK.
EU (2001) Opinion of the SCF on the risk assessment of dioxins and dioxin-like PCBs in food. Update based on new scientific information available since the adoption of the SCF opinion of 22nd November 2000. TillgÀnglig via EUs hemsida,
EU (2001) Community strategy for dioxins, furans and polychlorinated biphenyls. TillgÀnglig via EUs hemsida,
EU (2001) Opinion of the SCF on the risk assessment of dioxins and dioxin-like PCBs in food. Update based on new scientific information available since the adoption of the SCF opinion of 22nd November 2000. TillgÀnglig via EUs hemsida,
EU (2005) European Food Safety Authority (EFSA). Opinion of the CONTAM panel related to the presence of non dioxin-like polychlorinated biphenyls (PCB) in feed and food. TillgÀnglig via EFSAs hemsida,
EU (2011). Kommissionens förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om Àndring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gÀller grÀnsvÀrden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel.
IARC (2016). Polychlorinated biphenyls and polybrominated biphenyls. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans. Volume 107. International Agency for Research on Cancer.
JECFA/WHO (2015) Non-dioxin-like polychlorinated biphenyls, in WHO food additives series; 71-S1, prepared by the eightieth meeting of the Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives (JECFA) Safety evaluation of certain food additives and contaminants Supplement 1. ISBN 978 92 4 166171 3 (NLM classification: WA 712), ISSN 0300-0923.
Johansson, N och Hanberg, A. Rapport Formas Det sunda huset II Bidrar PCB i fogmassor till förhöjda PCB-halter hos de boende?
Lignell S, Aune M, Glynn A, Cantillana T, FridĂ©n U (2015). Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in motherâs milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2014 and temporal trends for the time period 1996-2014. Sakrapport till NaturvĂ„rdsverkets Miljöövervakning.
Lind Y., Darnerud PO., Becker W. och Aune M (2002). Miljögifter i maten minskar, men fet fisk Àr fortfarande ett problem. VÄr Föda 4/2002. TillgÀnglig via Livsmedelsverkets hemsida,
MiljöhÀlsorapport 2017
Nordiska MinisterrÄdet (1992) Nordic risk assessment of PCBs. Nord 1992:26, ISBN: 92-9120-075-1.
Stockholmskonventionen (POPs)
United Nations Environment Programme (UNEP; 2016). Consolidated assessment of efforts made toward the elimination of polychlorinated biphenyls. UNEP/DTIE Chemicals and waste branch.