Kvicksilver
¹óö°ù±ð°ì´Ç³¾²õ³Ù
Kvicksilver räknas till de särskilt farliga ämnen som ska fasas ut inom ramen för miljömålet Giftfri miljö och det globala miljömålsarbetet inom FN/UNEP och Minamatakonventionen. Åtgärder för att minska användningen av kvicksilver har kraftigt minskat utsläppen till miljön. Användning av kvicksilveramalgam inom tandvården i Sverige har upphört. Sedan flera år gäller också ett generellt förbud mot användning av kvicksilver, med undantag för vissa produkter. Kvicksilver ingår dock i ett globalt kretslopp och Sverige tillförs kvicksilver även från andra länder. En källa till utsläpp av kvicksilver till luften är förbränning av kol, men utsläpp kommer även från smältverk, krematorier, avfallsförbränning, och småskalig guldutvinning i vissa länder. Kvicksilverånga som släpps ut oxideras i luftlagren och faller ner till marken med regn i jonform (Hg2+), ofta långt från utsläppspunkten. Denna form av kvicksilver har mycket lång halveringstid i marklagren och sediment. I syrefattiga sediment i framför allt akvatisk miljö, kan kvicksilvret omvandlas av mikroorganismer till metylkvicksilver, som ansamlas i fisk. Nivåerna av metylkvicksilver är förhöjda framför allt i rovfiskar såsom gädda, gös, abborre, och lake i insjöar och kustnära vatten. Halterna ökar med fiskens ålder och storlek. Även större havslevande rovfiskar som tonfisk, svärdfisk, hälleflundra, haj och rocka kan innehålla höga halter av metylkvicksilver. Studier visar även att den fisk som konsumeras mest, dvs lax, torsk och liknande vitfisk innehåller metylkvicksilver men i lägre halter.
En annan organisk kvicksilverförening, tiomersal, används som konserveringsmedel i vissa vacciner i flerdosförpackningar, dock inte i vacciner som ges till barn. Denna omvandlas i kroppen till etylkvicksilver.
Exponering
Vi får i oss metylkvicksilver genom konsumtion av fisk. Metylkvicksilver passerar över moderkakan till fostret. Foster är speciellt känsliga för metylkvicksilver samtidigt som fisk är nyttigt för fosterutvecklingen. Livsmedelsverket har därför utarbetat kostråd som i korthet säger att kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, inte bör äta fisk som kan innehålla högre halter av kvicksilver oftare än 2–3 gånger per år. Detta gäller för abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka (gäller inte konserverad tonfisk). För andra grupper rekommenderas att inte äta abborre, gädda, gös eller lake som man fiskat själv oftare än en gång per vecka.
Tandamalgam avger kvicksilverånga vilken tas upp i blodet där det oxideras till tvåvärt oorganiskt kvicksilver. Trots den snabba omvandlingen hinner en del kvicksilverånga passera den så kallade blod-hjärnbarriären och tas upp i hjärnan. Studier har också visat att kvicksilverånga passerar moderkakan och tas upp av fostret. Svenska studier har visat ökande halt av oorganiskt kvicksilver i navelsträngsblod med ökande antal amalgamfyllningar hos mamman. Dock är det allt färre unga och medelålders personer som har lagningar med tandamalgam. Yrkesmässig exponering för kvicksilver sker i vissa industrimiljöer, till exempel i klor-alkaliindustrin (om kvicksilverelektroder används) vid tillverkning och återvinning av batterier och vissa elektroniska produkter.
±áä±ô²õ´Ç±ð´Ú´Ú±ð°ì³Ù±ð°ù
Den kritiska effekten av metylkvicksilver är påverkan på fostrets utveckling, framför allt är det centrala nervsystemet känsligt för metylkvicksilver under utvecklingen. Därför bör särskilt foster och små barn skyddas. Epidemiologiska studier har visat att gravida kvinnor som exponerats för stora mängder metylkvicksilver födde barn med grava hjärnskador utan att själva uppvisa några symtom på förgiftning. Vid lägre exponering har man i vissa epidemiologiska studier, men inte alla, funnit att barn uppvisar symtom som inlärningssvårigheter och försämrad intellektuell kapacitet (IQ). De olika resultaten från de epidemiologiska studierna beror troligen på att fisk även innehåller viktiga fettsyror och andra näringsämnen som stimulerar fosterutvecklingen och som sannolikt kan motverka metylkvicksilvrets negativa effekter. Samtidigt kan man dock inte utesluta att förekomsten av metylkvicksilver i fisk minskar de positiva effekterna av näringsämnena. Epidemiologiska studier har även påvisat samband mellan hög exponering för metylkvicksilver och ökad risk för hjärtkärlsjukdom hos vuxna, men resultaten är inte alltid samstämmiga. Återigen har forskning visat att fisk, och framför allt fiskfettsyror, kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar.
Vad gäller risk för fosterpåverkan av oorganiskt kvicksilver tyder experimentella studier på att det ger upphov till likartade skador på det centrala nervsystemet som metylkvicksilver. Epidemiologiska studier har inte givit entydiga indikationer på negativa hälsoeffekter av exponering under fosterutveckling eller barndom. Experimentella studier har även påvisat att exponering för oorganiskt kvicksilver påverkar njurarna.
¸é¾±²õ°ì²ú±ð»åö³¾²Ô¾±²Ô²µ
Det generella gränsvärdet för kvicksilver i fisk är 0,5 mg/kg men för ett antal preciserade fiskarter, bland annat gädda, hälleflundra, och tonfisk är det 1 mg/kg. National Research Council (NRC) i USA kom fram till ett högsta tolerabelt intag på 0,1 μg/kg kroppsvikt och dag för att skydda foster och utvecklingen av det centrala nervsystemet. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA gjorde en något annorlunda bedömning och kom fram till ett tolerabelt dagligt intag på 0,19 µg metylkvicksilver/kg kroppsvikt. EFSA har även fastslagit ett tolerabelt dagligt intag för oorganiskt kvicksilver på 0,57 µg/kg kroppsvikt för att skydda njurarnas funktion.
Mer information
Ask K, Akesson A, Berglund M, Vahter M
Environ Health Perspect 2002 May;110(5):523-6
Björnberg KA, Vahter M, Petersson-Grawé K, Glynn A, Cnattingius S, Darnerud PO, Atuma S, Aune M, Becker W, Berglund M
Environ Health Perspect 2003 Apr;111(4):637-41
European Food Safety Authority (EFSA). CONTAM Panel (Panel on Contaminants in the Food Chain). . EFSA Journal. 10(12):2985, 2012.
EU.
Hu XF, Lowe M, Chan HM
Environ Res 2021 Feb;193():110538
Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Statens livsmedelsverk (SLV). .
National Research Council (NRC). . National Academy Press: Washington; 2000.
Strain JJ, Yeates AJ, van Wijngaarden E, Thurston SW, Mulhern MS, McSorley EM, Watson GE, Love TM, Smith TH, Yost K, Harrington D, Shamlaye CF, Henderson J, Myers GJ, Davidson PW
Am J Clin Nutr 2015 Mar;101(3):530-7
Watson GE, Lynch M, Myers GJ, Shamlaye CF, Thurston SW, Zareba G, Clarkson TW, Davidson PW
J Am Dent Assoc 2011 Nov;142(11):1283-94
Wennberg M, Strömberg U, Bergdahl IA, Jansson JH, Kauhanen J, Norberg M, Salonen JT, Skerfving S, Tuomainen TP, Vessby B, Virtanen JK
Am J Clin Nutr 2012 Oct;96(4):706-13