̽»¨¾«Ñ¡

Ozon

Bakgrund

Marknära ozon bildas genom en fotokemisk reaktion mellan atmosfäriskt syre, flyktiga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus.  Ozon är en luftförorening med stor regional spridning eftersom ozon kan finnas kvar länge i luften och färdas mycket lÃ¥nga sträckor med luftmassorna. Mycket av det marknära ozonet i Sverige har bildats i kontinentala Europa. Vilande högtrycksomrÃ¥den i centrala Europa med svaga vindar kan leda till höga ansamlingar av ozon som senare transporteras till Sverige. Under vÃ¥ren kan markozonet dessutom fÃ¥ bidrag frÃ¥n ozonskiktet dÃ¥ en högre grad av vertikal blandning av luftmassorna frÃ¥n stratosfären förekommer. PÃ¥ sommaren är ozonhalterna som högst och det senaste 20 Ã¥ren har antalet timmar per Ã¥r som överskridit miljökvalitetsnormen pÃ¥ 120 µg/m3 minskat. Dessa värden överskrids betydligt oftare i centrala och västra Europa. Ozonkoncentrationen varierar under dagen sÃ¥ att halterna är högst pÃ¥ eftermiddagen och lägst tidigt pÃ¥ morgonen. Halterna har tidigare legat lägre i tätortsomrÃ¥den jämfört med omgivande omrÃ¥den, vilket beror pÃ¥ att ozon reagerar med kvävemonoxid frÃ¥n trafiken, men i takt med minskande kväveoxidutsläpp, har skillnaden mellan landsbygd och städer minskat. Med klimatförändringar kan vi förvänta oss att markozonnivÃ¥erna fortsätter att stiga pga 1) förändringar i vind och luftfuktighet som minskar ventilationen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen vilket förlänger tiden för ozonbildning, 2) stigande temperaturer som ökar kemiska reaktioner och ozonbildning, samt 3) förlängning av sommarsäsongen dÃ¥ ozonbildningen är högst.

Bedömning av hälsoeffekter

Ozon bildas till största delen utomhus och penetrerar dÃ¥ligt inomhus (halterna inomhus i lufttäta rum är ca 20% av utomhus). Människans exponering beror pÃ¥ halterna av ozon utom- och inomhus samt pÃ¥ det egna aktivitetsmönstret, exempelvis resor mellan bostad och arbetsplats.  De flesta utomhusaktiviteter äger rum pÃ¥ sommaren och under dagtid när halterna av ozon nÃ¥r sitt maxvärde. Dessutom är halterna högre pÃ¥ landsbygden och i förorter till större städer, omrÃ¥den där en stor del av befolkningen bor.

Det finns övertygande evidens till stöd för ett orsakssamband mellan korttidsexponering för ozon och skadliga hälsoeffekter på luftvägarna från experimentella studier på djur och människa, samt i epidemiologiska studier. Hälsoutfall inkluderar sjukhusinläggningar, nedsatt lungfunktion, ökade astmasymtom, ökade inflammatoriska reaktioner, luftrörsreaktivitet och genomsläpplighet i luftrörsslemhinnan. Även ökad risk för död i luftvägssjukdom har observerats i samband med tillfälligt förhöjda nivåer av ozon. Det finns dessutom data som talar för att exponering för höga halter ozon över flera års tid ökar risken för luftvägssjukdom inklusive incidens av astma hos barn, men det är inte lika väl studerat som korttidseffekter.

Ozonets möjliga påverkan på hjärtkärlsjukdom har studerats till viss del och toxikologiska studier liksom experimentella studier på människa har påvisat effekter på autonoma nervsystemets styrning av hjärtat samt effekter på inflammationssvar och oxidativ stress. Epidemiologiska studier har inte varit entydiga men nyare data ger mer stöd för att korttidsexponering för ozon har samband med t ex inläggningar för hjärtåkommor samt utveckling av livshotande hjärtstopp och död i hjärtsjukdom. Det finns även en del studier som ger stöd för att långtidsexponering för ozon ökar risken för hjärt-kärldödlighet, men data är inte entydiga.

Kort- och långtidsexponering för ozon har också i toxikologiska studier visat samband med nervfunktion, sömnmönster och minnesfunktion. Effekter på minnesfunktion och sömn har även rapporterats i epidemiologiska studier. Långtidsexponering för ozon har också visat samband med graviditetsutfall såsom för tidig födelse och låg födelsevikt. Det finns ännu inte tillräckligt med bevis för cancerogena effekter av ozon.

Rekommenderade riktvärden

För lÃ¥ngtidsexponering finns numera djurstudier samt en ökad mängd epidemiologiska data som ger stöd för skadliga hälsoeffekter, framförallt pÃ¥ dödlighet och lungsjukdom, men underlaget är inte tillräckligt för att fastställa ett lÃ¥ngtidsriktvärde. 

Den bästa informationen om ozons hälsoeffekter kommer frÃ¥n relativt kortvariga höga exponeringar. WHO rekommenderar enligt senaste riktlinjer frÃ¥n 2021 att dagliga 8-timmars maximumvärden inte bör överstiga 100 µg/m3 och inte överskridas mer än 3-4 gÃ¥nger per Ã¥r. Dessutom rekommenderas ett medel för dagliga maximumvärdet under de 6 efterföljande mÃ¥naderna med högsta ozonvärden under 60 µg/m3. Riskbedömningen baseras i första hand pÃ¥ humandata men det finns ett betydande stöd i resultat frÃ¥n djurstudier. I humanexperiment har hälsoeffekter observerats även vid den lägsta koncentrationen som testats i humanexperiment, dvs 120 μg/m3. Det föreligger dock en stor variation i känslighet mellan olika individer och i epidemiologiska studier, som ofta inkluderar potentiellt känsliga individer, har hälsoeffekter observerats även vid bakgrundshalter med dygnsmedelvärden ned mot 50 - 20 µg/m3 med eller utan evidens för tröskeleffekter beroende pÃ¥ studie. WHO konkluderade därför i en uppdaterad sammanställning 2013 att det inte fanns stöd för en tröskelnivÃ¥ för uppkomsten av hälsoeffekter vare sig vid lÃ¥ng- eller korttidsexponering. SÃ¥ledes rekommenderar WHO att man vid hälsokonsekvensbedömning bör räkna hälsoutfall redan frÃ¥n 20 µg/m3 daglig 8-timmars maximumvärde men ocksÃ¥ separat frÃ¥n 70 µg/m3 daglig 8-timmars maximumvärde, för att underlätta jämförelsen med tidigare utvärderingar. Av regeringen fastställda miljömÃ¥l rekommenderas riktvärden där marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett Ã¥ttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.

Mer information

IMM-rapport 1/96: Ozon - Hälsoriskbedömning och förslag till riktvärden
Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, Vol. 22, Suppl. 3, 1996: Health risk evaluation of ozone

Öberg, M. Ahlbom, A och Bellander, T. 2013. . Rapport/Institutet för ³¾¾±±ôÂáö³¾±ð»å¾±³¦¾±²Ô. Stockholm: Karolinska institutet. ISBN: 978-91-637-3031-3

(2013). World Health Organization, Regional Office for Europe, Copenhagen, Denmark

(2013). EPA Integrated Science Assessment for Ozone and Related Photochemical Oxidants. Washington DC, United States Environmental Protection Agency EPA 600/R-10/076F, February 2013


Zhang JJ, Wei Y, Fang Z
Front Immunol 2019 ;10():2518

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô²õ²µ°ù²¹²Ô²õ°ì²¹°ù±ð:
Niklas Andersson
2025-02-14