̽»¨¾«Ñ¡

Stora förhoppningar på små bubblor

Exosomer är små bubblor som fungerar som en avancerad kommunikationsväg mellan celler. Men de kan också utnyttjas till behandling och användningsområdena är många.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2021. 

FrÃ¥n att ha betraktats som cellernas avfall när de först upptäcktes pÃ¥ 1980-talet har exosomer det senaste 5–10 Ã¥ren blivit ett hett forskningsfält. Det handlar om cirka 100 nanometer smÃ¥ sfärer som utsöndras ifrÃ¥n cellerna. 

Porträttbild på Susanne Gabrielsson
Susanne Gabrielsson, Foto: Stefan Zimmerman

– Vi brukar likna dem vid smÃ¥ membranbubblor som skickas ut ur cellen. De är som smÃ¥ miniceller. De är uppbyggda pÃ¥ liknande sätt som celler och har till viss del ett liknande innehÃ¥ll, men de har ingen cellkärna och de kan inte föröka sig, sÃ¥ de är inte levande, säger Susanne Gabrielsson, professor i immunologi vid institutionen för medicin vid ̽»¨¾«Ñ¡ i Solna. 

Hon är en av veteranerna i detta unga forskningsfält. Hon började intressera sig för exosomer redan för över 20 Ã¥r sedan. 

– Efter att jag doktorerat i slutet av 1990-talet forskade jag vid Institut Curie i Paris i ett par Ã¥r. DÃ¥ hade de precis börjat jobba med exosomer inom canceromrÃ¥det och jag lärde mig att jobba med exosomerna. När jag sedan kom tillbaka till Sverige sÃ¥ började jag att titta pÃ¥ exosomer och allergier och upptäckte bland annat att de fanns i bröstmjölk och lungsköljvätska. Vid den tiden kom det kanske en vetenskaplig artikel om exosomer varannan mÃ¥nad, nu kommer det över 300 varje mÃ¥nad, säger hon. 

De smÃ¥ membranbubblorna är inte avfall, som man trodde i början, i stället är de bärare av olika signalmolekyler som gör det möjligt för celler att kommunicera med varandra pÃ¥ ett ganska avancerat sätt. 

– Jag brukar likna dem vid ett mejl eller ett brev som kan ha adresslapp, avsändare och information. Exosomerna förmedlar informationen mellan celler. Vissa är lite mer specifikt riktade mot en annan cell medan andra bara tas upp slumpmässigt. Och sedan har de ett innehÃ¥ll som kan fungera antingen som en farosignal och tala om för andra celler, till exempel immunförsvaret att det behöver aktiveras eller tvärtom säga att allt är lugnt. Sedan kan de ocksÃ¥ ha en avsändare sÃ¥ att man ser vilken cell de kommer ifrÃ¥n och hur den cellen mÃ¥r, säger Susanne Gabrielsson. 

Komplexa budskap

Eftersom exosomerna kan bära pÃ¥ mÃ¥nga olika molekyler kan de ocksÃ¥ överföra betydligt mer komplexa budskap än vanliga signalsubstanser som cytokiner eller serotonin. 

– Exosomerna Ã¤r hela paket med flera signalproteiner som skickas ut sÃ¥ de kan ha ett mer specifikt budskap. De kan till exempel förmedla att en cell bara ska binda till makrofager eller T-celler och när den gjort det ska den leverera en särskild signal. Det vi forskar pÃ¥ är att försöka förstÃ¥ hur det här fungerar och vilka delar av dem som behövs för att förmedla budskapet, säger Susanne Gabrielsson. 

Exosomer Ã¤r alltsÃ¥ en nyupptäckt kommunikationsväg mellan cellerna och Susanne Gabrielsson menar att det verkligen är en ögonöppnare för förstÃ¥elsen av kroppens kommunikation. 

Image envisioning exosomes in blue and red.
Exosomer. Foto: N/A

– Det blir som en ny dimension. Det kände jag när jag först började att nu mÃ¥ste vi titta pÃ¥ hur det fungerar i den här sjukdomen, och i den, och i den, säger hon. 

Hon menar att det finns en stor potential för hur exosomer kan användas i framtidens sjukvÃ¥rd. Det handlar dÃ¥ om att använda dem som allt ifrÃ¥n diagnostiska verktyg, behandlingar, transportörer av läkemedel till vacciner. En del är redan verklighet. 

– Det finns redan tester som är godkända i USA där man tittar pÃ¥ exosomer i blodprov och dÃ¥ kan se om en person har cancer eller inte, säger hon. 

Man har nyligen upptäckt att effekten av behandling med stamceller kan uppnÃ¥s genom att isolera stamcellernas exosomer och ge dem i stället. NÃ¥got som underlättar och förenklar den ganska komplicerade och dyra behandlingen avsevärt. Exosomer Ã¤r relativt okänsliga, de kan till exempel frysas ner till minus 80 grader och hanteras ganska ovarsamt utan att ta skada. De verkar dessutom inte generera nÃ¥got immunsvar mellan olika individer.

Det är alltsÃ¥ möjligt att ta exosomer frÃ¥n en individ och ge dem till en annan individ utan att man fÃ¥r nÃ¥gon avstötningsreaktion. I djurförsök har man visat att det gÃ¥r att ta exosomer frÃ¥n en art och ge till en annan art utan problem. Till och med finns det forskning som visar att det gÃ¥r att fÃ¥ terapeutisk effekt i djurmodeller med exosomer frÃ¥n frukter som vindruvor och citron. 

Förstärker inflammationen

I sin forskning fokuserar Susanne Gabrielsson nu pÃ¥ lungsjukdomar samt cancer. Där kan exosomerna antingen vara en del av problemet eller en del av lösningen. 

– Vid de inflammatoriska lungsjukdomarna har man för mycket inflammation och dÃ¥ kan de här inflammatoriska cellerna skicka ut exosomer med signaler som förstärker inflammationen. Exosomer ifrÃ¥n cancerceller dämpar istället immunförsvaret och lurar därmed immunförsvaret att inte reagera mot cancercellerna när de egentligen borde angripa cancern, säger hon. 

– Men vi försöker använda immuncellernas egna exosomer för att stimulera immunförsvaret att angripa cancercellerna specifikt. Dessa exosomer innehÃ¥ller redan immunstimulerande molekyler, och sedan kan de bestyckas ytterligare för att rikta och optimera ett immunsvar som ett terapeutiskt cancervaccin, säger Susanne Gabrielsson. 

Hon berättar ocksÃ¥ att det finns forskning som tyder pÃ¥ att exosomer frÃ¥n cancerceller även styr var cancerns metastaser hamnar. 

– Om man sprutar in bröstcancerceller tillsammans med exosomer frÃ¥n prostatacancer i djur, sÃ¥ börjar bröstcancercellerna metastasera som en prostatacancer. Det visar att det är exosomerna som avgör i vilket organ de hamnar. Om man dÃ¥ skulle kunna stänga av produktionen av exosomer i cancercellerna skulle de fÃ¥ svÃ¥rare att metastasera och man skulle kunna stoppa eller försvÃ¥ra metastaseringen, säger hon. 

Porträttbild på Samir Andaloussi.
Samir Andaloussi. Foto: Ulf Sirborn

Samir EL Andaloussi Ã¤r forskare vid institutionen för laboratoriemedicin vid ̽»¨¾«Ñ¡. Han började intressera sig för exosomer när han var nÃ¥gra Ã¥r i Oxford efter att han doktorerat för drygt tio Ã¥r sedan. Han har en forskargrupp pÃ¥ närmare 30 personer och har även startat ett biotechföretag i Oxford tillsammans med tvÃ¥ tidigare kollegor som nu har 140 anställda. Nyligen fick han europeiska forskningsrÃ¥dets konsolideringsanslag för 2020 pÃ¥ tvÃ¥ miljoner euro för att utveckla användningen av exosomer. 

I en artikel publicerad 2019 skrev han att extracellulära vesiklar, det vill säga sfäriska behÃ¥llare som frisätts frÃ¥n cellerna, som exempelvis exosomer, kommer att bli den medicinska behandlingens nästa stora genombrott. 

– Den tron har blivit starkare sedan vi skrev det där, säger han. 

Metodiskt från grunden

Samir EL Andaloussi och hans forskargrupp har de senaste tio Ã¥ren angripit exosomerna metodiskt frÃ¥n grunden. De började med att ta fram ett bättre sätt att utvinna exosomer frÃ¥n celler. Sedan har de ett pÃ¥gÃ¥ende arbete för att förbättra metoderna för att ladda exosomerna med önskat innehÃ¥ll liksom att fÃ¥ dem att frisätta innehÃ¥llet mer effektivt i mottagarcellen. Men de har även studerat hur exosomerna fungerar i kroppen. 

– Vi har jobbat mycket med grundläggande frÃ¥gor som var hamnar exosomerna i kroppen efter att vi injicerat dem? Istället för att utgÃ¥ ifrÃ¥n att vi vill behandla vissa sjukdomar har vi undersökt till vilka organ de söker sig för att veta vilka sjukdomar det är idé att satsa pÃ¥, säger han. 

¹ó²¹°ì³Ù²¹:&²Ô²ú²õ±è;³§Ã¥&²Ô²ú²õ±è;´Ú³Ü²Ô°ì²¹°ù&²Ô²ú²õ±è;±ð³æ´Ç²õ´Ç³¾±ð°ù&²Ô²ú²õ±è;

Exosomerna bildas inne i cellerna. De släpps ut i blodcirkulationen och nÃ¥r andra celler till vilka de överför sitt budskap. Det kan bland annat göras via receptorer och ligander pÃ¥ utsidan eller genom att de tas in i cellen och förmedlar sitt innehÃ¥ll. 

En runt 100 nanometer stor membranbubbla som kan förmedla information mellan cellerna. Inuti kan de bära signalmolekyler och RNA/DNA, utanpÃ¥ kan de bland annat ha olika molekyler som receptorer och ligander. 

Nästa steg var att utveckla sätt för att montera mÃ¥lstyrande protein pÃ¥ ytan av exosomerna. Det handlar dock inte om att göra exosomerna till aktivt mÃ¥lsökande robotar. 

– Nej, de cirkulerar passivt i blodflödet. Men tack vare ytproteinerna har de en ökad sannolikhet att binda till en receptor pÃ¥ en mottagarcell. Man ökar pÃ¥ sÃ¥ vis chansen att nÃ¥ det organ man önskar, säger Samir EL Andaloussi. 

Men hans forskargrupp har utvecklat mÃ¥lstyrningen ytterligare. 

– Resultaten är inte publicerade än, men vi har utvecklat en metod där vi väldigt enkelt kan länka vilken antikropp som helst till ytan av exosomerna. PÃ¥ det sättet kan vi bÃ¥de fÃ¥ mÃ¥lstyrning när antikroppen känner igen en receptor, men antikroppen kan även i sig vara en behandling, till exempel inom canceromrÃ¥det. Sedan kan man dessutom ladda in ett läkemedel i exosomen, säger han. 

Nästa användningsområde

Det är ocksÃ¥ nästa användningsomrÃ¥de för exosomerna. Att använda dem som biologiska nanotransportörer av läkemedel. Flera framgÃ¥ngsrika försök har gjorts där cytostatika har laddats in i exosomer som sedan mÃ¥lstyrs till cancercellerna och pÃ¥ sÃ¥ vis minskar risken för biverkningar i och med att cellgifterna i högre utsträckning hamnar i cancercellerna. 

– Vi har väldigt fina data i en melanom-modell där vi har laddat in cancermedlet doxirubicin i exosomer med antikroppsstyrning pÃ¥ ytan och dÃ¥ fÃ¥r vi en kraftigt reducerad tumörtillväxt, säger Samir EL Andaloussi. 

Men att utveckla cancerbehandlingar är inte mÃ¥let för hans forskning.  

– Jag vill utveckla ett koncept som vi kallar för in situ-engineering. Det innebär att vi med genterapi programmerar om cellerna i till exempel levern att tillverka den terapi vi vill ge som behandling, packa den i exosomer och utsöndra den. PÃ¥ sÃ¥ vis använder vi levern i nÃ¥gra dagar som en läkemedelsfabrik för att fÃ¥ frisättning av exosomer som innehÃ¥ller terapin som sedan riktas till andra vävnader, säger han. 

Även om det lÃ¥ter lite som science fiction har metoden fungerat i preliminära försök, men det är lÃ¥ngt kvar innan det kan testas pÃ¥ människa. 

Forskningsgrupper i hela världen jobbar nu intensivt med att utveckla behandlingar med exosomer. Samir EL Andaloussi menar att den första exosom-behandlingen kan finnas tillgänglig i sjukvÃ¥rden relativt snart. 

– Förhoppningsvis inom tre till fem Ã¥r, säger han. 

Fakta: Exosomer har mÃ¥nga möjliga användningsomrÃ¥den 

Tänkbara medicinska användningsomrÃ¥den för exosomer: 

  • µþ¾±´Ç³¾²¹°ù°ìö°ù±ð°ù. Eftersom exosomer har en avsändaradress kan de användas för att diagnostisera sjukdomar som cancer. Test finns redan godkända i USA. 
  • Immunterapi. Genom att använda exosomernas egna immunpÃ¥verkande effekt eller att fästa immunpÃ¥verkande signalmolekyler pÃ¥ ytan kan exosomer användas i immunterapi. 
  • ³¢Ã¤°ì±ð³¾±ð»å±ð±ô²õ³Ù°ù²¹²Ô²õ±è´Ç°ù³Ùö°ù. Exosomer testas som biologiska nanotransportörer av läkemedel. De kan dÃ¥ även förses med receptorer eller ligander som gör att de mÃ¥lstyrs till vissa celler. Till exempel är det möjligt att leverera cytostatika till cancerceller. 
  • Genterapi. Det gÃ¥r även att fylla exosomer med DNA eller RNA som kan användas till att förändra genetiken i mottagarcellerna. 
  • Vaccin. PÃ¥ samma sätt som vissa covid-19-vaccin innehÃ¥ller mRNA kan exosomer bära pÃ¥ mRNA och fungera som vaccin. Eftersom mRNA:t skyddas inuti exosomen behöver man sannolikt inte frysa ner dem till minus 80 som vissa nuvarande vaccin. 
  • Läkemedelsfabriker i kroppen. Genom att antingen implantera modifierade celler eller genetiskt modifiera befintliga celler att producera exosomer innehÃ¥llande den behandling man vill ge hoppas man fÃ¥ kroppen att bli sin egen läkemedelsfabrik. Tanken är att den själv sedan ska utsöndra exosomer med behandlingen i. 

°­Ã¤±ô±ô´Ç°ù: ,

Mer läsning

CO
±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô²õ²µ°ù²¹²Ô²õ°ì²¹°ù±ð:
Cecilia Odlind
2024-12-05