̽����ѡ

Text: Cecilia Odlind, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nummer 4, 2017.

Tänk dig att du efter en vanlig hälso-kontroll får reda på att du drabbats av blodcancer. Utan att du har några symtom. Det händer 85 procent av alla patienter som diagnosticeras med den vanligaste blodcancerformen, kronisk lymfatisk leukemi. Nästa chock är att du inte kommer att erbjudas någon behandling.

– Även om det kommit en rad lovande läkemedel så finns idag ingen botande behandling. Det har heller inte visats att tidig behandling ger bättre överlevnad, så vi gör ingenting så länge symtomen uteblir. Men vi följer såklart patientens utveckling, säger Richard Rosenquist Brandell.

Tyvärr är det också svårt att ge patienten en prognos om hur framtiden ser ut. Av de som drabbas kommer en tredjedel aldrig ens utveckla behandlingskrävande sjukdom medan en mindre andel dör redan inom några år.

– Målet med vår forskning är att tidigt kunna skilja på dessa individer. För att kunna göra det letar vi efter genetiska markörer i patienternas tumörceller som ska kunna spegla hur cancern förväntas utvecklas. Med hjälp av dem vill vi kunna ge de drabbade ett tydligt besked om deras individuella prognos, men också få reda på vilka patienter som bör följas extra noga och hur de bäst bör behandlas, säger Richard Rosenquist Brandell.

Molekylär profilering

Och forskarna är på god väg. Redan idag görs gentestning, eller molekylär profilering som det kallas, på många blodcancerpatienter och det utgör en viktig del i riskbedömningen och påverkar även till viss del behandlingsvalet. Just för blodcancer är det lätt att göra detta på ett blodprov, att ta prover från en solid tumör inne i kroppen är svårare. Men molekylär profilering används alltmer för all typ av cancer.

– De övriga cancerformer som kommit längst är bland annat lungcancer, tjocktarmscancer och malignt melanom. Det är också dessa former där det är mest relevant med genanalys som det ser ut just nu, men detta ändras hela tiden i och med att ny kunskap tillkommer, säger han.

– Alla patienter bör få tillgång till denna analys, som i förlängningen kan påverka behandlingsval och utfall. Det är en rättvisefråga, säger han.Ungefär hälften av alla lungcancerpatienter får till exempel sin tumör genetiskt analyserad. Det är bra, men räcker inte, menar Richard Rosenquist Brandell.

Det är också målsättningen med det nationella projektet Genomic Medicine Sweden som han koordinerar, där nya teknikerna för genkartläggning ska introduceras i sjukvården i hela landet. Liknande projekt pågår i England, Frankrike och andra länder i Europa.

– En viktig faktor för utvecklingen i Sverige har varit uppbyggnaden av avancerad gendiagnostik för ärftliga sjukdomar och cancer som skett genom nära samarbete mellan SciLifeLab* och sjukvården, säger Richard Rosenquist Brandell.

Kartlägga våra gener

Möjligheten att kartlägga våra gener har utvecklats med enorm hastighet de senaste åren och innebär att vi idag kan analysera hela eller delar av arvsmassan relativt snabbt och till en överkomlig kostnad. Det är med andra ord först nu det verkligen går att införa individanpassad läkemedelsbehandling, något som det talats om väldigt länge.

– Nu är vi där, i alla fall för cancer, ärftliga sjukdomar och infektionssjukdomar, där vi kan individualisera behandlingen och ge rätt läkemedel till rätt patient. För de stora folksjukdomarna dröjer dock den individuella anpassningen ytterligare ett tag, tror Richard Rosenquist Brandell.

Vi befinner oss enligt honom mitt i den kliniska genetikens gyllene tidsålder.

– Det är en teknisk revolution. Jag känner mig lyckligt lottad över att få arbeta med dessa frågor just nu. För fem år sedan hade jag aldrig kunnat föreställa mig att vi, som vi gör idag, skulle kunna analysera hela vårt genom på en till två veckor. Det gör att metoderna blir användbara i sjukvården. Jag kunde inte ana att det skulle gå så fort.

Ökad kunskap om hur patienter kan delas upp i olika undergrupper med olika prognos och behandlingsbehov innebär också att det blir lite svårare att få ihop tillräckligt många individer för att göra väl underbyggda studier.

– För att kunna individanpassa på riktigt måste vi ju också ta reda på vilka som är de mest lämpade läkemedlen för en viss genetisk profil. Och vi måste kunna få tillgång till dessa mediciner. Just nu finns många olika läkemedel som befinner sig på forskningsstadiet, i kliniska studier, och som vi inte alltid kan erbjuda våra patienter. Ett tätare samarbete med läkemedelsindustrin skulle kunna skynda på denna utveckling, säger han.

Etiska utmaningar

Att vi så enkelt kan få reda på så pass mycket om våra genetiska anlag är alltså ett relativt nytt fenomen. Det medför också etiska utmaningar. När man tar reda på hela genomet hos en individ kan det hända att man får reda på mer än man egentligen hade tänkt. En patient som söker för en viss sjukdom kan få reda på att hen bär på ärftliga anlag för en annan allvarlig sjukdom. Hur detta ska hanteras är inte helt klart idag.

– I USA använder man sedan några år tillbaka en lista på 56 gener som ska rapporteras tillbaka till patienten, oavsett frågeställning, om mutationer upptäcks i någon av dessa. Patienten kan dock i förväg begära att avstå från eventuell information som framkommer. I Sverige och Europa har vi haft ett mer försiktigt förhållningssätt, säger Richard Rosenquist Brandell.

Hur vet man till exempel att patienten fått tillräckligt med information för att han eller hon ska veta vad det är för information hen tackar ja eller nej till? De etiska frågorna har diskuterats mycket men det saknas fortfarande laglig reglering kring hur detta ska hanteras.

– Men jag hoppas läget kommer att klarna i och med det arbete som kommer att ske inom Genomic Medicine Sweden. Vi kommer att ha en särskild juridik- och etikgrupp som ska arbeta med dessa frågor, säger han och tillägger att detta inte hör till hans egna expertområden.

Landsövergripande tillgång

Den arbetsledande och diplomatiska sidan som flera av Richard Rosenquist Brandells kollegor vittnar om, kan verkligen behövas i detta stora projekt. Att försöka få en landsövergripande tillgång till de tekniker som används vid molekylär profilering har sina utmaningar.

– I Sverige har vi 21 olika landsting. Men att skriva enskilda avtal med vart och ett av dem skulle ta alldeles för lång tid. En stor utmaning är att få mer nationell samsyn inom vården, säger han.

Man anar en otålighet hos Richard Rosenquist Brandell, som annars ger ett mycket lugnt och samlat intryck. Att behålla lugnet har varit fokus de senaste sex åren efter att han drabbades av utmattningssyndrom. Sedan dess är han noga med att arbeta hemma en dag i veckan.

– Jag gör i ordning en tebricka och sätter på Bach i bakgrunden. Sedan arbetar jag i min egen takt. Jag tror det är enormt viktigt för att inte döda kreativiteten, som är en väldigt viktig ingrediens i forskaryrket, säger han.

*SciLifeLab är en universitetsövergripande nationell resurs för hela Sverige när det gäller molekylär biovetenskap med inriktning på hälso- och miljöforskning.