KI och arvet efter Anders och Gustaf Retzius: detta har hÀnt
Ìœ»šŸ«ŃĄ har i över 200 Ă„r utbildat studenter och utvecklat ny kunskap inom medicin, livsvetenskap och hĂ€lsa. Medicinsk praktik och vetenskap formas i samspel med sin tids vĂ€rderingar och maktförhĂ„llanden.
Den koloniala vÀrldsordning som dominerade under 1800-talet pÄverkade Àven KI:s lÀrare och forskare. KI:s historia rymmer dÀrför aspekter som med dagens synsÀtt Àr oetiska, ovetenskapliga, eller prÀglade av en hierarkisk och i vissa fall rasistisk syn pÄ mÀnniskor.
Historia
I dag betonar KI vikten av att ta ansvar för och respektera alla mÀnniskors lika vÀrde, att ha ett etiskt förhÄllningssÀtt och att reflekterera kritiskt kring verksamheten. I linje med detta ligger ocksÄ att forska om och lÀra av historien, utan att reducera den till en förenklad bild av skurkar och hjÀltar, eller en stÀndig framgÄngssaga.
PÄ senare Är har arvet efter tvÄ kÀnda KI-professorer, Anders och Gustaf Retzius diskuterats intensivt. HÀr presenterar vi en kortfattad översikt över den historiska bakgrunden och redogör för hur KI arbetar med detta historiska arv i dag.
Rasforskning pÄ KI
(1796-1860) och hans son (1842-1919) var bĂ€gge tvĂ„ internationellt framstĂ„ende forskare i sin tid, framförallt inom komparativ (jĂ€mförande) anatomi. Deras forskning om mĂ€nsklig variation baserades pĂ„ den utbredda uppfattningen att det fanns disktinkta âraserâ. De arbetade med anatomiska metoder och gjorde mĂ€tningar av framförallt kranier, i förhoppningen att komma fram till kvantitativa metoder för att nationalitetsbestĂ€mma kranier. De samlade in mĂ€nskliga kvarlevor till forskning och undervisning med metoder som idag anses oetiska och vissa fall olagliga.
BÄde Anders och Gustaf Retzius figurerar i den internationella historien om den vetenskapliga rasismen. Arvet efter dem Àr dock mÄngtydigt. De stödde sociala reformer i sin samtid och var politiskt liberala. Mot slutet av sitt liv blev Gustaf Retzius allt mer reaktionÀr och gav uttryck för mer aggressiva uppfattningar om raskaraktÀrer, dÀr det nordiska och germanska uppvÀrderades pÄ andras bekostnad.
FrÄn fysisk antropologi till rasbiologi
Gustaf Retzius forskade inom ramen för 1800-talets fysiska antropologi och âkraniologiâ. Omkring Ă„r 1900 Ă€ndrade forskning om mĂ€nsklig variation karaktĂ€r. Den nya rasbiologin anvĂ€nde sig av 1800-talets observationsdata, men omtolkade dem i ljuset av Ă€rftlighetslĂ€ran. I Sverige genomfördes det mesta av detta arbete inte pĂ„ Ìœ»šŸ«ŃĄ. Historien om KI och rasbiologin som medicinsk Ă€rftlighetsforskning Ă„terstĂ„r dock att skriva.
Gustaf Retzius förhÄllningssÀtt till det rasbiologiska projektet var tvetydigt. Han erbjöds 1907 ordförandeskapet i Svenska sÀllskapet för rashygien, men tackade nej, och blev heller aldrig medlem. DÀremot stöttade han tidigt Herman Lundborgs (Lundborg var chef för Statens institut för rasbiologi i Uppsala 1921-1935) kliniska forskning om Àrftlig epilepsi.
KI:s kraniesamling
KI har i dag en samling med cirka 800 mÀnskliga kranier som delvis byggdes upp av Anders och Gustaf Retzius. En mycket stor del Àr arkeologiska, flera hundra eller tusen Är gamla. Den största gruppen Àr svenska kranier tillvaratagna vid arkeologiska utgrÀvningar och obduktioner, strax under 200 individer. UngefÀr 200 kommer frÄn andra Europeiska lÀnder. 400 kvarlevor Àr utomeuropeiska och dessa Àr 240 forntida frÄn Egypten, Peru och Sibirien. Antalet kvarlevor i samlingen kan jÀmföras med samlingar i Uppsala: ca 1 200, Lund: 2 000, Helsingfors: 1 400, Oslo: 9 000, London: 25 000, Berlin: 15 000 och Harvard University: 22 000.
Under 1800-talet ansÄgs kranierna vara centrala för forskningen om mÀnniskans ursprung och folkgruppers geografiska spridning. PÄ KI ingick de i en större anatomisk museisamling som innehöll normala och patologiska skelett av mÀnniskor i olika Äldrar, preparat av friska och sjukliga organ i glasburkar, men ocksÄ en mÀngd djurskelett, frÄn nÀbbmus till afrikansk elefant. SÄdana samlingar skapades samtidigt runt om i vÀrlden. Det anatomiska museets betydelse minskade kring 1900, dÄ mikroskopiska preparat hade blivit viktigare för forskning och undervisning. Samtidigt slutade man samla in och forska pÄ kranier.
Mycket litet av de anatomiska samlingarna följde med nÀr KI flyttade till sitt nuvarande campus i Solna med början 1945. De gamla museisamlingarna ansÄgs oanvÀndbara för modern undervisning och forskning. Kraniesamlingen bevarades, men anvÀndes inte till nÄgot. à r 1968 deponerades den historiska kraniesamlingen till den nystartade osteologiska institutionen vid Stockholms universitet. DÀrifrÄn deponerades 2005 största delen av samlingen vidare till det Medicinhistoriska museet i Stockholm. DÄ museet lades ner samma Är, magasinerades samlingen och förvarades sÄ till Är 2015. De fornegyptiska kvarlevorna deponerades istÀllet till Uppsala universitet, dÀr de fortfarande Àr kvar.
I dag förvaras och förvaltas kranierna i enlighet med internationella lagar och etiska regler. Ansvaret för detta ligger hos verksamheten Medicinens historia och kulturarv vid KI. MHK arbetar med att dokumentera samlingen och mÄlet Àr att ta reda pÄ hur varje enskild individ kommit till KI:s samling. Vi prioriterar ocksÄ att repatriera (ÄterlÀmna) kvarlevor till urfolk. Bakgrunden Àr att mÄnga urfolk fortfarande lider konsekvenser av ett kolonialt förtryck och exploatering, dÀr insamlandet av kvarlevor utgjorde en del. Repatriering ses som ett led i en process för gottgörelse och försoning.
Nutid
Repatriering, utredning och etik
2013: en medicin- och vetenskapshistorisk verksamhet etableras
Medicinens historia och kulturarv (MHK) vid KI inrÀttas genom en sammanslagning av Hagströmerbiblioteket och den tidigare Kulturenheten vid KI. Vid MHK finns medicin- och vetenskapshistorisk kompetens. Verksamheten ansvarar för förvaltning och utveckling av KI:s kuluturarvssamlingar, samt för att förmedla och utveckla kunskap om KI:s historia.
2014: förslag vÀcks om att avlÀgsna namnet Retzius
Förslag om att namnet Retzius tas bort frÄn byggnader och lÀrosalar vid KI stÀlls av doktorander vid Neurovetenskapliga institutionen, pÄ grund av att Gustaf Retzius forskning uppfattas som rasistisk. Medicinens historia och kulturarv hÄller seminarium pÄ Neurovetenskapliga institutionen och upprÀttar en dialog med doktoranderna. Förslag tas fram om en utstÀllning för att problematisera och kontextualisera Anders och Gustaf Retzius rasforskning.
KartlÀggning av kraniesamlingen
2015: KI tar hand om och pÄbörjar kartlÀggning av kraniesamlingen. Repatrieringar prioriteras
KI Ätertar hela kraniesamlingen frÄn Medicinhistoriska museets magasin som ett uttryck för KI:s ambition att ta ett utökat ansvar för sitt historiska arv och att sÀkerstÀlla att kvarlevorna förvaras och hanteras pÄ ett vÀrdigt och rÀttssÀkert vis.
Ett kartlÀggnings- och dokumentationsprojekt inleds, lett av Medicinens historia och kulturarv. Syftet Àr att klarlÀgga vilka kvarlevor som finns i KI:s samling, hur de hamnade pÄ KI och var de kommit ifrÄn. Denna information Àr bristfÀllig eller saknas helt (originalkataloger förstördes i en brand 1892 tillsammans med ca 200 kranier, bland annat ca 40 ). En arkivarie/ rekryteras för att förstÀrka kompetensen kring analys och bevarande av kvarlevor. KartlÀggningen Àr nödvÀndig för att kunna arbeta vidare med repatrieringar.
Repatrieringar (ÄterlÀmningar) av kvarlevor frÄn urfolk prioriteras i arbetet med samlingen. KI:s samling förvaltas i linje med internationell och nationell praxis, det vill sÀga ) riktlinjer för bevarande och hantering av mÀnskliga kvarlevor och repatrieringar till urfolk. Varje ÄterlÀmning görs efter omfattande utredning och kontakter med urfolksrepresentanter, samt krÀver regeringsbeslut. TvÄ repatrieringar har genomförts tidigare, till Nordamerika (1996) och Hawaii (2009).
KI tar initiativ till ett nordiskt nÀtverk för institutioner som förvaltar historiska mÀnskliga kvarlevor. Syftet Àr ömsesidigt lÀrande för att förbÀttra vÄrt sÀtt att hantera komplexa frÄgor kring samlingarna. KI och det nordiska nÀtverket samarbetar med .
Repatrieringar
2016: Repatriering till Franska Polynesien
Repatriering till genomförs i samarbete med Uppsala universitet. En delegation tar över kvarlevorna och överför dem till Franska Polynesien tillsammans med en kurir frÄn Uppsala universitet.
2017: Repatriering till Aotearoa/Nya Zeeland, samt Nordamerika
Repatriering till överlÀmning till en delegation frÄn Aotearoa/Nya Zeeland vid en ceremoni som leds av maorier i Haga Tingshus.
Repatriering till Nordamerika med kurir frÄn KI.
2018: Repatriering till Australien och Nordamerika. FrÄga vÀcks om ÄterlÀmning till Finland
Repatriering till , överlÀmning vid en ceremoni i den australiske ambassadörens residens. Vid ceremonin representeras de australiska urfolken av en samisk delegation.
Repatriering till Nordamerika, med kurir frÄn KI.
KI:s ±đłÙŸ±°ì°ùĂ„»ć - nya frĂ„gor behandlas
2018 inrÀttar KI ett med bÄde externa och interna medlemmar. RÄdet arbetar aktivt och brett med etiska frÄgor som har bÀring pÄ KI.
En sverigefinsk kommitté vÀcker frÄgan om ÄterlÀmning av de finska kvarlevor som finns i KI:s samling. Det finns ingen internationell praxis för ÄterlÀmning mellan sjÀlvstÀndiga stater och som gÀller en majoritetsbefolkning. KI för via MHK dialog med kommittén och berörda svenska och finska myndigheter.
KI flyttar ut ur och en byst av Gustaf Retzius magasineras.
2019: KI ber om ursÀkt för oetisk utgrÀvning och insamling. KI antar Strategi 2030
KI svarar pÄ den Sverigefinska kommitténs brev och för den oetiska och opportunistiska utgrÀvningen och utförseln av kvarlevor frÄn finska ödekyrkogÄrdar Är 1873.
KI antar ett strategidokument, , dÀr frÄgor av etisk karaktÀr samt historia och kultur lyfts fram som prioriterade.
Rektors arbetsgrupp för etiska perspektiv pÄ det historiska arvet
Rektor tillsÀtter en för att studera KI:s historiska arv ur ett etiskt perspektiv, under ledning av , professor i medicinsk etik och med deltagare med olika kompetenser, bÄde frÄn KI och andra lÀrosÀten. Arbetsgruppen fÄr i uppdrag att
- inleda en översyn av hur personnamn pÄ gator, lÀrosalar och andra lokaler hanteras pÄ KI:s campus. Rekrytering av extern historiker startar.
- Se över förvaltning och hantering av den historiska antomiska samlingen ur ett etiskt perspektiv.
En som funnits pÄ campus Solna tas bort och magasineras.
Den lĂ€rosal pĂ„ campus Solna som bĂ€r Retzius namn förses med en uppdaterad informationsskylt och ±ôĂ€ČÔ°ì till ytterligare information.
En planerad repatriering till Nordamerika skjuts upp pÄ grund av coronapandemin.
2021: Arbetsgruppen hÄller seminarium och skriver rapporter
Ett första genomförs (februari 2021).
Rektors arbetsgrupp lĂ€gger fram delrapport nr 1, (27 september 2021). I rapporten föreslĂ„s beslut och principer för hantering av problematiska personnamn pĂ„ Ìœ»šŸ«ŃĄ. Rapporten inkluderar ocksĂ„ en promemoria: , av , fil. dr. och vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet.
Rektor fattar (2 november 2021) i frĂ„gan om namngivning och minnesmĂ€rken vid Ìœ»šŸ«ŃĄ. Namnet Retzius tas bort tas bort frĂ„n lĂ€rosalen pĂ„ campus i Solna. KI rekommenderar ocksĂ„ Solna stad att gatunamnet Retzius vĂ€g Ă€ndras. LĂ€s mer om beslutet pĂ„ .
Medicinens historia och kulturarv har initierat kontakt med representanter för finsk arkeologi avseende de finska kvarlevorna i KI:s samlingar.
2022: Seminarium och rapport om den anatomiska samlingen
Utredning av uppdragets andra del inleddes under hösten 2021 och har resulterat i bl. a. ytterligare ett (mars 2022) dĂ€r den historiska anatomiska samlingen diskuterades av experter pĂ„ omrĂ„det, samt en delrapport som Ă€ven redogör för samlingarnas historia: MĂ€nskliga kvarlevor i Ìœ»šŸ«ŃĄs samlingar: En översikt och inventering, av Helena Ek, fil. dr. i idĂ©historia.
Medicinens historia och kulturarv fortsÀtter arbetet att utreda och dokumentera kraniesamlingen och dess historia, samt förbereda för eventuella framtida repatrieringar.
Den uppskjutna genomförs (2-17 maj 2022).
Representanter frÄn KI besöker MalÄ och informerar om ett av en kÀnd samisk kvinnas kvarlevor i KI:s historiska anatomiska samling (19 augusti 2022). Efter önskemÄl frÄn MalÄ Sameby och MalÄ Sameförening lÀmnar KI in en förfrÄgan om att fÄ ÄterlÀmna kvarlevorna till regeringen.
Arbetsgruppen fÀrdigstÀller sin rapport; , och överlÀmnar den till rektor (31 augusti 2022).
I oktober 2022 skriver KI:s rektor Ole Petter Ottersen ett och klargör att KI gÀrna medverkar till en ÄterlÀmning av de finska kvarlevorna i KI:s samling. I brevet föreslÄs att kvarlevorna ska ÄterlÀmnas under 2023. Rektor understryker vikten av att den svenska och den finska regeringen kommer överens om formerna för ett ÄterlÀmnande, eftersom praxis saknas för ÄterlÀmningar mellan majoritetsfolk och KI inte kan agera sjÀlvstÀndigt i frÄgan.
I september 2023 svarar regeringen svarade pÄ rektors skrivelse och meddelade att dialog pÄgÄr mellan Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet och att regeringen har kontakt med berörda finska myndigheter.
2023: Riktlinjer för den anatomiska samlingen
I april 2023 fattar KI:s konsistorium beslut om riktlinjer för förvaltning och repatriering av mÀnskliga kvarlevor i de anatomiska samlingarna.
8 september fattar regeringen beslut om att efter Christina Larsdotter, den kÀnda samiska kvinna vars kvarlevor Äterfanns i KI:s samlingar 2022. Christina Larsdotter ska ÄterlÀmnas till MalÄ Sameförening och MalÄ Sameby.
2024: Nytt namn pÄ lÀrosal och beslut om ÄterlÀmning till Finland
23 januari fattade KI:s rektor Annika Wernersson beslut om att den lÀrosal som tidigare gÄtt under namnet Retzius (sedan 2021 Cesar) ska till Christina Larsdotter.
18 april fattade den svenska regeringen beslut om att KI fÄr ÄterlÀmna de 82 finska kvarlevor som diskuterats sedan frÄgan vÀcktes av Kommittén för ÄterlÀmnande av finska kvarlevor 2018. Kvarlevorna transporterades frÄn KI till Finland den 20 augusti 2024.