Medicinhistoriska samlingar
̽»¨¾«Ñ¡s medicinhistoriska samlingar vÃ¥rdas och bevaras av Medicinens historia och kulturarv vid KI. Samlingarna är – precis som verksamheten vid ̽»¨¾«Ñ¡ – omfattande och varierade. Här finns experimentell utrustning, instrument och dokumentation frÃ¥n den forskning som bedrivits vid KI, men ocksÃ¥ mänskliga kvarlevor, naturalier, konst – och flera mumier!
Experimentell utrustning
I ̽»¨¾«Ñ¡s samlingar finns mätutrustning och maskiner som specialbyggts för forskning som bedrivits pÃ¥ KI. Maskinell utrustning är av stort historiskt värde dÃ¥ teknik och naturvetenskap gÃ¥r hand i hand. Teknikens möjligheter är ofta ocksÃ¥ forskningens, och omvänt: tekniska begränsningar har utgjort gränslinjer för de experimentella möjligheterna. Samlingarna dokumenterar hur forskningens materiella villkor förändrats över tid.
Instrument
Instrument är en självklar del i den medicinska forskningen – vad vore laboratoriet utan mikroskopet? – och ofta är gränsen mellan enklare instrument och mer komplicerad mätutrustning svår att dra. I samlingarna finns bland annat ett stort antal äldre mikroskop. Genom mikroskopens förändring över tid åskådliggörs vad som varit möjligt för forskaren att se, från upptäckten av mikroberna till vår tids avancerade elektronmikroskop.
Forskningsrelaterad dokumentation
När forskningsresultat publiceras i den vetenskapliga pressen kan det tyckas som att vägen dit varit spikrak. Forskaren, eller som oftast, forskargruppen, hade en hypotes och med hjälp av mätningar, iakttagelser och beräkningar prövades den. SÃ¥ enkel och linjär är sällan den verkliga historien. Bakom prydliga publiceringar döljer sig mÃ¥nga timmar hÃ¥rt arbete, bakslag och felberäkningar men ocksÃ¥ lyckokast och plötsliga eureka-ögonblick, komplicerade nätverk av samarbeten och personliga förbindelser. Via den dokumentation forskarna vid ̽»¨¾«Ñ¡ lämnat efter sig kan vi kartlägga och undersöka deras arbete i efterhand. Bevarad dokumentation utgör med andra ord en förutsättning för verkligt initierad vetenskapshistoria.
Naturalier
När ̽»¨¾«Ñ¡ lÃ¥g pÃ¥ Kungsholmen fanns där ett stort anatomiskt museum, som användes i forskning och undervisning. Museet var ocksÃ¥ öppet för allmänheten. En stor del av samlingen vid det anatomiska museet bestod av djurskelett, eftersom jämförande anatomi var ett viktigt ämne under 1800-talet. Bland annat fanns ett skelett av en afrikansk elefant, som nu finns att se pÃ¥ Naturhistoriska Riksmuseet. Vid flytten till Solna pÃ¥ 1940-talet gjorde man sig av med det mesta av samlingarna, och bara en brÃ¥kdel finns kvar idag. Den lilla göken kommer frÃ¥n det anatomiska museet och finns i dag vid Medicinens historia och kulturarv.
Mänskliga kvarlevor
Som de flesta äldre medicinska institutioner har ocksÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ samlingar av mänskliga kvarlevor; kranier och ben, vÃ¥t- och torrpreparat samt flera mumier. Dessa samlingar har tillkommit pÃ¥ olika sätt, men har det gemensamt att de skapades och hamnade vid ̽»¨¾«Ñ¡ vid en tid dÃ¥ samlingar av detta slag tillmättes högt vetenskapligt värde. Delar av samlingarna är en produkt av anatomisk rasforskning. I dag är samlingarna viktiga pÃ¥minnelser om hur vetenskapens etiska gränser kontinuerligt förändras, men utgör ocksÃ¥ värdefulla nycklar till andra tiders vetenskapliga perspektiv. Medicinens historia och kulturarv arbetar med att bevara samlingarna i gott skick, kartlägga och förteckna dem samt med av mänskliga kvarlevor.
FAQ om mänskliga kvarlevor i samlingarna
Samlingar av mänskliga kvarlevor är etiskt komplicerade, och väcker mÃ¥nga frÃ¥gor. Varför finns de? Vad gör ̽»¨¾«Ñ¡ med samlingarna? Hur förvaras och hanteras de? I vÃ¥r FAQ finns svar pÃ¥ övergripande frÃ¥gor om KI:s samlingar av mänskliga kvarlevor.