̽»¨¾«Ñ¡

Fysiologi

Fysiologi handlar om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala förhållanden.

Inom fysiologin studerar man vilka faktorer och organ som samverkar för att organismens eller kroppens egenskaper, som till exempel temperatur, hålls på en jämn och frisk nivå.

Forskning inom fysiologi kan också handla om hur kroppen reagerar på extrema förhållanden eller på sjukdomstillstånd. Sådan forskning kan ge upphov till nya behandlingsmetoder eller läkemedel.

Fysiologin kan ses som den biomedicinska forskningens moder. Väldigt lite, om nÃ¥gon, forskning pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ sker helt utan fysiologisk bakgrund. Bland den forskning pÃ¥ KI som har den starkaste kopplingen till fysiologi som forskningsomrÃ¥de är studier om hur muskeltrötthet uppkommer eller varför träning minskar risken för olika sjukdomar.

Daniel Andersson - Medicinsk hjärt- och skelettmuskelforskning

Barbara Canlon - Experimentell audiologi

Christopher Cederroth - Translationell auditiv neurovetenskap 

Karima Chergui - Molekylär neurofysiologi 

Qiaolin Deng - Könscellsbiologi och utvecklingsprogrammering i epigenetisk nedärvning av sjukdom

Lars Karlsson - Omgivningsfysiologi

Anna Krook (Juleen Zierath) - Integrativ fysiologi

Juleen Zierath - Integrativ fysiologi

Johanna Lanner - Molekylär muskelfysiologi och patofysiologi

Lars Larsson - Basal och klinisk muskelbiologi

Peter Lindholm - Hyperbar medicin 

Nicolas Pillon - Inflammation and metabolism

Jorge Ruas - Molekylär och cellulär träningsfysiologi 

Carl Johan Sundberg - Molekylär arbetsfysiologi

Sebastien Talbot - Neuroimmunologi av cancer

Elisabet Stener-Victorin - Reproduktiv endokrinologi och metabolism

Farmakologi

Farmakologi är läran om kemiska substanser, främst läkemedel, och vilken effekt de har på levande organismer.

Farmakologin täcker in tillverkningen av substanser, substansernas kemiska sammansättning, deras omsättning i kroppen, deras giftighet, deras medicinska verkan, och användningen av substanserna i vården.

Ofta strävar man inom farmakologin efter att karakterisera ett sjukdomstillstånd på molekylär och genetisk nivå för att kunna hitta behandlingsmetoder.

PÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ bedrivs farmakologisk forskning inom ett brett spektrum. Farmakologiska studier med en tydlig koppling till fysiologi eller klinik (patientnära forskning) är vanliga.

Den forskning som bedrivs inom farmakologi på vår institution har som mål att förstå bakomliggande molekylära mekanismer som gör att smärta och sjukdomar, så som till exempel hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2, cancer och svåra psykiatriska sjukdomar uppkommer. Genom att förstå mer om dessa processer är vårt mål att utveckla biologiska markörer för att kunna ställa rätt diagnos eller kunna avgöra vilket läkemedel som passar för en specifik individ. Ytterligare ett mål är att den kunskap som vi genererar ska leda till upptäckt av nya måltavlor som kan användas för att utveckla nya läkemedel.

Igor Adameyko - Utvecklingsbiologi och regenerativ medicin 

Mattias Carlström - Oxidativ stress vid hjärtkärlsjukdom, diabetes och njursvikt

Cristiana Cruceanu - Utvecklings- och translationell neurobiologi 

Göran Engberg - Elektrofysiologisk neurofarmakologi 

Sophie Erhardt - Neuropsykoimmunologi 

Magnus Ingelman-Sundberg - Sektion för farmakogenetik 

Kent Jardemark - Translationell farmakologi 

Volker Lauschke - Personlig medicin och läkemedelsutveckling 

Jon Lundberg - Farmakologisk kväveoxidforskning 

Erik Norberg - Cellulär metabolism 

Helin Norberg - Proteinnedbrytningsvägar 

Gunnar Schulte - Receptorbiologi och signalering 

PaweÅ‚ Kozielewicz - Molekylär farmakologi av GPCR 

Carl Sellgren Majkowitz - Experimentell psykiatri och neurologi

Camilla Svensson - Molekylär smärtforskning 

Ana Teixeira - Nanomedicin och spatial biologi

Hugo Zeberg - Genflöde frÃ¥n neandertalare och denisovaner till moderna människor 

Anestesiologi och intensivvård

Anestesiologi och intensivvård är vetenskapen bakom narkos, bedövning samt vården av patienter med kritisk sjukdom. Anestesiologi är en egen specialitet som i Sverige omfattar både anestesi och intensivvård.

Forskningsprojekten bearbetar translationella frågeställningar inom fysiologi, farmakologi, inflammation, neurovetenskap samt vårdvetenskap.

Forskargrupperna inom anestesiologi och intensivvård ingår i den kliniska verksamheten vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Karolinska Universitetssjukhuset samt Funktionsområde Perioperativ Medicin och Intensivvård vid Tema Barn, Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen sker med stöd av en bred forskningsplattform bestående av den experimentella forskningsenheten vid FyFa och kliniska forsknings- och outcomeenheten (KFE Solna) vid Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I dessa translationella forskningsmiljöer verkar tvärprofessionella forskningskluster inom anestesiologi, intensivvård och smärtbehandling.

Max Bell - LÃ¥ngsiktiga resultat efter perioperativ och intensivvÃ¥rd 

Lars I Eriksson - Hjärnan efter kirurg och trauma - neuroinflammation, kognitiv svikt och demens

Malin Jonsson Fagerlund - Syresättning, tidig Ã¥terupplivning vid trauma och läkemedelsbehandling vid hjärtstopp 

Per-Arne Lönnqvist  - Barnanestesi Stockholm

Johan MÃ¥rtensson - Mot personlig fysiologi inom intensivvÃ¥rden 

Anders Oldner - Trauma- och sepsisforskning inom intensivvården och därefter

Eddie Weitzberg - Nitrat-nitrit-NO-väg i hälsa och sjukdom