FrÄgor om hud och hÄr
Ìœ»šŸ«ŃĄs populĂ€rvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap, publicerar i varje nummer ett antal lĂ€sarfrĂ„gor och svar frĂ„n vĂ„ra forskare inom olika omrĂ„den. PĂ„ den hĂ€r sidan hittar du frĂ„gor och svar om huden och hĂ„ret.
Smarta hÄrstrÄn?
Hur vet kroppshĂ„r hur lĂ„ngt det ska vĂ€xa? Till exempel, hĂ„ret pĂ„ mina arÂmar slutar vĂ€xa efter en visst lĂ€ngd, men om jag klipper det vĂ€xer det tillbaka till samma lĂ€ngd som förut. / Martin
Svar: HĂ„rstrĂ„n pĂ„ olika kroppsÂdelar har olika lĂ„nga tillvĂ€xtfaser, och det bestĂ€mmer hĂ„rets lĂ€ngd. Till exempel vĂ€xer hĂ„rstrĂ„n pĂ„ huvudet i flera Ă„r, medan hĂ„rstrĂ„n pĂ„ armarna bara vĂ€xer under nĂ„gra mĂ„nader. HĂ„rstrĂ„n proÂduceras i hĂ„rsĂ€ckar, eller hĂ„rfolliklar, och varje hĂ„rsĂ€ck producerar mĂ„nga hĂ„r under sin livstid. En hĂ„rsĂ€ck pĂ„ din arm kan producera ett hĂ„rstrĂ„ under 30 dagar, vilket dĂ„ blir 1 cm lĂ„ngt. NĂ€r hĂ„rÂstrĂ„et slutar vĂ€xa sĂ„ vilar det en stund innan det lossnar - sedan producerar hĂ„rsĂ€cken ett nytt hĂ„rstrĂ„, Ă€ven det tar 30 dagar. SĂ„ nĂ„gra mĂ„nader efter att du har klippt hĂ„ret pĂ„ armen, kommer alla hĂ„rsĂ€ckar att tappa sina gamla (klippta) hĂ„rstrĂ„n och producera nya. Om dessa nya hĂ„rstrĂ„n vĂ€xer i 30 dagar ger det en illusion av att det hĂ„r som klippts vĂ€xer tillbaka till samma lĂ€ngd som tidigare. Hos mĂ€nniskor producerar hĂ„rsĂ€ckar hĂ„rstrĂ„n i ett mosaikmönster, det vill sĂ€ga olika hĂ„rsĂ€ckar Ă€r inte synkroniseÂrade utan de producerar hĂ„r eller vilar oberoende av andra hĂ„rsĂ€ckar, sĂ„ trots att alla hĂ„rsĂ€ckar kontinuerligt produÂcerar hĂ„rstrĂ„n och sedan fĂ€ller dem, blir vi aldrig nakna.
/ Maria Kasper, forskare vid Ìœ»šŸ«ŃĄ
I samrÄd med Claire Higgins, forskare vid Imperial College London
Ăr det farligt med solskydd?
Kan det vara farligt att anvÀnda starka solskyddsmedel ofta, med tanke pÄ att solljus kan minska risken för till exempel MS? /Cecilia
Svar: De senaste Ă„ren har flera vetenskapliga studier pĂ„visat samband mellan att man har vistats lite i solen och att man senare i livet har fĂ„tt MS. En av effekterna av solljus Ă€r att vitamin D bildas i kroppen. Det rĂ€cker med cirka 15-20 min solljus pĂ„ sommaren i Sverige för att en stor mĂ€ngd D-vitamin ska bildas. VĂ„r forskargrupp, och flera andra vĂ€rlden över, har i flera studier sett tecken pĂ„ att lĂ„ga vitamin D-nivĂ„er kan öka risken för MS, det vill sĂ€ga att sambandet mellan solljus och MS egentligen visar pĂ„ ett samband mellan vitamin D och MS. Vad man Ă€nnu inte kĂ€nner till Ă€r hur mycket sol, eller hur mycket vitamin D, som behövs för att fĂ„ ett skydd mot MS. Det Ă€r heller inte sĂ€kert nĂ€r i livet solen och vitamin D-halterna Ă€r viktiga â om det Ă€r under barndom eller tonĂ„r. Eftersom det Ă€r klarlagt att mycket sol tydligt ökar risken för hudcancer som malignt melanom, som ju kan vara en dödlig sjukdom, sĂ„ Ă€r det alltid lĂ€mpligt att skydda sig mot solen med solskyddsmedel eller tĂ€ckande klĂ€der. Risken för att fĂ„ MS om man solar lite Ă€r mindre Ă€n risken för att fĂ„ hudcancer om man solar mycket. Det Ă€r dock hĂ€lsosamt att vara ute i solen utan att brĂ€nna sig â dĂ„ produceras vitamin D i kroppen vilket har mĂ„nga goda hĂ€lsoeffekter. Under det mörka vinterhalvĂ„ret kan man ta vitamin D-tabletter.
/ Maria BÀÀrnhielm, doktorand och specialistlÀkare i neurologi
Vad kan hÄret berÀtta?
PÄ nÀtet sÀljs sÄ kallade hÄrmineral-analyser som ska ligga till grund för ett utlÄtande om kroppens status vad gÀller mineraler och vitaminer, och i sin tur vilka av dessa man behöver Àta. GÄr det över huvud taget att sÀga nÄgot om hur det stÄr till i kroppen utifrÄn en analys av hÄret? /Anonym
Svar: Jag Àr vÀldigt skeptisk till den hÀr typen av erbjudanden. Visst kan man mÀta spÄrÀmnen i hÄr (liksom i blod och andra vÀvnader) men tolkningen av svaret Àr mycket osÀker. Det finns flera anledningar till detta. För det första behöver man veta om halten i hÄret speglar intaget, halten i blod och/eller kroppsstatus för varje specifikt mineral och sÄdan kunskap saknas för de flesta mineraler och metaller. För det andra, om halten i hÄr speglar kroppsstatus, behövs information om vilka halter som Àr normala och hur variationen ser ut i populationen för att kunna avgöra om kroppen har brist eller överskott av ett mineral och sÄdan information saknas ocksÄ. För det tredje mÄste man sÀkerstÀlla att halten i hÄret speglar det som byggts in i hÄret och alltsÄ kommer inifrÄn kroppen och inte beror pÄ föroreningar frÄn till exempel damm, omgivande luft eller det schampo man anvÀnder. Halten i hÄr kan ocksÄ pÄverkas av sÄdana faktorer som fÀrgning, permanent och Älder. Vitaminer kan man, vad jag kÀnner till, inte mÀta i hÄr.
/ Marika Berglund, forskare i toxikologi
Kan man stressa av sig hÄret?
Varför tappar man mer hÄr i vissa perioder? Finns en bevisad koppling till stress? Hur förklaras det i sÄ fall? /Alexandra
Svar: I likhet med andra djur, som hundar och fÄr, tappar vi mÀnniskor hÄr sÀsongsvis. PÄ vintern tappar vi inte sÄ mycket hÄr och inför sommaren tappar vi som mest. Dessa variationer Àr dock smÄ. Vi kan ocksÄ drabbas av kraftigare hÄravfall som kan ha mÄnga orsaker, bland annat stress. Det kan dÄ handla om fysisk stress till följd av medicinering, operation eller sjukdom lika vÀl som emotionell stress. Gemensamt för stressutlöst hÄravfall Àr att hÄravfallet sker cirka tre mÄnader efter den stressande hÀndelsen eller perioden. Det hÀnger samman med att ett hÄrstrÄ normalt har en tillvÀxtperiod pÄ cirka sex Är, varpÄ det gÄr in i en vilofas i ett par mÄnader som slutar med att det faller av. Stress fÄr hÄrstrÄna att avbryta tillvÀxtfasen och gÄ in i vilofasen i förtid, men den molekylÀra förklaringen till detta Àr okÀnd.
/ Lars Norlén, docent i dermatologi
Blir tvÀttat hÄr fett?
Jag skulle vilja veta om det ligger nÄgon sanning i att hÄret blir fetare ju mer man tvÀttar det? /Lennart Stenström
Svar: Nej, det Àr en myt. DÀremot Àr det bra att tvÀtta skalpen ofta om man vill undvika fett hÄr. DÀr finns nÀmligen det feta talg som produceras i hÄrsÀckarna och som smörjer hÄrstrÄna. Skalpen Àr ocksÄ hem för en svamp som heter Malassezia furfur och som Àter just talg. Den lÀmnar dÄ kvar en restprodukt i form av oljesyra som irriterar huden och leder till att hudceller dör och till sist trillar av, det vill sÀga mjÀll. Genom att tvÀtta bort överflödigt talg minskar man dÀrför ocksÄ risken för mjÀll, eksem och andra besvÀr som beror pÄ Malassezia furfurs framfart.
/ Lars Norlén, forskare i dermatologi
Kan trött utseende ÄtgÀrdas?
Varför Àr en del mÀnniskor mörka under ögonen utan att de Àr sjuka? Kan det ÄtgÀrdas pÄ annat sÀtt Àn med ögonkrÀmer? / Hampus
Svar: Huden under ögonen Àr transparent och blodkÀrlen ligger hos en del mÀnniskor ytligt, vilket gör att huden dÄ antar en blÄ ton, vilket alltsÄ inte har med sjukdom att göra. JÀrnbrist kan dock hos en del göra att huden ser mörkare ut eftersom blodet dÄ har en mörkare nyans. Detta Àr inte alltid sÄ lÀtt att ÄtgÀrda. Men om man besvÀras mycket av mörka ringar under ögonen och inte tycker att det rÀcker att anvÀnda vanlig tÀckkrÀm kan man kosmetiskt behandla med laser dÀr man strÀcker huden eller ge injektioner med hyaluronsyra för att fylla ut huden. Det Àndrar hur ljuset faller pÄ den, vilket gör att den ser ljusare ut. Det gÄr ocksÄ att kirurgiskt knyta av en del av blodkÀrlen i omrÄdet.
/ Margareta Frohm Nilsson, forskare och överlÀkare vid hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Tjockare hÄr efter klippning?
Min man vill klippa av vÄr snart 2-Äriga dotters hÄr, dÄ han Àr sÀker pÄ att hon dÄ kommer att fÄ tjockare hÄr. StÀmmer detta? /Janina
Svar: HĂ„r vĂ€xer ut frĂ„n hĂ„rsĂ€ckar som bildas före födseln och genomgĂ„r olika faser av aktiv tillvĂ€xt och vila under livet. Det som Ă€r speciellt med hĂ„ret pĂ„ huvudet Ă€r att perioderna av aktiv tillvĂ€xt dominerar, de pĂ„gĂ„r i Ă„ratal medan viloperioderna varar högst nĂ„gra mĂ„nader. Upp till 80â90 procent av hĂ„rsĂ€ckarna pĂ„ huvudet befinner sig normalt i tillvĂ€xtfas. Att hĂ„rets tillvĂ€xtmönster kan pĂ„verkas av hormoner, till exempel vid puberteten, Ă€r ju vĂ€lkĂ€nt. Men ingen ökad tillvĂ€xt eller förĂ€ndring av hĂ„rstrĂ„nas utseende har kunnat visas som resultat av att klippa hĂ„ret eller raka skĂ€gget. Det Ă€r Ă„ andra sidan vĂ€lkĂ€nt att om hĂ„ret plockas frĂ„n en hĂ„rsĂ€ck i vilofas sĂ„ stimuleras övergĂ„ng till tillvĂ€xtfas men den alldeles övervĂ€gande delen av hĂ„rsĂ€ckarna pĂ„ huvudet befinner sig redan i tillvĂ€xtfas. Sammanfattningsvis finns inga övertygande data som stödjer pĂ„stĂ„endet att hĂ„ret blir tjockare eller vĂ€xer fortare om man klipper det.
/ Rune ToftgÄrd, professor i miljötoxikologi
Ăr solarium farligare Ă€n solen?
Ăr solarium farligare Ă€n vanlig solning? Bör man i sĂ„ fall undvika solarium helt och hĂ„llet, eller kan det ge nĂ„gra positiva effekter, till exempel motverka vinterdepression? / Monica
Svar: Det finns ett klart samband mellan solning och ökad risk för cancer, men utifrÄn dagens forskningslÀge gÄr det inte att svara pÄ om solariesolande Àr farligare Àn vanlig solning. FrÄgan Àr svÄr att studera eftersom de flesta solariesolare solar mycket Àven utomhus, och ökar dÀrigenom sin risk för hudcancer. WHO klassar alla sorters UV-strÄlning, det vill sÀga bÄde frÄn solen och frÄn solarier, som cancerframkallande. StrÄlsÀkerhetsmyndigheten avrÄder generellt frÄn att sola solarium. Eventuella positiva effekter av solarieanvÀndning Àr bristfÀlligt undersökta. I en studie undersöktes nivÄer av endorfiner i blodet efter solariesolning, nÄgot som skulle kunna pÄverka humöret. Man fann inga högre nivÄer efter solariesolande jÀmfört med nivÄerna i en grupp som inte solat. Det finns sÄledes idag inget som stödjer att solariesolande skulle ha effekter pÄ vinterdepression. Solariesolning skyddar heller inte huden inför utlandsresor.
/ Yvonne Brandberg, professor i vÄrdvetenskap med fokus pÄ onkologi
Lyssna och lÀs mer
Foto: Andreas AnderssonOm solning och hudcancer
I senaste programmet av podcasten Medicinvetarna pratar Johan Hansson och Yvonne Brandberg om solning och hudcancer.
NÀr hÄret Àr huvudsaken
Vi lĂ€gger massor av tid och pengar pĂ„ en del av vĂ„r kropp som vi klarar oss helt utan â vĂ„rt hĂ„r. Vi har starka band till vĂ„r gamla pĂ€lsrest, som dessutom skvallrar om vĂ„r livsstil och Ă€r perfekt för studier om hur cancer uppkommer.