"Väldigt många har problem med smärta"
Leif Lundblad och hans familj beslutade 2016 att under fem Ã¥r skänka pengar till smärtforskning pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡.
- När det gäller min egen skolgång har jag endast gått i åttaårig folkskola. Men jag har alltid varit väldigt bra på att skruva isär och förstå olika apparater, jag har alltid varit väldigt fiffig i fingrarna. När jag var sjutton år startade jag mitt första företag, där jag åkte runt till olika radioaffärer och hjälpte till med att laga teveapparater. Det var de som kunde göra så företaget gick bra och växte. Sedan startade jag andra företag, som också gick bra. Jag har alltid jobbat med att försöka hitta lösningar på väldigt konkreta problem och behov som rör många människor, så att man kan tänka internationellt redan från början. Det gjorde jag när vi uppfann en sedelkassett som kan mata ut många korrekt räknade sedlar i en bunt, något som behövdes i de relativt nyuppfunna Bankomaterna. Vi blev ett världsbolag med den uppfinningen och växte från sju till över tvåtusen anställda på kort tid. Jag hade tidigare köpt ett gammalt elverk i Liljeholmen, och där har vi än i dag företagets uppfinnarverkstad, där vi driver nya projekt, säger Leif Lundblad.
- När man kommer upp i Ã¥ren börjar man fundera pÃ¥ om man kan göra nÃ¥got mer för samhället. I vÃ¥r familj, som bestÃ¥r av mig, min fru Martha och vÃ¥r dotter Ulrika, tog vi en diskussion om vad vi egentligen ville göra med vÃ¥ra slantar. Det kändes helt naturligt för oss att använda dem till forskning och vi ville hitta ett omrÃ¥de med stora behov och bristande finansiering. Vi kom dÃ¥ fram till att väldigt mÃ¥nga har problem med smärta, sÃ¥ vi tog kontakt med olika smärtforskare och olika universitet. När vi träffade Camilla Svensson, Eva Kosek och Karin Jensen bestämde vi oss direkt – personkemin stämde perfekt och ̽»¨¾«Ñ¡ stÃ¥r för kvalitet. De här tre forskarna är sÃ¥ fantastiskt duktiga och de jobbar ihop pÃ¥ ett unikt bra sätt, sÃ¥ vi bestämde oss för att stötta dem under fem Ã¥rs tid med totalt 50 miljoner kronor. En gÃ¥ng i halvÃ¥ret träffar vi dem för att gÃ¥ igenom vad de har gjort och vad de tänker göra. DÃ¥ lyssnar jag bara och försöker inte vara innovativ. Det viktiga är att pengarna verkligen kommer till nytta.
Långvarig smärta
Långvarig smärta i rörelseapparaten drabbar cirka 10-20 procent av befolkningen och är den näst vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Även om den ursprungliga orsaken framgångsrikt behandlas fortsätter många människor att ha ont under lång tid. När smärtan dröjer sig kvar byter den skepnad och blir en sjukdom i sig, som idag saknar effektiv behandling.
Vid långvarig smärta, till exempel från muskler eller ryggen, är det vanligt att smärtsignalerna börjar förstärkas av nervsystemet och hjärnan. Forskarna tror att detta ger upphov till en rundgång, ett smärtminne, som innebär att smärtan kan kvarstå även när kroppsdelen tillfrisknat och inte längre sänder ut smärtsignaler. Insikten om dessa mekanismer öppnar upp för potentiellt nya angreppssätt i behandling av smärta.
Målet med forskningen som familjen Lundblad stöttar är att bidra till ökad individualisering av smärtbehandling och att identifiera substanser som kan användas i framtida läkemedelsutveckling. Forskarna har redan tidigare visat att vissa inflammatoriska substanser spelar en nyckelroll vid uppkomsten av smärta vid ledgångsreumatism, artros och fibromyalgi och planerar att undersöka om blockering av en sådan substans kan vara en effektiv behandling mot smärtsjukdomen fibromyalgi.
Långvarig smärta ett folkhälsoproblem
– Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem där det i dag föreligger ett stort behov av forskning. Den här donationen ökar möjligheten att åstadkomma en verklig förbättring för patienterna, säger Eva Kosek, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och överläkare på Stockholm Spine Center, som tillsammans med Karin Jensen, forskare vid samma institution, och Camilla Svensson, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, kommer att leda projektet.
En nyligen gjord kartläggning av smärtvården i Sverige, utförd av en expertgrupp på uppdrag av Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning (NSK), pekar på allvarliga brister. Bland annat låg kompetens och omotiverade skillnader i vård och behandling av patienter med kronisk smärta.
– Ett av problemen är bristande kunskap inom vården kring smärtmekanismer vilket försämrar förmåga att välja behandlingar som fungerar. Här är det viktigt att forskningen kommer med tydliga besked, vilket vi nu får bättre förutsättningar att göra, säger Eva Kosek.