Suicid i vägtrafiken
Vad som kan göras för att förhindra suicid som sker i vägtrafiken är ett i princip helt outforskat område inom den vetenskapliga litteraturen [1]. Dessa suicid sker inte endast genom att förare avsiktligt kraschar ett fordon, utan även t.ex. genom att fotgängare på olika sätt hamnar framför fordon eller vägbanor. Man vet lite om varför och hur dessa metoder används samt hur dessa kan särskilja sig från olyckor, vilket är nödvändigt att utforma samt utvärdera de interventioner som kan minska suicid i vägtrafiken, i enlighet med Regeringens etappmål om att halvera antal omkomna i vägtrafiken till år 2030 [2].
Ett första viktigt steg har varit att Trafikverket sedan år 2010 gjort stora insatser för att bättre kunna avgöra om dödsfall inom vägtrafiken har skett p.g.a. suicid, olycka eller naturlig död [3], vilket har legat till grund för att kunna fastställa att ca 10% av dödsfallen i vägtrafiken sker p.g.a. suicid [3, 4]. Genom ett samarbete med Kenneth Svensson på Trafikverket har NASP nu även fått tillgång till utdrag från databasen Djupstudieklienten, innehållande många olika parametrar om de dödsfall som har skett i vägtrafiken i Sverige från år 2010 till 2022, likväl information om tredje part som har omkommit vid dessa händelser.
Forskning pågår nu på NASP för att följa upp tidigare analyser [3] och bättre kunna besvara vad som särskiljer suicid från olyckor i vägtrafiken, samt vad som gjorts och ytterligare skulle kunna göras för att minska i synnerhet suicid i vägtrafiken.
Referenser
[1] Okolie et al. 2020. Means restriction for the prevention of suicide on roads. Cochrane Database Syst Rev.
[2] Nollvisionen – tillsammans räddar vi liv.
[3) Vilka dödsfall i vägtrafiken är suicid? 2014.
[4] Accident or suicide? Improvement in the classification of suicides among road traffic fatalities in Sweden by extended psychosocial investigations, during the years 2010-2019.