Om sexuellt våld
Sexuella övergrepp, våldtäkt, och sexuellt våld är närliggande begrepp som delvis överlappar varandra. Inom juridiken avser sexuellt övergrepp en viss typ av sexualbrott som i juridisk mening inte är av lika allvarlig art som våldtäkt, men ändå har relativt högt straffvärde. Juridiskt används termen sexualbrott som ett paraplybegrepp, i vidare mening används även sexuella övergrepp eller sexuellt våld som övergripande begrepp.
Sexuellt vÃ¥ld innefattar bland annat sexuellt vÃ¥ld i nära relationer eller sexuellt vÃ¥ld i bekantskapskretsen, ö±¹±ð°ù´Ú²¹±ô±ô²õ±¹Ã¥±ô»å³Ùä°ì³Ù, sexuellt vÃ¥ld online och sex mot ersättning. Sexuellt vÃ¥ld förekommer i mÃ¥nga former och inom alla relationer.
År 2020 anmäldes 9 580 våldtäkter till Polisen1. Utspritt över ett år anmäls alltså över 26 våldtäkter per dag. Detta är skrämmande siffror, men tyvärr är problemet större än så. Många som utsätts för sexuella övergrepp anmäler aldrig detta. Anmälningsbenägenheten för sexualbrott har i tidigare undersökningar legat på cirka 10-20 procent2.
Totalt 20 procent av Sveriges kvinnor och 5 procent av männen har någon gång i livet utsatts för ett allvarligare sexuellt övergrepp* enligt en representativ svensk befolkningsstudie3.
Förekomsten av sexualbrott kan ha ökat över tid. Detta antyds av en ökning av polisanmälningar (32 procent ökning av anmälda våldtäkter mellan 2012 och 2020)1, samt att andelen svarande som i befolkningsstudier uppger sig ha blivit utsatta för sexualbrott har stigit markant under samma tidsperiod1.
Sexuellt våld kan ha negativ inverkan på psykisk och fysisk hälsa, och drabba individen såväl socialt som ekonomiskt. Det är också ett utbrett problem i samhället. Övergrepp innebär en grundläggande kränkning av bestämmanderätten över den egna kroppen. I en svensk befolkningsstudie rapporterade dessutom personer som tidigare utsatts för sexuellt våld i högre utsträckning utsatthet för ytterligare sexuella övergrepp3. Även om metodologiska svårigheter försvårar orsak-verkanslutsatser5 antyder välgjorda kunskapsöversikter att olika psykiatriska tillstånd som depression och ångest är upp emot 2-3 gånger vanligare hos de som utsatts6 . Många som utsätts för sexuellt våld uppvisar en akut stressreaktion som utan rätt behandling riskerar kvarstå över tid. På så vis kan sexuellt våld även leda till PTSD6. Utöver detta ses även ökad risk för fysisk sjukdom6 och symtom7 hos drabbade av sexuellt våld vilket skulle kunna bero på långtidseffekter via stresshormonpåverkan8.
Psykiska besvär som kan vara relaterade till sexuellt våld
I närtid:
- Akut krisreaktion
- °¿±¹±ð°ù°ì±ô¾±²µ³ó±ð³Ù²õ°ìä²Ô²õ±ô´Ç°ù
- Ã…²Ô²µ±ð²õ³Ù och rädsla
- °´Ç²Ô³¦±ð²Ô³Ù°ù²¹³Ù¾±´Ç²Ô²õ²õ±¹Ã¥°ù¾±²µ³ó±ð³Ù±ð°ù
- ³§Ã¶³¾²Ô±è°ù´Ç²ú±ô±ð³¾
- Känslor av skuld och skam
PÃ¥ sikt:
- Depression
- Ã…²Ô²µ±ð²õ³Ù
- PTSD
- Suicidalitet
Somatiska besvär som kan vara relaterade till sexuellt våld
I närtid:
- ´¡±¹±¹Ã¤°ùÂá²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ°ì²¹»å´Ç°ù
- Skador efter att ha blivit fasthållen/bunden
- Skador i munhåla eller underliv
- Sexuellt överförda infektioner och graviditet
PÃ¥ sikt:
- Smärttillstånd som dyspareuni
- µþ䳦°ì±ð²Ô²ú´Ç³Ù³Ù±ð²Ô²õ³¾Ã¤°ù³Ù²¹
Kostnaderna för allvarliga sexualbrott kan uppstå på flera olika samhällsnivåer. Kostnaderna varierar beroende på hur beräkningarna genomförs och mellan studier som enbart räknar materiella kostnader (som kostnader för sjukvård och inkomstbortfall) och de som även tar hänsyn till så kallade immateriella kostnader (som psykiskt lidande). De följande exemplen utgår ifrån att den drabbade utvecklar en psykiatrisk problematik som kräver behandling.
Direkta vårdkostnader
- Behandling av problematik i närtid och på sikt som kan vara relaterade till sexuellt våld
- Förebyggande behandling för potentiella gärningspersoner
Indirekta vårdkostnader
- Besök i olika delar av hälso- och sjukvården på grund av tillstånd som helt eller delvis är kopplade till upplevelser av övergrepp
Kostnader för rättsväsendet
- Kostnader för polisutredning och rättegångar
- Kostnader för fängelse och annan kriminalvård, ungdomsvård och rättspsykiatrisk vård
Förlorad arbetsinkomst
- Förlorad arbetsinkomst för den drabbade
- Förlorad arbetsinkomst för en dömd gärningsperson
Att inte förhindra och förebygga allvarligt sexuellt våld kan med andra ord leda till stora kostnader för samhället.
Sexuella övergrepp, vÃ¥ldtäkt, och sexuellt vÃ¥ld är närliggande begrepp som delvis överlappar varandra. Inom juridiken avser sexuellt övergrepp en viss typ av sexualbrott som i juridisk mening inte är av lika allvarlig art som vÃ¥ldtäkt, men ändÃ¥ har relativt högt straffvärde. Juridiskt används termen sexualbrott som ett paraplybegrepp, i vidare mening används även sexuella övergrepp eller sexuellt vÃ¥ld som övergripande begrepp. Sexuellt vÃ¥ld innefattar bland annat sexuellt vÃ¥ld i nära relationer eller sexuellt vÃ¥ld i bekantskapskretsen, ö±¹±ð°ù´Ú²¹±ô±ô²õ±¹Ã¥±ô»å³Ùä°ì³Ù, sexuellt vÃ¥ld online och sex mot ersättning. Sexuellt vÃ¥ld förekommer i mÃ¥nga former och inom alla relationer.
Sexuellt våld i nära relationer
Våld i nära relationer definieras enligt WHO som alla typer av våld (fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld) mellan närstående. Det handlar om både heterosexuella och samkönade parrelationer samt mellan syskon, föräldrars våld mot barn och våld i andra familje- och släktrelationer9.​
Våld i nära relationer förekommer i alla åldrar och samhällsgrupper, även om det finns specifika riskfaktorer på individ och omgivningsnivå. Enligt en tidigare svensk prevalensstudie, där 10 000 män respektive kvinnor tillfrågades om våldsutsatthet uppgav 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen att de blivit utsatta för sexuella övergrepp med våldsinslag av en aktuell eller tidigare partner någon gång under sitt vuxna liv3. I en nationell Svensk studie där 17-åringar tillfrågas om utsatthet för sexuellt våld uppgav 11 procent av flickorna och 3 procent av pojkarna att de utsatts för sexuellt våld, av dessa var knappt hälften inom nära relationer10.
Ö±¹±ð°ù´Ú²¹±ô±ô²õ±¹Ã¥±ô»å³Ùä°ì³Ù&²Ô²ú²õ±è;
ÖverfallsvÃ¥ldtäkter utgör en liten andel av alla vÃ¥ldtäkter som anmäls. 27 procent av anmälda vÃ¥ldtäkter Ã¥r 2020 begicks av en obekant gärningsperson. Detta bör inte tolkas som att en dryg fjärdedel av samtliga vÃ¥ldtäkter skulle vara ö±¹±ð°ù´Ú²¹±ô±ô²õ±¹Ã¥±ô»å³Ùä°ì³Ùer. Att detta inte stämmer med den verkliga omfattningen av sexuellt vÃ¥ld vet vi dÃ¥ forskning tidigare visat att sexualbrott polisanmäls i högre grad när förövaren är okänd gärningsperson, man, använder vÃ¥ld och om övergreppet sker pÃ¥ allmän plats2.
Sexuellt våld online
Sexuella övergrepp mot och exploatering av barn, unga och vuxna via internet utgör ett växande problem. Då barn drabbas innefattar problematiken spridning av bilder och filmer där hen utsätts för sexuella övergrepp av någon annan, poserar eller på avstånd förmås utföra sexuella handlingar på sig själva. Att barn delar egenproducerat sexuellt material kan vara utpressning eller gromning; det senare innebär att kontakt tas med barn i sexuellt syfte. Ett övergrepp kan börja för barnet som en spännande kontakt, men övergå i en allt mer pressande situation. Detta kan sedan eskalera till situationer barnet inte upplever sig kunna ta sig ur och tvingas till sexuella handlingar. Problematiken är svår att komma åt och det finns en stor internationell marknad för dokumenterade sexuella övergrepp på barn, det som ibland kallas barnpornografi. Även vuxna kan förstås drabbas av att sexuellt material sprids på nätet utan personens tillåtelse.
Sex mot ersättning
Sex mot ersättning innebär att någon får eller utlovas ersättning, exempelvis pengar, alkohol, droger, sovplats eller presenter mot sexuella handlingar. Skälen till att ha sex mot ersättning varierar från sökande efter bekräftelse, utsatt ekonomisk situation, självskadebeteende eller till tvång genom exempelvis människohandel för sexuella ändamål. Ett relativt nytt fenomen i Sverige är så kallad ’sugardejting’, som oftast innebär att unga kvinnor lockas in i att ha sex mot ersättning med äldre män under relationsliknande former.
I en tidigare befolkningsundersökning uppgav närmare 2 procent av kvinnorna och 1 procent av männen mellan 16 och 84 år att de tagit emot ersättning för sex11. I en nationell studie med enbart 18-åringar var det däremot lika vanligt att kvinnor och män tagit emot ersättning för sex12.
Personer som begår sexuella övergrepp utgör en mycket heterogen grupp som skiljer sig åt i flera olika avseenden. Nästan alla som anmäls och lagförs för sexuella övergrepp är dock män (98 procent år 2020)1. Forskning på förövare av sexualbrott har främst gjorts inom rättsväsendet. Även om mörkertalen för kvinnliga förövare förefaller vara ännu större visar befolkningsundersökningar att det fortfarande är flera gånger vanligare att män begår sexualbrott än kvinnor.
En sociologisk förklaringsmodell som länge använts för att beskriva orsaken till detta är ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män i samhället. Inom forskning med denna utgångspunkt lyfts det sexuella våldet som ett medel för att vidmakthålla mäns maktposition.
Utöver strukturella perspektiv på våld finns starkt stöd för individuella riskfaktorer för att utöva våld, generellt men också specifikt för sexuellt våld. Exempel på sådana riskfaktorer är känslomässig instabilitet, bristande impulskontroll, egna attityder och kamrater eller närstående som bagatelliserar övergrepp, svaga eller problematiska relationer samt skadligt bruk eller beroende av alkohol och andra substanser. Riskfaktorer kan finnas fristående eller ingå i vissa psykiatriska tillstånd vilka därmed ökar risken att begå sexualbrott.
Två viktiga individuella riskfaktorer/psykiatriska tillstånd som medför klart ökad risk just för att utöva sexuellt våld är parafila störningar (även kallat sexuella avvikelser) samt tvångsmässig sexuell beteendestörning. För dessa finns lovande behandlingsmetoder.
Bland personer som lagförts för sexuella övergrepp uppfyller en relativt stor andel diagnoskriterierna för tvångsmässig sexuell beteendestörning och en eller flera parafila störningar.
- Parafila störningar eller sexuella avvikelser (som på engelska heter paraphilic disorders) är samlingsbegrepp för varaktiga och intensiva sexuella tändningsmönster (sexuella fantasier, tankar eller handlingar) som avviker från de statistiskt vanliga.
- Voyeuristisk-, exhibitionistisk-, frotteuristisk-, sexuellt sadistisk och pedofil störning är exempel på parafila störningar som ökar risken för egna sexuella övergreppsbeteenden.
- Parafil störning innebär att den sexuella dragningen leder till funktionsnedsättning eller lidande för individen själv eller skadar andra. Det är först då det blir ett psykiatriskt tillstånd där utredning, diagnostik och behandling är motiverat.
- Prevalens: i tidigare studier har förekomsten av pedofil störning i den vuxna befolkningen uppskattats till 1 procent.
- Tvångsmässig sexuell beteendestörning (som på engelska heter compulsive sexual behavior disorder, förkortas CSBD) ofta kallat sexberoende eller sexmissbruk, kännetecknas av en varaktig oförmåga att kontrollera intensiva, återkommande sexuella impulser eller beteenden.
- Sexuella tankar, fantasier eller handlingar upptar ofta en stor del av personens uppmärksamhet och vakna tid vilket leder till lidande eller nedsatt funktion inom andra livsområden som sociala relationer, familj, utbildning och arbete.
- Prevalens: förekomsten i den vuxna befolkningen uppskattas vara upp till 10 procent hos män och 7 procent hos kvinnor.
Genom att ge effektiv behandling till personer med behandlingsbara riskfaktorer för att utöva sexuellt våld kan man minska lidande och funktionsnedsättning för individen själv och förhindra att personer drabbas av det sexuella våldet. Att själv ha varit utsatt för sexuellt våld ökar risken att utsätta andra, därför kan förebyggande insatser minska antalet drabbade i flera led.
Gärningspersoner / potentiella gärningspersoner
Identifiera behandlingsbara riskfaktorer:​
- Alkohol- och droganvändning/beroende​
- Avvikande tanke- och beteendemönster kring sexualitet​
- Parafila störningar​
- Tvångsmässig sexuell beteendestörning​
- Motivera patienten att ta emot stöd och behandling​
- Lotsa patienten till rätt hjälp
Utsatta / personer som riskerar att utsättas
- Skydda genom att identifiera potentiella gärningspersoner så våldet kan förebyggas – enbart reaktiva åtgärder gör inte skadan ogjord.
- Identifiera personer som utsatts för sexuellt våld och bedöm behovet av vård och stöd – ställ screeningfrågor då sökorsaken ofta är en annan!
- Lotsa patienten till rätt stöd och behandling när vårdbehov identifieras.
- Lotsa patienten till stöd från socialtjänst och civilsamhälle när riskfaktorer att utsättas för sexuellt våld identifieras.
Referenser
- BRÅ. (den 20 maj 2022). Våldtäkt och sexualbrott. Brottsförebyggande rådet.
- BRÅ. (2019). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Brottsförebyggande rådet.
- NCK. (2014). Våld och hälsa - En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.
- NCK. (2010). Antologi - Sju perspektiv på våldtäkt. Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.
- Danese, A., & Lewis, S. J. (2022). New directions in research on childhood adversity. Editorial. British Journal of Psychiatry, 220, 107–108.
- Hailes, H. P., Yu, R. Q., Danese, A., & Fazel, S. (2019). Long-term outcomes of childhood sexual abuse: an umbrella review. Lancet Psychiatry, 6 (10), 830–839.
- Iloson, C., Möller, A., Sundfeldt, K., & Bernhardsson, S. (2021). Symptoms within somatization after sexual abuse among women: A scoping review. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavica, 100(4), 758–767.
- Smith, K. E., & Pollak, S.,D. (2021). Rethinking concepts and categories for understanding the neurodevelopmental effects of childhood adversity. Perspectives on Psychological Science, 16, 67–93.
- Krug, E. G., Mercy, J. A., Dahlberg, L. L., & Zwi, A. B. (2002). The world report on violence and health. Lancet, 360(9339), 1083–1088.
- Edgardh, K., & Ormstad, K. (2000). Prevalence and characteristics of sexual abuse in a national sample of Swedish seventeen-year-old boys and girls. Acta Paediatrica, 89(3), 310–319.
- Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017. Folkhälsomyndigheten.
- Svedin, C., G., Landberg, Å., & Jonsson, L. (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
- Tenbergen, G., Wittfoth, M., Frieling, H., Ponseti, J., Walter, M., Walter, H., Beier, K. M., Schiffer, B., & Kruger, T. H. (2015). The neurobiology and psychology of pedophilia: Recent advances and challenges. Frontiers in Human Neuroscience, 9, 344.
- Dickenson, J. A., Gleason, N., Coleman, E., & Miner, M. H. (2018). Prevalence of distress associated with difficulty controlling sexual urges, feelings, and behaviors in the United States. JAMA Network Open, 1(7), e184468.