̽»¨¾«Ñ¡

Utvalda publikationer

Gordon M, Stark A, Sköldenberg OG, Kärrholm J, Garellick G
Bone Joint J 2013 Sep;95-B(9):1184-91

Gordon M, Rysinska A, Garland A, Rolfson O, Aspberg S, Eisler T, et al
Medicine (Baltimore) 2016 Feb;95(6):e2662

Garland A, Gordon M, Garellick G, Kärrholm J, Sköldenberg O, Hailer NP
Bone Joint J 2017 Jan;99-B(1):37-43

Medicinsk bildtolkning med hjälp av artificiell intelligens

Ortopedi liksom många andra medicinska specialiteter har problem med att utnyttja den kunskap som finns. I en australiensisk studie kunde man se att endast hälften av den kunskap som fanns användes. Dagens vårdprogram lyckas således inte nå patienterna vilket skapar stora merkostnader för samhället samtidigt som patienter utsätts för risker.

För att åtgärda detta har vi har sedan 2014 utvecklat deep learning algoritmer (svag artificiell intelligens) för att identifiera sjukligheter i bilder och så småningom koppla till behandlingar. Våra algoritmer klarar idag av att i över 9 av 10 fall korrekt identifiera fraktur, artros och andra vanliga utfall. Under 2018 planerar vi även genomföra en pilottestning av systemet vid Danderyds Sjukhus.

Medverkande i forskningen

Utvalda publikationer

Olczak J, Fahlberg N, Maki A, Razavian AS, Jilert A, Stark A, et al
Acta Orthop 2017 Dec;88(6):581-586

Implantatforskning

Ortopedi är till stor del en kirurgisk specialitet där ett stort antal implantat kommer till användning. Vi har sedan många år studerat effekten av plattor, höftproteser, knäproteser och axelproteser där vi studerar utfall som omoperationer, patientrapporterat utfall m.m.

Vi prövar också om läkemedel kan påverka risken för dessa komplikationer. Vid implantatutvärdering används metoder såsom RSA (radiostereometri) för att i ett tidigt stadium med ett litet patientantal kunna förutsäga ett implantats överlevnad. Detta är av stor betydelse vid val av nya ledersättningssystem.

Forskargruppen vidareutvecklar även, i samarbete med Imperial Collage i London, nya radiologiska metoder för implantatutvärdering.

Medverkande i forskningen

Utvalda publikationer

Salemyr M, Muren O, Ahl T, Bodén H, Eisler T, Stark A, et al
Acta Orthop 2015 ;86(6):659-66

Mann T, Eisler T, Bodén H, Muren O, Stark A, Salemyr M, et al
J. Orthop. Res. 2015 Apr;33(4):504-12

Salemyr M, Muren O, Ahl T, Bodén H, Chammout G, Stark A, et al
Int Orthop 2015 Aug;39(8):1499-505

Kliniska prövningar

På enheten bedrivs ett stort antal kliniska prövningar där kirurgiska metoder prövas. Vi utvärderar bland annat olika behandlingsmetoder och algoritmer för behandling av patienter med höftfrakturer, axelfrakturer, handledsfrakturer, senskador och vårdkedjor.

Vi studerar även glukosmetabolism hos äldre patienter med fraktur och oönskade händelser efter kirurgi. Vi gör detta genom ett antal pågående lottade kliniska prövningar samt kohortstudier där vi följer patienter över tid.

Medverkande i forskningen

Utvalda publikationer

Chammout GK, Mukka SS, Carlsson T, Neander GF, Stark AW, Skoldenberg OG
J Bone Joint Surg Am 2012 Nov;94(21):1921-8

Mazzocato P, Unbeck M, Elg M, Sköldenberg OG, Thor J
Scand J Trauma Resusc Emerg Med 2015 Nov;23():93

Chammout G, Muren O, Laurencikas E, Bodén H, Kelly-Pettersson P, Sjöö H, et al
Acta Orthop 2017 Apr;88(2):145-151

Forskning kring skulderleden

På enheten bedrivs klinisk forskning kring skuldrans anatomi och kirurgiska sjukdomar och behandlingar. Detta gäller dels mjukdelar men även protesersättning vid inflammatoriska samt degenerativa tillstånd och skador.

Detta beforskas med hjälp av registerstudier där en företrädare för forskningsgruppen är registerhållare för Svenska Axelprotesregistret. Vidare används RSA-teknik för implantatutvärdering. Ett flertal kliniska prövningar utvärdera nya implantat och behandlingsmetoder.

Medverkande i forskningen

Utvalda publikationer

Sköldenberg O, Odquist M
Acta Orthop 2011 Apr;82(2):193-7

Ödquist M, Hallberg K, Rahme H, Salomonsson B, Rosso A
Acta Orthop 2018 Feb;89(1):3-9

Brorson S, Salomonsson B, Jensen SL, Fenstad AM, Demir Y, Rasmussen JV
Acta Orthop 2017 Aug;88(4):446-450

Handledsfrakturer 

Handledsfrakturer är vÃ¥rt vanligaste benbrott och Ã¥rligen drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Det orsakas vanligen av ett fall pÃ¥ utsträckt hand. Hos äldre patienter är det associerat med benskörhet (osteoporos). Benbrott där bitarna ligger kvar i sitt ursprungliga läge behandlas med gips medan benbrott där benbitarna är ordentligt felställda vanligen opereras. Principiellt finns tre olika operationsmetoder för handledsfraktur – perkutan stiftning, externfixation (en yttre ram) och volar plattfixation där en platta och skruvar fästs pÃ¥ benet innanför huden.  I världen ser man en utveckling mot att allt fler patienter opereras för sina felställda handledsfrakturer och allt mer med metoden volar plattfixation. 

LÃ¥ngtidsuppföljning av en randomiserad studie mellan tvÃ¥ olika operationsmetoder 

De flesta studier som jämför effekten av operationsmetoder har en uppföljningstid pÃ¥ 1 Ã¥r, ett fÃ¥tal längre tom 5 Ã¥r. Tidigare forskning har visat att en del komplikationer som t.ex. brosknedbrytning (artros) och senskador visar sig efter lÃ¥ng tid vilket motiverar en lÃ¥ngtidsuppföljning. 

I denna studie kommer vi att följa upp patienter som för 10-Ã¥r sedan opererades med externfixation eller volar plattfixation. Funktion kommer att analyseras via självskattningsformulär (DASH, PRWE och EQ-5D), samt objektiva tester av rörelseomfÃ¥ng och greppstyrka hos arbetsterapeut och röntgen av bägge handlederna för att se felaktig läkning i frakturen och förekomst av artros. 

Medverkande i forskningen

±áä±ô²õ´Ç±ð°ì´Ç²Ô´Ç³¾¾±&²Ô²ú²õ±è;

Tillsammans med KI SÖS har vi tidigare forskat pÃ¥ om patienter över 70 Ã¥rs Ã¥lder med en felställd handledsfraktur har nytta av operation jämfört med gipsbehandling. Denna studie visade att patienterna som opererades med en s.k. volar platta hade klart bättre funktion i sin handled 3 mÃ¥nader efter skadan. DÃ¥ ett Ã¥r passerat sÃ¥g man ingen skillnad mellan grupperna. Detta kan tala för att äldre patienter pÃ¥ kort sikt har nytta av operation. Vi kunde inte se att nÃ¥gon av grupperna drabbades mer av komplikationer.  

Trots att det rör sig om en stor patientgrupp där allt fler opereras har endast ett fÃ¥tal studier har gjorts avseende hälsoekonomiska aspekter, i dagsläget finns ingen studie publicerad som tittar pÃ¥ den Ã¤ldre patientgruppen. Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har angett detta som ett prioriterat omrÃ¥de. 

Vi planerar därför att göra en hälsoekonomisk studie av denna forskningsgrupp för att se om det är lönsamt att operera felställda handledsfrakturer hos äldre patienter.  

Utvalda publikationer

Saving J, Severin Wahlgren S, Olsson K, Enocson A, Ponzer S, Sköldenberg O, Wilcke M, Mellstrand Navarro C
J Bone Joint Surg Am 2019 Jun;101(11):961-969

Medverkande i forskningen

Klassificering av handledsfrakturer med hjälp av artificiell intelligens 

Det har förekommit ett antal olika klassifikationssystem för frakturer i handleden. Tidigare studier har visat att det är svÃ¥rt att göra likartade bedömningar av handledsfrakturer. Med ett fungerande klassifikationssystem skulle bÃ¥de forskning och behandling kunna optimeras. Där människan misslyckats hoppas vi nu kunna fÃ¥ hjälp av artificiell intelligens. Vi kommer att träna ett nätverk med hjälp av bildtolkning att klassificera handledsfrakturer. 

I klinisk vardag är det stora beslutet gällande handledsfrakturer vilka som ska opereras. Indikationen för operation är frakturer som inte skulle läka i  ett bra läge under gipsbehandling. Med hjälp av artificiell intelligens hoppas vi kunna identifiera faktorer som kan förutsäga vilka frakturer som är instabila sÃ¥ att vi direkt kan ta beslut om operation, och inte som idag vänta och ha röntgenkontroller för att se att läget bibehÃ¥lls. Det skulle spara bÃ¥de tid och lidande för patienterna. 

Medverkande i forskningen

Kontakt