̽»¨¾«Ñ¡

Utveckling och behandling

Med vår forskningen vill vi öka kunskapen om hur barns utveckling och olika behandlingsinsatser kan påverka livet för barn med diagnosen cerebral pares (CP). Vår forskargrupp har en bred tvärvetenskapligt ansats och är nära kopplad till Neuropediatriska kliniken på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, med många internationella samarbetspartners.

Vi forskar för att:

  • utveckla metoder för behandling av barn med CP baserat pÃ¥ principer för motorisk kontroll och motoriskt lärande, med särskilt fokus pÃ¥ att förstÃ¥ hur dessa barn förvärvar nya färdigheter.
  • utveckla bedömningsinstrument som pÃ¥ ett säkerhet kan  mäta behandlingseffekter och följa barnens utveckling över tid.
  • beskriva faktorer som pÃ¥verkar barnens förmÃ¥gor i vardagen.
  • öka förstÃ¥else för föräldrarnas perspektiv när de är involverade i sitt barns träning.

Forskningsprojekt - Intervention

 

en teckning av ett litet barn
Constraint Induced Movement Therapy (CIMT) för barn i olika åldrar Foto: N/A

Constraint Induced Movement Therapy (CIMT) för barn i olika Ã¥ldrar 

VÃ¥r forskargrupp har utvecklat Constraint Induced Movement Therapy (CIMT, eller CI-terapi) specifikt för smÃ¥ barn och spädbarn med unilateral CP, som har nedsatt funktion i en hand. Denna behandling bygger pÃ¥ tvÃ¥ principer: att begränsa användningen av den icke-pÃ¥verkade handen och att intensivt träna the pÃ¥verkade handen under en avgränsad period. CI-terapi är en av fÃ¥ evidensbaserade behandlingar som har visat sig förbättra handfunktionen hos barn med unilateral CP och vÃ¥r forskning har bidragit stort till denna utveckling. För att stödja implementeringen av CI-terapi har vi gjort en manual som är  fritt tillgänglig. Den senaste forskning har fokuserat pÃ¥ CI-träning för spädbarn under ett Ã¥r. Efter att visat pÃ¥ god effekt i vÃ¥r första studie gick vi vidare med att undersöka om föräldrar kunde genomföra träningen genom digital coachning. Det visade sig att digital coaching var lika bra som personliga hembesök. Vi utforskade även de utmaningar föräldrar möter när de dagligen agerar som barnets primära tränare.

Dokument Baby-CIMT

föräldrar filmar
Föräldrar filmar Foto: n/a

Small-Step Program: en interventionsstudie för smÃ¥ barn 

För tidigt födda barn eller barn som av andra anledningar har hög risk för framtida funktionsnedsättningar behöver tidig intervention. Det saknas högkvalitativ forskning på detta område och kunskapen om långsiktig effektivitet är begränsad. I vår första randomiserade kontrollerade studie jämförde vi ett 30-veckors interventionsprogram fokuserat på rörelseförmåga, handfunktion och kommunikation mot ordinarie habiliteringsinsatser. Programmet visade inga signifikanta skillnader i motorisk utveckling, men sekundära analyser visade att träningen gynnade de mest drabbade barnen. Våra resultat, tillsammans med ett samarbete vid Trondheim Universitet, belyser att resultaten är mycket varierande bland barnen, vilket understryker behovet av ytterligare forskning.

I ett pågående projekt har vi förfinat Small-Step Programmet och anpassat det till ett digital coaching format. Vi fokuserar på individuella specifika målsättningar för att bättre mäta förändringar, då etablerade standardiserad bedömningar kanske inte fullt ut fångar förändringar hos barn med CP.

bebis med solglasögon på en gul cykel
Bebis på en trehjuling Foto: N/A

Full Fart Framåt

Projektet som vi kallar "Full Fart FramÃ¥t" är starten pÃ¥ en ny forskningslinje pÃ¥ vÃ¥r enhet, ett omrÃ¥de som är förvÃ¥nansvärt lite beforskat. Vi vill möjliggöra förflyttning i tidig Ã¥lder för barn med nedsatt förflyttningsförmÃ¥ga pÃ¥ grund av CP. MÃ¥nga av barnen lär sig gÃ¥ men ofta senare och med balanssvÃ¥righeter. Detta begränsar deras förmÃ¥ga att vara fysiskt aktiva  och därmed ökar risken för dÃ¥lig hälsa senare i livet. Rörelse och rörelseglädje är ocksÃ¥ av största vikt för allmänt välmÃ¥ende och genom aktivitet och lek främjas ocksÃ¥ barnets sociala och kognitiva utveckling. Glädjen i förflyttning har vi sett i tidigare Frame Running projekt. Frame Running sker pÃ¥ en 3-hjulig cykel och kommer vara en del av barnens träning.

Detta projekt är i uppstartsfas, vi kommer arbeta med både gruppträning och hemträning av barn 2-5 år. Barnen kommer få förflyttning och gångträning med och utan hjälpmedel beroende på barnens förutsättningar. Den 3-hjuliga Frame Running cykeln kommer ingå som en del i träningen. Detta sker i samarbete med forskare på vår enhet: Kristina Löwing, Ferdinand van Walden, Cecilia Lidbeck, Eva Broström.

bokstäver MACS och CHEQ
MACS och CHEQ

Utveckling av bedömningsinstrument för barn med cerebral pares

Vår forskargrupp har utvecklat flera viktiga bedömningsinstrument för barn med CP. Bland dessa är Manual Ability Classification System (MACS), ett klassificeringssystem som beskriver barns förmåga att använda sina händer över fem nivåer. MACS har blivit internationell standard och är översatts till cirka 25 språk. Det är en klassifikation som ger möjlighet att kommunicera barns funktionella förmågor på ett enhetligt sätt.

Dessutom har vi utvecklat Assisting Hand Assessment (AHA), Hand Assessment for Infants (HAI), och Children's Hand-use Experience Questionnaire (CHEQ), som är specifikt utformade för att bedöma barn med ensidig CP. Vi arbetar för närvarande på en screeningversion av HAI (s-HAI) för att underlätta tidig identifiering av barn med hög risk för ensidig CP. Vi håller också på att validera HAI för användning med barn med bilateral CP i samarbete med Trondheims universitet. Dessa projekt syftar till att förbättra tidig upptäckt och intervention, vilket i slutändan förbättrar resultaten för barn med CP.

logga med bokstäver och siffror
Assisting Hand Assessment

Longitudinell utveckling

Sedan Ã¥r 2000 har vi samlat data om longitudinell  utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP, där vi följt barnen frÃ¥n 3 mÃ¥nader till 18 Ã¥rs Ã¥lder. Med hjälp av Assisting Hand Assessment (AHA) och Hand Assessment for Infants (HAI) visar vÃ¥r forskning att utvecklingsbanor varierar beroende pÃ¥ graden av funktionsnedsättning. Vi har lärt oss att barn generellt utvecklas snabbare i tidig barndom, även de som är svÃ¥rt pÃ¥verkade visar förbättringar över tid. Spädbarn som utvecklar gripförmÃ¥ga vid 6 mÃ¥naders Ã¥lder tenderar att ha bättre resultat, medan de som saknar handutveckling under sitt första Ã¥r ofta möter större utmaningar. En fortsättning pÃ¥ detta projekt sker i samarbete med Brisbane university.

För att förstå vilka faktorer som påverkar barnen utveckling behövs stora grupper. För att uppnå större grupper har vi utecklat ett samarbete med andra forskar grupper. Vi ingår i en stor internationell studie ledd av University of Sydney, som undersöker utveckling ur ett brett perspektiv – inklusive grov- och finmotorisk funktion, kognition och dagliga aktiviteter hos barn i åldern 6 månader till 2 år.

logo HAI
Hand Assessment for Infants

Prediktion och tidig diagnos av ensidig cerebral pares

Spädbarn med risk för CP förblir ofta odiagnostiserade tills de är två år eller äldre. Då det nu finns evidensbaserade tidiga behandlingsmetoder blir det viktigt att kunna identifiera dessa barn så tidigt som möjligt. Genom vårt bedömningsinstrument HAI är det nu möjligt att identifiera och behandla spädbarn med unilateral CP redan från 3,5 månaders ålder. HAI underlättar inte bara tidig diagnos, utan ger också värdefulla insikter i den tidiga utvecklingen hos dessa högriskbarn.

För att förbättra tillgänglighet för tidig identifiering av dessa barn har vi utvecklar vi en screeningversion av HAI, (s-HAI). S-HAI är utformad för att vara enklare att administrera samtidigt som den bibehÃ¥ller noggrannheten och tillförlitligheten hos det ursprungliga testet. Detta kommer testas i ett samarbete med Köpenhamns universitet. För att säkerställa att s-HAI nÃ¥r en bredare krets av användare har vi utvecklat en gratis onlinekurs. Kursen har redan väckt stort intresse och lockat över 500 deltagare under sitt första Ã¥r. Denna satsning syftar till att utrusta vÃ¥rdpersonal med de färdigheter som krävs för att identifiera tidiga tecken pÃ¥ unilateral CP, vilket i slutändan leder till tidigare interventioner och bättre resultat för spädbarn i riskzonen. För att göra HAI ännu mer användarvänligt har vi ocksÃ¥ samarbetat med KTH för att undersöka hur AI-teknologi kan förenkla analysen. 

Doktorand: Johanna Kembe

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô²õ²µ°ù²¹²Ô²õ°ì²¹°ù±ð:
2025-02-11