̽»¨¾«Ñ¡

Fram till 1990 sÃ¥ gjordes Folk- och bostadsräkningar vart femte Ã¥r. DÃ¥ samlades information in om yrken och därmed även yrkeskoder för alla som svarat pÃ¥ enkäterna. Ã…r 2001 sÃ¥ startade SCB ett register som heter Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA). Där finns bland annat information om yrkeskoder. Tyvärr finns inga registerkällor för yrkeskoder under perioden mellan 1990 och 2001.  

Under Ã¥ren har yrken kodats enligt flera olika kodsystem, se tabell. Yrken som fanns tidigare upphör och nya kommer till. Dessutom har yrken med krav pÃ¥ utbildning ökat över tid och detta medför att de hamnar i en annan ordning i yrkeskodsystemen. Det är svÃ¥rt att översätta koderna mellan olika versioner av kodsystemen, eftersom även den finaste uppdelningen av yrkeskoder (4-siffernivÃ¥) innehÃ¥ller grupper av olika yrken. Vissa yrken inom en yrkeskod kan dÃ¥ ha klassats till en kod i det nya kodsystemet, medan resterande yrken har klassats till en annan kod och det är inte möjligt att se vilka som förts över till endera koden. Beskrivning av yrkeskodsystem och kodnycklar mellan de olika kodsystemen finns pÃ¥ SCB:s hemsida.  

Tabell över yrkeskodsystem i svenska register över tid