Tidsserier och data

Här nedanför presenteras mätdata och tidsserier från undersökningar som utförts inom ramen för HÄMI.

Bly i blod hos barn

Sedan 1978 har blodblyhalterna uppmätts i barn i södra Sverige. År 1978 var den genomsnittliga blodblyhalten 50–70 µg/l och vid den senaste uppföljningen 2019 var den genomsnittliga blodblyhalten 7 µg/l. Utfasningen av bly i bensin hade en stor inverkan på den nedåtgående trenden fram till 1994 när denna användning upphörde helt. Efter detta har halterna i blod fortsatt att minska fram till 2015 vartefter blodblyhalterna i barn har legat på runt 7–8 µg/l. För en mera detaljerad beskrivning se den senaste .

Mer generell information om bly finns på Riskwebben.

Bly i blod hos barn Foto: N/A

Andra metaller i blod hos barn

Detaljerad information om den senaste undersökningen av kadmium- och kvicksilverhalter i blod återfinns i senaste .

Figur med data om kadmium i blod hos barn

Kadmium i blod hos barn Foto: N/A

Figur med data om kvicksilver i blod hos barn

Kvicksilver i blod hos barn Foto: N/A

Metaller i blod hos vuxna

Exponeringen för bly, kadmium och kvicksilver mäts även i blod (medianer; µg/l) hos män och kvinnor, 25–35 och 50–60 år, i Norr- och Västerbotten. Detta påbörjades 1990 och den senaste undersökningen utfördes 2014. Bly- och kadmiumhalterna i blod från 1990, 1994 och 1999 är omräknade från halterna i röda blodkroppar. Kvicksilverhalter visas både för röda blodkroppar och helblod eftersom de inte är direkt omräkningsbara. Blodhalterna av bly har minskat fram till 2009 vart efter nivåerna har legat på en liknande nivå. Blodhalterna av kadmium har inte minskat från 1990 till 2014. Nästa provtagning ska ske 2022. För en mera detaljerad beskrivning se den senaste och vetenskapliga publikationen.

Wennberg M, Lundh T, Sommar JN, Bergdahl IA
Environ Res 2017 11;159():111-117

Figur med data om kadmium i blod hos vuxna

Figur med data om kvicksilver i röda blodkroppar hos vuxna

Kadmium i urin hos kvinnor

Kadmiumhalten i urin (µg/g kreatinin) speglar en individs långvariga exponering och genom att följa exponering över tid kan risken för hälsoeffekter bedömas. Mätningar av kadmium i urin genomförs regelbundet i två åldersgrupper av kvinnor (20–29 och 50–59 år) i Skåne, Västra Götaland, Stockholm och/eller Norr- och Västerbotten. Baserat på befintliga data från 2002 till 2019 finns inga indikationer på att halterna av kadmium i urin minskar. Den senaste undersökningen utfördes endast i icke-rökande kvinnor i åldersgruppen 50–59 år, och detaljerna kring denna undersökning återfinns i senaste .

Mer generell information om kadmium finns på Riskwebben.

Kvicksilver i hår hos förstföderskor

För att följa exponeringen för metylkvicksilver från fisk mäts den total kvicksilverhalten i hår hos förstföderskor i Uppsalaregionen. Dessa mätningar har pågått sedan 1996 och de senaste mätningarna utfördes 2023. Samtidigt uppskattas även dessa kvinnors fiskkonsumtion, mätt som antal fiskmåltider per månad under samma period. En fördjupad analys av befintliga data fram till 2019 (se publikation nedan) indikerade en svag minskning av totalhalten av kvicksilver i hår. Samtidigt ökade fiskkonsumtionen fram till 2011 vart efter den började minska.

Kippler M, Gyllenhammar I, Glynn A, Levi M, Lignell S, Berglund M
Environ Pollut 2021 Jan;268(Pt A):115712

Mer generell information om kvicksilver finns på Riskwebben.

Fiskkonsumtion bland förstföderskor Foto: N/A

Miljöföroreningar i modersmjölk och blodserum hos förstföderskor

Sedan 1996 samlar Livsmedelsverket regelbundet in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Syftet med POPUP är att följa halter av PCB, dioxiner, klorerade pesticider, bromerade flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS) i modersmjölk och serum över tid. Organiska miljöföroreningar i modersmjölk och blodserum utgör en indikator för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Förändringar i halter av PBDE, dioxiner, PCB 153 och DDE i modersmjölk samt PFOS, PFOA, och långkedjiga PFAS visas i relation till 1996 års värde (procent av utgångshalterna). Mer information om dessa miljömålsindikatorer finns på . Tidsserien är också viktig för arbetet med genomförandet av Stockholmskonventionen.

Mer generell information om organiska miljögifter finns på Riskwebben.

Figur med data om miljöföroreningar i modersmjölk

Organiska ämnen i urin och serum från unga män och kvinnor

Sedan år 2000 har urinprov och blodprov samlats in från ungdomar (17–21 år) i Skåne via gymnasieskolor och mönstring till värnplikt. Dessa individer representerar en del av allmänbefolkningen utan yrkesrelaterad exponering. Urinproverna används för att mäta exponeringen för ett flertal olika organiska ämnen så som ftalater, organofosfatiska flamskyddsmedel, bisfenoler, polyaromatiska kolväten och pesticider. Blodproverna används för att mäta högfluorerade ämnen, så kallade PFAS. Resultaten visar att det finns en utbredd men, för de flesta ämnen, relativt låg exponering för dessa ämnen i denna åldersgrupp. Detaljerad information om vilka ämnen som mättes och dess halter återfinns i den senaste . Nästa provtagning sker under 2021–2022.

Mer generell information om organiska miljögifter finns på Riskwebben.