Tema: Multipel skleros
Multipel skleros (MS) är sjukdomen som läkarna delvis har missförstått i 200 år. Men nu finns ny kunskap som påverkar synen både på förloppet och på behandlingen. Samtidigt har forskarna hittat skyddsfaktorer som förvånar – sol, snus, kaffe och alkohol.
Ny kunskap om MS
Kunskapen om MS har exploderat de senaste 20 åren. Innan dess kunde läkarna endast ge diagnos, nu finns en uppsjö av läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Forskarna vet också mycket mer om risk- och skyddsfaktorer, kunskap som kan användas i preventivt syfte men också för att förstå mer om mekanismerna bakom.
Daniel Häggkvist: ”Tog åtta år innan jag berättade”
Att få diagnosen MS var som ett slag i bröstkorgen för Daniel Häggkvist. Chocken satt i flera år och det tog lång tid innan han berättade öppet om sin diagnos.
Sofia Arkelsten: "Att få diagnosen var befriande"
Sofia Arkelsten är optimistisk. MS går att göra någonting åt även om det kändes ovant att vara drabbad när hon fick sin diagnos.
Mekanism som styr risk för multipel skleros identifierad
Forskare vid ̽ѡ har upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång MS genom så kallad epigenetisk reglering. Läs mer på KI Nyheter.
Podd: Kan MS botas?
När professor Tomas Olsson började forska om MS för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Hör honom i podden Medicinvetarna.
Nyheter från KI om MS-forskning
Några av våra forskare inom området
Epigenetik ger svar om MS
Maja Jagodic forskar om hur sjukdomen MS uppstår och varför olika patienter drabbas så olika hårt. Forskning på epigenetisk nivå är lämplig både för att förstå sjukdomen och för att hitta nya sätt att behandla den, menar hon.
Hitta sätt att återskapa myelinet
Vid MS försvinner myelinet, det skyddande fetthöljet runt nervcellerna som gör att de fungerar normalt. Gonçalo Castelo-Branco och hans grupp försöker bland annat hitta sätt att återskapa myelinet och utveckla behandlingar mot MS.
Kväveoxid ökar nervskador vid MS
Lou Brundin vill hitta sätt att förbättra läkningen hos personer med MS via nervsystemets egna stamceller. Hennes grupp har bland annat visat att ämnen som frisätts vid inflammation, till exempel kväveoxid, allvarligt påverkar stamcellernas förmåga att utvecklas till nervceller.
Kombinerar olika sorters data för ökad kunskap
Ingrid Kockum leder det stora internationella samarbetet MultipleMS, som ska ge ökad kunskap om olika typer av MS och hur behandlingen kan anpassas bättre till olika patientgrupper.
Arvsanlag har effekt på nervskada
Fredrik Piehls forskning syftar till att identifiera ärftliga faktorer för sjukdomar i centrala nervsystemet och även undersöka hur dessa interagerar med livsstil och miljö.
Immunoterapi mot sjukdomar i centrala nervsystemet
Bob Harris är professor i immunoterapi inom neuroinflammation vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Hans forskning är inriktad på obotliga sjukdomar i centrala nervsystemet, så som MS, ALS, alzheimer och vissa hjärntumörer.