Han jagar autoimmunitet inom psykiatrin
Kan schizofreni vara en autoimmun sjukdom? Ja, kanske i vissa fall, berättar Mats Persson, klinisk psykiater och docent i immunologi vid centrum för molekylär medicin (CMM) pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡.
Mats Persson är på jakt efter autoantikroppar inom psykiatrin. Han och hans kollegor har bland annat studerat prover från personer som haft en psykos. Just psykoser förekommer ofta i resonemang som förs om autoimmunitet inom psykiatrin. Till exempel är det känt att personer med den reumatiska systemsjukdomen SLE kan drabbas av akut förvirring och psykos, sannolikt till följd av autoimmuna angrepp i hjärnan.
I en av studierna från Mats Perssons forskargrupp ingår 53 personer med förstagångspsykos samt 41 friska kontrollpersoner. I samtliga fall exponerades blodplasmaprover, som innehåller autoantikroppar om sådana finns, mot drygt 2 300 mänskliga proteinfragment.
Utvecklat schizofreni
Det visade sig då att åtta av patienterna med psykos hade autoantikroppar mot ett protein kallat PAGE. Ingen i kontrollgruppen hade dessa autoantikroppar. Patienterna följdes sedan i genomsnitt under sju år. Då hade 14 av dem utvecklat schizofreni. Fem av dem hörde till patienterna som hade autoantikroppar mot PAGE. Tre patienter med autoantikroppar slapp nya psykosepisoder.
Men PAGE verkar inte uttryckas i hjärnan. Det verkar förekomma framför allt i testiklarna och därutöver i till exempel prostata, mag-tarmkanalen och njurar, berättar Mats Persson.
För att komma vidare tog forskarna fram serum med de aktuella autoanti-kropparna genom att använda sig av kaniner. Sedan prövade forskarna detta kaninserum på vävnadsprover från mänskliga hjärnor. Och då band kanin-autoantikropparna till dem, i områden som ligger nära schizofrenirelevanta proteiner.
Ringa in autoantikroppar
Möjligen är Mats Persson och hans forskargrupp på väg att ringa in autoantikroppar som genom korsreaktivitet orsakar ett autoimmunt förlopp vid schizofreni. Kanske kan man då tänka sig en framtid där patienter med psykos screenas för dessa autoantikroppar. Om de då förekommer skulle eventuellt de patienterna kunna erbjudas immunologisk behandling.
– Ja, så skulle man kunna tänka. Men jag tror inte att all schizofreni beror på någon immunologisk störning. Jag tror däremot att det kan visa sig vara en tillräckligt stor andel för att det ska vara relevant att betrakta dem som undergrupp och behandla dem på ett annat sätt, säger Mats Persson.
Annika Lund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2020.
Mer läsning
Foto: Joel NilssonTidningen Medicinsk Vetenskap
I ̽»¨¾«Ñ¡s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!
Neurovetenskap och psykisk hälsa
Hjärnan är det mest komplexa organet i kroppen och KI:s verksamhet inom detta område är synnerligen mångfasetterad. Forskningen berör allt från nervsystemets utveckling och olika funktioner till klinisk behandling av sjukdomar som psykos, demens, depression och autismspektrumstörning.