Irene Jensen vill se fler bra chefer

Irene Jensen är professorn som vet allt om vad som präglar en god arbetsmiljö. Men när hon själv blev chef var det först inte helt lätt. Nu vill hon använda AI för att hjälpa chefer till ett gott ledarskap.

Professor Irene Jensen. Foto: Martin Stenmark.

Text: Cecilia Odlind. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3/2021.

��ä�� Irene Jensen själv blev chef på 2000-talet var hon först entusiastisk. Men det tog tid att hitta rätt i rollen.

– Jag vågade först inte riktigt vara chef, jag ville fortsätta vara en i gruppen, säger hon.

��ä�� det inte fungerade svängde hon över mot ett mer kravställande målinriktat chefskap. Men det var inte heller någon långsiktig lösning.

– Saker blev visserligen gjorda. Men det blev inte bra stämning. Det var stressande när jag märkte att det inte räckte att bara vara jag, berättar hon.

I dag är hon professor i metoder för företagshälsa vid Institutet för miljömedicin, ̽��ѡ. Hon har studerat arbetsmiljön vid en rad arbetsplatser genom sin karriär. Så vad kännetecknar en god arbetsplats? Det finns gott om forskning på området.

– Att ha kontroll över sin arbetssituation är en faktor som återkommande visat sig ha stor betydelse. Det ska balanseras mot chefens och verksamhetens krav, säger hon.

Ledarskapet är så klart också något som påverkar. Ett omtänksamt och tillitsfullt ledarskap har visat sig bäst. Att man bryr sig om sina medarbetare och ser dem som resurser och inte som robotar som ska producera något åt dig. Men minst lika viktigt är stödet från arbetskamrater.

– Bra medarbetarskap är nästan viktigare än stödet från chef. Har man en ”dålig chef” kan man ändå stå ut ganska länge om det är bra stämning bland arbetskamraterna.

Slutligen är den fysiska arbetsmiljön viktig. I Sverige är den generellt mycket god. Men det finns fortfarande problem med tunga lyft och belastande arbetsställningar i vissa branscher, som exempelvis inom vården, menar Irene Jensen. I sin forskning har hon även intresserat sig för hur dessa faktorer påverkar hälsan.

– ��ä�� dessa aspekter fallerar bidrar de alla till risken att bli sjukskriven. Ju sämre man skattar dessa faktorer, desto längre tid riskerar man dessutom att vara sjukskriven, säger Irene Jensen.

Så skapas en god arbetsmiljö

Det finns alltså mycket forskning om hur en god arbetsmiljö ser ut. Men hur ska man göra för att få till det? En stor studie ledd av Irene Jensen som genomfördes inom flera tillverkningsindustrier på 2000-talet lärde henne att man inte ska vara rädd för att våga fråga medarbetarna hur de mår även på ett lite mer privat plan.

– Många sa att vi inte kunde fråga om exempelvis psykiskt mående eller alkoholkonsumtion, det skulle bli integritetskränkande menade de. Men efteråt var reaktionen bland de anställda positiv, de kände att någon äntligen brydde sig om hur de mådde på riktigt. En förutsättning är ju att man samtidigt sätter in resurser för att ge stöd till dem som behöver det, säger hon.

Irene Jensen studerar även hur man på bästa sätt kan föra ut forskningsbaserad kunskap. I en studie som gick ut på att öka användningen av evidensbaserade metoder inom företagshälsovården utvecklade hennes forskargrupp, tillsammans med användarna, nationella evidensbaserade riktlinjer för företagshälsa. Idag förvaltas riktlinjerna hos myndigheten för arbetsmiljökunskap.

– Det var verkligen att gå från forskning till praktik. Det är alla vi som gjorde studien mäkta stolta över, säger Irene Jensen.

Ett annat sätt att påverka verksamheten är att införa en tydlig ledarskapsstrategi, det vill säga definiera vilken typ av chefer man vill ha.

– Den används sedan vid rekryteringen så de nya ledare som anställs stämmer in på den valda ledartypen. De som anställs måste också få utbildning. Och – man måste våga förflytta chefer som inte utövar den rätta typen av ledarskap, förklarar Irene Jensen.

Forskning har visat att ett tydligt och välförankrat systematiskt arbetsmiljöarbete inte bara ger företag med bra arbetsmiljö utan också hög produktivitet. Men återigen – det gäller att klimatet tillåter medarbetare att även ta eget ansvar över sin situation.

– Man kan inte lägga hela ansvaret på cheferna, det är ett gemensamt arbete som ska göras, säger hon.

Hon påpekar att forskningsbranschen, som hon själv arbetar inom, har särskilda utmaningar då den är extremt konkurrensutsatt och kompetitiv. Det utmanar sociala relationer och ökar risken för mobbning. Då är ett omtänksamt och bra ledarskap extra viktigt.

Professor Irene Jensen. Foto Martin Stenmark.

Irene Jensens forskning sker i samverkan med företagshälsan och olika arbetsplatser och det ställer särskilda krav på arbetet, enligt henne.

– Som forskare är det lätt glömma bort att man inte bara kan gå in och hämta kunskap, man måste ge också. Vi kräver tid och engagemang från chefer och medarbetare, då måste vi också kunna anpassa frågor och studiedesign till den specifika arbetsplatsen, säger hon.

Projektresultaten kan inte heller dra ut för länge på tiden, de medverkande vill få ut användbar kunskap av sin medverkan.

– Metodiken är ju viktig men vill man nyttiggöra och få ut resultaten i verksamheten måste man också jobba med samverkan. Det tar tid från den rena forskningen och vi har visat i en studie att det innebär en fördubbling av kostnaden per forskningspublikation. Men nyttiggörande och implementering är ju väldigt viktigt, det är ju poängen med forskningen i slutänden, säger Irene Jensen.

Robot ska stötta chefer

Implementering, att föra ut all kunskap som finns om hur man skapar en god arbetsmiljö, är något hon brinner för. Därför hoppas hon på att kunna utveckla Sam, en intelligent robot som med hjälp av AI ska kunna sprida kunskap och ge stöd till chefer.

– All kunskap finns ju oftast nedskriven i olika pdf-dokument på organisationers intranät. Men då gäller det att hitta dem, läsa dem och omvandla till praktisk handling för den problem-situation som chefen står inför just då, det klarar man kanske inte alltid som chef, säger hon.

Sam, som också är en förkortning av systematiskt arbetsmiljöarbete, ska fungera som en samtalspartner, en coach.

– Den kan till exempel lära chefen hur viktigt det är att ta tag i gryende konflikter i ett tidigt skede för att undvika mobbningsproblematik. Eller hur man bäst rehabiliterar en person som gått in i väggen, säger Irene Jensen.

Projektet, som kallas Snacka med Sam, söker fortfarande delar av sin finansiering.

Irene Jensen har själv en sjukdom som gör att hon har ständig värk. ��ä�� hon började med yoga märkte hon att det gav henne både smärtlindring och minskad stress. Det inspirerade henne att börja undersöka yogans effekter på bland annat ryggsmärta. Tillsammans med kollegor genomförde hon en randomiserad behandlingsstudie där de jämförde effekterna av yoga med effekterna av funktionell träning på ett gym hos personer med ryggsmärta.

– Det är välkänt att fysisk aktivitet hjälper mot smärta och stress och det kunde vi se i båda dessa grupper. Men yoga var mer kostnadseffektivt, det kan du ju göra i hemmet. Det var också fler som fortsatte att utöva yogan över tid, troligen för att det är lättare att få till. Det behövs ju bara en matta, säger hon.

Åter till perioden när Irene Jensen själv blev chef. För att utvecklas i sitt ledarskap tog hon hjälp av en mentor för att hitta sin ledarstil.

– För mig är rättvisa och jämställdhet hjärtefrågor. Jag lärde mig också att det är viktigt att våga vara tydlig med vad som behöver göras för verksamhetens bästa, det är ju därför vi jobbar. Men det måste ske i samverkan med medarbetarna, säger Irene Jensen.

Hon är själv mentor numera och hon tycker fler borde ta hjälp.

– En bra chef tar hjälp snarare än tvärtom. Det är positivt, det betyder ju att man vill utvecklas, säger Irene Jensen.

Fakta om Irene Jensen

Namn: Irene Jensen.

Titel: Professor i metoder för företagshälsa vid Institutet för miljömedicin, ̽��ѡ.

Å��: 65.

Familj: Två vuxna barn, fyra barnbarn och en hund.

Så kopplar jag av: Genom att vara på landet i Kilsbergen. Yoga och meditation. Läser skönlitteratur och målar. Promenader och att vara med mina barnbarn.

Inspireras av: Emma Goldman, feminist och anarkist som gjorde sin egen grej på ett bra sätt.

Forskning för mig: Det är inte en karriärväg, det är en drivkraft att söka svar på frågor.

Bästa forskaregenskap: Jag är noggrann och nyfiken och ställer ofta frågan ”Hur vet du det?”.

Irene Jensen om…

… bra arbetsklimat:

Det känns direkt när man kommer till en arbetsplats vad det är för stämning. Skrattas det eller sitter många tysta? Respekterar man varandra? Är man stolt över det man gör?

… skillnaden mellan en chef och en ledare:

En chef är den som formellt bestämmer vad som ska göras och hur. Men en ledare är någon som får en grupp att arbeta ihop mot ett gemensamt mål.

… arbetshälsoekonomi:

Det behövs bättre verktyg för att mäta de företagsekonomiska effekterna av arbetsmiljöarbete på hälsa, arbetsklimat och arbetsprestation.

… att vara forskare och kvinna

Inom akademin har du höga krav på dig. Du ska vara forskare, lärare, projektledare och chef. Till det läggs ansvaret för barn och hushåll som oftare hamnar hos kvinnan.

̽����ѡ