̽»¨¾«Ñ¡

Antibiotika upptäcktes 1929 av Alexander Fleming, en upptäckt som . Runt 1950 började antibiotika användas i stor skala, vilket innebar en revolution för vården. Tidigare livshotande infektioner kunde nu botas, och komplicerade kirurgiska ingrepp kunde utföras med kraftigt minskad risk för infektion som följd.

Men de bakterier som orsakar infektionerna slutade inte utvecklas, och så småningom växte problemen med resistens, samtidigt som utvecklingsarbetet med att ta fram nya verksamma varianter av antibiotika av olika skäl stannat av. Redan 1945 varnade Alexander Fleming själv för att allt för utbredd användning skulle kunna leda till resistens, och idag är det många som fruktar att epoken med verksamma antibiotika kommer bli en historisk parentes i den mänskliga utvecklingen.

Professor Cecilia StÃ¥lsby Lundborg, vid institutionen för global folkhälsa vid ̽»¨¾«Ñ¡ har länge forskat pÃ¥ konsekvenserna av antibiotikaresistens, särskilt i lÃ¥glöneländer, men ocksÃ¥ pÃ¥ hur vi pÃ¥ olika sätt kan mildra effekterna. Utbildning och förebyggande arbete för att minska risken för infektioner stÃ¥r i centrum, och begreppet är centralt för hur myndigheter och forskare i Sverige tycker att problemet bör hanteras. I avsnittet diskuteras ocksÃ¥ hur man kan tänka för att i sÃ¥ lÃ¥g grad som möjligt förvärra problemet. 

I avsnittet medverkar ocksÃ¥ professor emeritus Torbjörn Ã…kerstedt, institutionen för klinisk neurovetenskap vid ̽»¨¾«Ñ¡, för att svara pÃ¥ en lyssnarfrÃ¥ga om hälsoeffekter av ökad sömn under pandemin.

• Lyssna pÃ¥ avsnittet via
• Lyssna pÃ¥ avsnittet via
• Läs en transkriberad version av intervjun med Cecilia StÃ¥lsby Lundborg.