̽»¨¾«Ñ¡

Varför får vi olika effekt av läkemedel? Medicinvetarna #155

Det händer ofta att samma läkemedel ger olika bra effekt hos olika individer. Och en del får biverkningar, andra inte. Detta kan bero på exempelvis vilka gener vi har, vad vi ätit till frukost, eller vilka andra läkemedel vi tar. Hör professor Magnus Ingelman Sundberg berätta mer om hur man studerar detta och varför det är viktigt att känna till. Avsnittet publicerades 18 september 2024.

Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg
Professor Magnus Ingelman-Sundberg Foto: Andreas Andersson

Visste du att en grapefrukt till frukost i vissa fall kan påverka effekten av din medicin? Läkemedelseffekter varierar beroende på en rad faktorer, exempelvis kosten, andra läkemedel du tar och om du har en sjukdom. Även dina gener kan spela roll.

– För de flesta läkemedel pÃ¥verkar inte genvariationer mellan individer effekten pÃ¥tagligt men för ca 10 procent av dessa har genvariationerna stor betydelse. I vÃ¥r forskning har vi bland annat identifierat alla genvarianter som ger ökad läkemedelsomsättning och där denna kunskap idag används i kliniken för att individualisera läkemedelsdosen, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi och chef för sektionen för farmakogenetik vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid ̽»¨¾«Ñ¡. 

Hans forskargrupp har också skapat små minimodeller av levern, så kallade leversfäroider, som har samma egenskaper som den mänskliga levern. De används för att förutse och förstå mekanismerna bakom läkemedels giftighet och för att validera viken effekt genvariationerna har för läkemedlens metabolism och toxicitet.

– Läkemedelsbiverkningar orsakar i EU 150 000 – 180 000 dödsfall per Ã¥r samt 1,6 miljoner sjukhusvistelser per Ã¥r. Det innebär omfattande vÃ¥rdkostnader. Därför är det viktigt att minska biverkningarna och finjustera dosen efter varje individ, säger Magnus Ingelman Sundberg.

Hör honom i avsnitt 155 av KI:s podcast Medicinvetarna där han berättar mer om hur läkemedel utövar sin effekt (i hälften av fallen har vi inte en aning, men de fungerar!), problemet med alternativmedicin (vi vet inte vilken den aktiva substansen är vilket gör det är svÃ¥rt att studera dem) och hur framtiden kan se ut (mÃ¥let: en AI-analys av din genomsekvens frÃ¥n ditt blodprov talar om vilken läkemedelsdos du ska ta). 

  • Lyssna pÃ¥ avsnittet via  
  • Lyssna via 
  • Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Magnus Ingelman Sundberg.
Porträtt av Unnur Valdemarsdottir
Unnur Valdimarsdottir Foto: Andreas Andersson

³¢²â²õ²õ²Ô²¹°ù´Ú°ùÃ¥²µ²¹²Ô: Hur pÃ¥verkas kroppen av lÃ¥ngvarig stress som depression och Ã¥ngest?

En lyssnare av KI:s podcast Medicinvetarna undrade hur lÃ¥ngvarig stress som depression och Ã¥ngest pÃ¥verkar kroppen rent fysiskt. 

– När man mÃ¥r dÃ¥ligt psykiskt kan man bli sämre pÃ¥ att exempelvis motionera, äta nyttigt eller söka vÃ¥rd för fysiska besvär i tid. Detta samt direkt biologisk pÃ¥verkan av psykiskt stress, till exempel pÃ¥ immunförsvaret, kan bidra till att personer som drabbas av psykisk ohälsa ocksÃ¥ fÃ¥r en sämre fysisk hälsa och har en ökad risk för övriga sjukdomar, säger Unnur Valdimarsdottir, professor i epidemiologi vid Medicinska Fakulteten vid Islands Universitet i Reykjavik och gästforskare vid Institutet för miljömedicin vid ̽»¨¾«Ñ¡. 

Hennes forskning ligger i gränsomrÃ¥det mellan psykiatri och övriga sjukdomar och har som övergripande mÃ¥lsättning att öka förstÃ¥elsen för hur psykisk stress vid svÃ¥ra livshändelser (till exempel förlust av anhöriga eller vid cancerdiagnos) samt psykiatrisk sjukdom bidrar till sjukdomsförekomst och överlevnad. Hör hennes svar i lyssnarfrÃ¥gan nr 18 i KI:s podcast Medicinvetarna. 

  • Lyssna pÃ¥ avsnittet via  
  • Lyssna via 

Mer om liknande ämnen

Andreas Andersson
2025-04-04