̽»¨¾«Ñ¡

Medicinvetarna #150: Vad är medvetandet?

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara mer medvetna än vuxna. Avsnittet publicerades 10 juli 2024.

Hugo Lagercrantz
Hugo Lagercrantz. Foto: Cecilia Odlind

Att vara medveten innebär att vara varse sig själv, sin kropp, sitt jag och omgivningen. Det förklarar Hugo Lagercrantz, barnläkare och senior professor i barnmedicin vid ̽»¨¾«Ñ¡.

– De flesta forskare menar att medvetandet kan lokaliseras till hjärnbarken, det yttre skiktet av storhjärnan. Men alla är inte överens, säger han. 

Hugo Lagercrantz har bland annat forskat om stressen det innebär att födas, plötslig spädbarnsdöd och hjärnans utveckling. Under de senaste Ã¥ren har han ägnat sig Ã¥t frÃ¥gan om hur och när medvetandet uppkommer bland annat genom att studera hjärnans spontana aktivitet med funktionell magnetkamerateknik. I KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar han om hur hjärnan bildas i det tidiga fostret. 

– Under tionde till tjugonde fosterveckan bildas 200 000 nya nervceller per minut. Totalt får man 86 miljarder nervceller i hjärnan, säger han.

Hugo Lagercrantz har ocksÃ¥ skrivit flera populärvetenskapliga böcker bland annat som utkom 2022. Han är även en flitig debattör, bland annat har han engagerat sig i frÃ¥gan om riskerna med barns skärmanvändning. I poddavsnittet talar han ocksÃ¥ om varför han anser att barn inte ska börja pÃ¥ förskola för tidigt, varför han ogillar framÃ¥tvänd barnvagn och varför man inte ska frÃ¥ga sina barn vad de vill ha till middag. 

  • Här kan du läsa en transkriberad version av intervjun med Hugo Lagercrantz. 
Lars Engstrand
Lars Engstrand Foto: NA

Lyssnarfrågan: Påverkar tarmbakterier risken för allergier?

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara pÃ¥ exakt hur den ser ut behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. 

– Forskning pÃ¥ omrÃ¥det har baserats mycket pÃ¥ associationer, man har sett att det finns en koppling mellan en komposition av tarmflora och minskad respektive ökad risk för allergier. Det vi nu försöker att ta reda pÃ¥ är hur de hänger ihop och vilka mekanismer som i sÃ¥ fall kan ligga bakom, säger Lars Engstrand, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi och förestÃ¥ndare pÃ¥ Centrum för translationell mikrobiomforskning vid ̽»¨¾«Ñ¡. 

Hans forskning är inriktad pÃ¥ mikroorganismernas roll vid hälsa och sjukdom där främst kroniska inflammatoriska sjukdomar studeras. Möjligheter att pÃ¥verka tarmfloran och därmed ocksÃ¥ immunsystemets utveckling tidigt i livet är ett forskningsomrÃ¥de som intresserar honom.  Just nu genomför hans forskargrupp en studie pÃ¥ barn som fötts genom kejsarsnitt, där slumpvis utvalda barn blir insmetade med avföring frÃ¥n mamman som ett sätt att överföra mammans tarm- och vaginalflora till barnen. 

– Vi kommer sedan att analysera i vilken utsträckning barnen utvecklar böjveckseksem eller eksem och exakt hur tarm- och vaginalflora överförts till barnen, säger Lars Engstrand. 

Han berättar ocksÃ¥ att forskarna idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter pÃ¥ hälsan. 

  • Lyssna pÃ¥ avsnitten via  
  • Lyssna via 

Mer om liknande ämnen

Cecilia Odlind
2024-08-20