̽����ѡ

Varje år föds cirka 30 barn i Sverige som har oklar könsidentitet. Och när man sätter sig in i den komplicerade kedja av händelser under graviditeten som avgör vilket kön vi får så inser man att det finns många tillfällen när det kan bli fel bland hormoner, gener och receptorer. Det är inte heller bara de barn där man tydligt kan se att något är annorlunda som har kan ha en störning i sin könsutveckling, det kan till exempel upptäckas först när det visar sig att en vuxen person har svårt att få barn.

Men könsfrågor väcker starka känslor. Vårens (2024) mycket högljudda debatt om sänkningen av åldern från 18 till 16 år för att få ändra juridiskt kön är ett tydligt exempel på just detta.

Anna Nordenström är adjungerad professor i pediatrisk endokrinologi och medfödda metabola sjukdomar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på ̽����ѡ. Hon är också överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset. I sin roll där ingår att utreda barn som föds med oklart kön, och att behandla dem. Att införa ett tredje kön, som man exempelvis gjort i Tyskland, är inget hon förespråkar.

– Personligen tror jag det är lättare att vara en flickaktig pojke eller en pojkaktig flicka än att vara ett tredje kön, i alla fall som samhället ser ut idag, säger Anna Nordenström.

I avsnittet förekommer en del facktermer som förklaras bra av sammanhanget, men här är en liten ordlista som kan vara bra att ha med sig:

Uterus = livmoder
Tuber = äggledare
Vas = sädesledare
Glans = penisspetsen, eller ollonet
Hypospadi = en missbildning av urinröret hos pojkar.
Anti-müllerian hormone = ett hormon som gör att kvinnliga könsuttryck tillbakabildas hos foster som ska bli pojkar
Binjurebarkshyperplasi, CAH = en enzymbrist som bland annat kan leda till saltbrist och att flickors yttre könsorgan blir större, (viriliseras).