̽»¨¾«Ñ¡

Malaria sprids via myggor i tropiska och sub-tropiska delar av världen. Störst problem finns i Afrika söder om Sahara, och pÃ¥ global nivÃ¥ avlider över 600 000 personer per Ã¥r, framför allt barn. Sjukdomen har varit känd i tusentals Ã¥r, men hur den smittar har man inte vetat lika länge. Idag används myggnät tillsammans med effektiva läkemedel för att stoppa utbredningen av sjukdomen. Utmaningarna handlar om att diagnosticera och tillhandahÃ¥lla behandling till de drabbade som mÃ¥nga gÃ¥nger är fattiga personer pÃ¥ den afrikanska landsbygden. 

är professor i infektionsmedicin vid Institutionen för medicin, Solna, ̽»¨¾«Ñ¡, och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har leder en forskargrupp som ägnar sig Ã¥t sÃ¥ kallad translationell forskning - det vill säga forskning som sker i nära samverkan med vÃ¥rden för att sÃ¥ snabbt som möjligt kunna använda nya fynd och insikter för att förbättra vÃ¥rden. Hennes forskning sker bÃ¥de i malariadrabbade länder i Afrika och pÃ¥ patienter som diagnosticerats med malaria i Sverige. I avsnitt 118 av ̽»¨¾«Ñ¡s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna berättar hon om när malaria fanns i Sverige och varför sjukdomen mest troligt inte kommer hit igen och om jakten pÃ¥ ett vaccin som ska rädda fler.

Under arbetet med detta avsnitt kom nyheten om ett nytt malaria-vaccin som uppges ha mycket högre effektivitet än tidigare vaccin. Anna Färnert intervjuades i , Sveriges Radio, om nyheten.