Exempel på samhällsnytta: Prevention, screening och globala hälsoeffekter
Vetenskapsrådet har genomfört en kvalitetsgranskning av preklinisk medicinsk forskning vid svenska universitet, med fokus på excellens och samhällsnytta. Här är några fallbeskrivningar inom folkhälsa, prevention, screening och hälsopolicy från åren 2018-2024 som ingår i ̽ѡs underlag till utvärderingen.
Striktare regler för att förebygga allergiskt kontakteksem och hudsensibilisering
Professor Carola Lidéns team vid Institutet för miljömedicin (IMM), ̽ѡ, har avsevärt stärkt EU:s regelverk genom att öka kunskapen om hudsensibiliserande ämnen som nickel, konserveringsmedel och parfymallergener. Forskningen har lett till striktare EU-regler, särskilt genom att sänka exponerings- och klassificeringsgränserna för konserveringsmedel med isotiazolinon samt säkerställa märkning av allergener.
Dessutom har studierna bidragit till att utforma säkerhetsföreskrifter för att skydda konsumenter och arbetstagare och minska riskerna för allergiskt kontakteksem. Genom att utveckla och validera metoder för exponeringsbedömning och verifiering av efterlevnad, som nu används i stor utsträckning av forskare och myndigheter, har forskarnas arbete förbättrat folkhälsan, hjälpt sensibiliserade individer att undvika exponering, minskat sjukvårdskostnaderna och bidragit till ett effektivt förebyggande av sjukdomar inom hälso- och sjukvården, industrin och tillsynsmyndigheter.
Publikationer i urval
Snabba resultat bakom folkhälsostrategier mot sars-cov-2 och dess varianter
Under hela sars-cov-2-pandemin uppstod och spreds nya varianter av viruset. Det krävdes snabba, globala utvärderingar för att förstå riskerna och ge vägledning rörande beslut om behandlingar med monoklonala antikroppar respektive vaccinstrategier. Organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) och EU:s myndighet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) bjöd regelbundet in forskare med tidiga, ofta opublicerade rön om varianternas egenskaper för att informera sina svar.
Bland dessa experter bjöds Daniel Sheward och Ben Murrell vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid ̽ѡ in att presentera sin forskning. Vid flera internationella möten bidrog de med viktiga data och insikter till diskussioner om sars-cov-2-varianter och strategier för vacciner och monoklonala antikroppsterapier.
Publikationer i urval
Utökad testkapacitet för covid-19 med ny RNA-extraktionsfri diagnostik
Under covid-19-pandemins framväxt var docent Björn Reinius vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik banbrytande i utvecklingen av RNA-extraktionsfri molekylär diagnostik, vilket hade en enorm inverkan på den kliniska testningen av covid-19 och lindrade den globala bristen på reagenser. Genom värmebaserad inaktivering och optimerad reaktionskemi gjorde Reinius metod det möjligt för prover att gå direkt till klinisk RT-PCR-analys utan ytterligare bearbetning, vilket ökade testkapaciteten med upp till 500 procent.
Metoden användes i över tre miljoner tester i Sverige. Den fick också stor spridning internationellt, påskyndade diagnostiken av covid-19 och underlättade spårningen av varianter – inklusive realtidsövervakning av Omicron under dess kraftiga ökning vid årsskiftet 2021–2022. Reinius innovativa metod blev ett av Sveriges mest spridda akademiska bidrag till klinisk pandemidiagnostik, vilket visar att ett akademiskt initiativ har en exceptionell inverkan på den ”verkliga världen”.
Publikationer i urval
Pionjär inom utveckling av veterinärmedicinska vacciner och bättre djurhälsa
Professor Jan-Ingmar Flocks grupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi spelade en avgörande roll i utvecklingen av Strangvac – världens första effektiva vaccin mot kvarka hos hästar. Strangvac löser en stor utmaning och ger över 90 procents skydd mot denna mycket smittsamma och potentiellt dödliga sjukdom, som potentiellt kan drabba de 18 miljoner hästar som finns i Europa och USA.
Forskningen ledde till grundandet av Intervacc AB, ett Nasdaq-noterat företag som nu också utvecklar vacciner mot andra djurinfektioner, inklusive Staphylococcus aureus hos kor och Streptocuccus suis hos smågrisar. Intervaccs insatser främjar därmed effektiva och tillgängliga veterinärvacciner som stödjer djurhälsa och industri.
Publikationer i urval
Världens första vaccin mot chikungunyaviruset
Professor Peter Liljeström vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ̽ѡ var pionjär inom den forskning som ligger till grund för utvecklingen av världens första licensierade chikungunyavaccin, Ixchiq, som nu produceras av det franska bioteknikföretaget Valneva. Vaccinet tillgodoser ett stort folkhälsobehov genom att förebygga chikungunyavirusinfektioner, en försvagande myggburen sjukdom som sprids globalt, men framför allt i tropiska och subtropiska områden. Sedan vaccinet godkändes i USA, Kanada och Europa har det tagit fart för ytterligare godkännanden och bredare tillämpningar, med stöd av internationellt samarbete genom den europeiska läkemedelsmyndighetens OPEN-initiativ. Valneva utökar också tillgängligheten av Ixchiq i låg- och medelinkomstländer.
Publikationer i urval
Förebygga livmoderhalscancer genom HPV-screening och vaccination
Forskning som bedrivs av professor Joakim Dillner och forskaren Karin Sundström vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, ̽ѡ, har lett till omfattande framsteg när det gäller förebyggande av livmoderhalscancer genom screening av humant papillomvirus (HPV) och vaccinationsstrategier. Teamet var först med att använda PCR-baserad HPV-screening och har visat att den är mer tillförlitlig än traditionella cellprov. Metoden utgör nu ryggraden i Sveriges nationella screeningprogram.
Forskarnas arbete har också legat till grund för lanseringen av skolbaserad HPV-vaccination för flickor, som utvidgades till pojkar 2020 – och som vilket stärker immuniteten i hela befolkningen. Dessa initiativ har bidragit till att Sverige är ledande inom eliminering av HPV, vilket har potential att eliminera HPV-associerad cancer inom en snar framtid.