SweMaMi - Forskning
MiMens studien - Vaginala mikrobiomet, menscykeln och preventivmedel
N盲r vi t盲nker p氓 k枚nshormoner, t盲nker vi oftast p氓 mens, graviditet, kanske klimakteriet. Hormoner 盲r luriga rackare, dock, och p氓verkar kroppen p氓 flera st盲llen 盲n vad man t盲nker p氓: hj盲rnan, muskler, ben, tarmen鈥 Ut枚ver v氓ra naturliga k枚nshormoner som varierar under menscykeln, m氓nga av oss tar hj盲lp av hormonella preventivmedel, s氓som p-piller eller en p-spiral.
I den 丑盲谤 studie ville vi se hur dessa naturliga eller tillsatta hormoner p氓verkar bakterierna som lever i v氓r mun, tarm, 盲ndtarm eller vagina. V氓r kollega Henriette Svarre-Nielsen och hennes studenter p氓 Rigshospitalet i K枚penhamn rekryterade 160 volont盲rer som bidrog med prover tagna under 3 tidpunkter: en tagen under mensen, en p氓 den follikul盲ra fas (innan 盲gglossning) och en p氓 den luteala (efter 盲gglossning). F枚r det f枚rsta kunde vi se att bakteriesammansattning 盲r annorlunda p氓 alla dessa kroppsdelar, 盲ven om man j盲mf枚r feces med 盲ndtarmen. Vi kunde ocks氓 se att n氓gra bakterier, t.ex. Prevotella, som 盲r ljuslila i bilden, finns lite 枚verallt i kroppen.
P氓 vaginala prover kunde vi se att kvinnor som inte anv盲nder hormonell preventivmedel hade en mycket st枚rre variation p氓 sin vaginal mikrobiom, medan de som tog p-piller var lite mer konstanta och de med en spiral hade knappt n氓gon skillnad alls under cykeln. V氓r slutsats 盲r att dessa skillnader 盲r delvis hormondrivna, men att m盲ngden blod under mensen spelar ocks氓 roll.
I munnen och tarmen kunde vi inte s氓 n氓gon skillnad baserat p氓 val av preventivmedel. Goda nyheter till alla som anv盲nder dessa metoder!
Bakteriefloran i munnen p氓verkas av hormonf枚r盲ndringar under menscykeln
Vi lever i en mikrobiell v盲rld, i och p氓 v氓ra kroppar finns det flera triljoner mikrober, den s氓 kallade mikrobiotan, som best氓r av bakterier, virus och svamp. M盲nniskokroppen och dess mikrobiota utg枚r ett v盲lbalanserat ekosystem som vi f枚rs枚ker att kartl盲gga genom ett antal studier d盲r vi samlar prover fr氓n munnen, tarmen och vaginan hos kvinnor.
Vi publicerade nyligen data fr氓n en av dessa studier som f枚ljer unga, friska kvinnor 枚ver en m氓nad f枚r att f枚rst氓 hur bakteriefloran i munnen p氓verkas av de hormonella f枚r盲ndringarna under menscykeln och av hormonella preventivmedel.
Resultaten visar att menscykeln inte bara p氓verkar v氓ra k枚nsorgan utan 盲ven den ekologiska balansen av mikrobiotan i munnen. 脛ven om vi har god munhygien kan hormonf枚r盲ndringar under cykeln leda till en viss s氓rbarhet f枚r d氓lig munh盲lsa. D盲remot hade de hormonella preventivmedel v盲ldigt lite effekt p氓 sammans盲ttningen av mikrobiotan. Som v盲ntat kunde vi ocks氓 visa att en diet som inneh氓ller mycket socker samt r枚kning 盲r riskfaktorer f枚r d氓lig munh盲lsa.
Publikationen i sin helhet kan du hitta .
FoodPharmacy artiklar fr氓n Ina Schuppe Koistinen
26 april 2021
24 februari 2021
14 december 2020
17 augusti 2020
25 maj 2020
16 december 2019
24 october 2019
16 september 2019
10 juni 2019
18 februari 2019
12 november 2019
9 juli 2018
Bacteria and virus: Friends or foes? - npj Biofilms and Microbiomes
fr氓n en av v氓ra gruppmedlemmar om bakterier och HPV
Var koloniseras vi med bakterier, i magen eller efter f枚dseln?
M氓nga har funderat 枚ver var m盲nniskans m枚te med mikroberna fr盲mst sker 鈥 盲r det i redan i moderlivet eller f枚rst n盲r vi f枚ds som bakterier och andra mikroorganismer koloniserar tarmen och andra delar av kroppen?
P氓 CTMR har vi gjort en studie av mikrobiomet i placenta f枚r att bidra med en pusselbit av svaret p氓 denna fr氓ga. Nu har v氓r studie publicerats och i den konstaterar vi att det visserligen inte verkar vara helt sterilt inne i magen (det vore ju kanske lite konstigt d氓 det finns mikrober 枚verallt) men att de flesta bakterier som kommer in i livmodern verkar hanteras av anti-bakteriella mark枚rer i fostervattnet och annat. Slutsats: 盲ven om placentan inneh氓ller l氓ga niv氓er av n氓gra bakterier s氓 枚vertygade studien oss om att koloniseringen i huvudsak sker efter f枚dseln. Det betyder inte att barnet 盲r helt of枚rberett p氓 att m枚ta bakterier 鈥 via blodet kan 盲ven det of枚dda barnets immunf枚rsvar ha st枚tt p氓 delar av bakterier som b枚rjat l盲ra upp immunf枚rsvaret. Men det 盲r en annan historia鈥
V氓r placentastudie i sin helhet finns 丑盲谤:
S氓 丑盲谤 i sommartider kanske ni p氓tar i jorden n氓gonstans?
Det finns en hypotes om att vi m盲nniskor beh枚ver vissa bakterier f枚r att stimulera immunf枚rsvaret. Dessa bakterier 盲r s氓dana som v氓ra f枚rf盲der st枚tte p氓 mer 盲n vi moderna m盲nniskor. En s氓dan 盲r jordbakterien Mycobacterium vaccae eller M.vaccae. Denna bakterie har visat sig vara en booster f枚r immunf枚rsvaret och verkar 盲ven skydda mot skadliga effekter av stress. S氓 en del menar att n盲r vi blir lugna av att plantera och p氓ta i jorden s氓 kan det vara tack vare denna 鈥漁ld Friend鈥濃
L盲s mer:
Sambo med bakterier?
Om du lever i en relation s氓 氓terspeglas det i mikrobiotan. Det l氓ter kanske konstigt men 盲r egentligen ganska naturligt. Om vi lever tillsammans tenderar vi att dela h盲lso- och kostvanor och 盲r det fr氓ga om en parrelation s氓 sker en hel del utbyte av mikrober genom n盲rhet och sex. Par uppvisar d盲rf枚r st枚rre 枚verlapp i alltifr氓n tarmbakterier till immunf枚rsvarsmark枚rer och transkriptionsfaktorer. 脛r relationen d氓lig kan det f枚rst氓s p氓verka h盲lsan genom stress och 枚kad ben盲genhet till h盲lsoproblem som 鈥漧eaky-gut-syndrome鈥 d盲r tarmen sl盲pper ut mer bakterier i resten av kroppen 盲n vid god h盲lsa.
Par delar ofta 盲ven bekymmer som s枚mnproblem och oro, men p氓 den goda sidan 盲r att m盲nniskor som delar s盲ng med n氓gon ofta har b盲ttre s枚mnkvalitet. S氓 samboskap 盲r 盲ven ett samboskap med bakterier f枚rst氓s 鈥 p氓 gott och ont!
L盲s mer:
En bra tarm-kompis
En av de vanligaste bakterierna i tarmen heter helt enkelt faecaliabacterium och 盲r, trots namnet, vad som skulle kunna kallas f枚r en god bakterie. Den utg枚r 5% av bakteriefloran hos friska personer. Personer med inflammatorisk tarmsjukdom d盲remot verkar ha mindre av denna bakterie. Inte s氓 konstigt kanske d氓 att forskare funnit att bakterien har anti-inflammatoriska egenskaper. Studier av hur tarmen koloniseras visar att det sker under sp盲dbarns氓ret och det g氓r fortare hos barn som har 盲ldre syskon. Syskonk盲rlek spelar roll f枚r bakterierna ocks氓, allts氓!
Minnet i magen?
En australisk forskare testade att byta ut laboratorier氓ttornas vanliga diet mot snabbmat. Vad tror ni h盲nde? Ja, n盲r det g盲ller tarmfloran, eller mikrobiomet, s氓g man efter tv氓 veckor att det fanns f盲rre typer av bakterier i tarmen. I tarmen 盲r det f枚rknippat med god h盲lsa att ha en stor variation, men variationen minskade allts氓 med snabbmat.
Detta resultat var v盲ntat. Det man sen gjorde var att l氓ta r氓ttorna g枚ra ett minnestest. De f氓r g氓 in i ett utrymme d盲r man placerat ut olika objekt. N盲r r氓ttorna g氓r ut 盲ndrar forskarna i milj枚n. Vanligen n盲r r氓ttorna kommer tillbaka unders枚ker de extra p氓 st盲llen d盲r n氓got f枚r盲ndrats sen f枚rra g氓ngen, n氓got som kopplats till god f枚rm氓ga i hj盲rnans hippocampus. Men efter n氓gra veckors skr盲pmat verkade r氓ttorna inte l盲ngre k盲nna igen vilka saker som flyttats p氓.
Det saknas fortfarande liknande tydliga bevis p氓 att kopplingarna mellan kost och exempelvis minne ser ut p氓 samma s盲tt hos m盲nniskor. Men kanske v盲rt att skippa skr盲pmaten 盲nd氓? - Eller i alla fall inte 盲ta bara snabbmat i tv氓 veckor vilket ju var vad r氓ttorna gjorde鈥
L盲s mer:
Beilharz, J. E., Kaakoush, N. O., Maniam, J., & Morris, M. J. (2017). Cafeteria diet and probiotic therapy: cross talk among memory, neuroplasticity, serotonin receptors and gut microbiota in the rat. Molecular Psychiatry, 23, 351. doi: 10.1038/mp.2017.38
Lider du av migr盲n? Du kanske kan skylla p氓 dina bakterier!
Ny forskning har gjort kopplingar mellan mikrobiomet i munnen och migr盲n. Vissa livsmedel som inneh氓ller nitrat kan trigga migr盲nanfall. Nitrat omvandlas till kv盲veoxid i kroppen med hj盲lp av bakterier i munnen och magen. En ny studie visar att personer som lider av migr盲n hade mer av dessa bakterier 鈥 s氓 kanske att migr盲n kommer av att nitrat bryts ned extra snabbt hos dessa personer. I framtiden skulle d盲rf枚r migr盲n kanske kunna behandlas med hj盲lp av medel som balanserar mikrobiomet i munnen och d盲mpar nedbrytningen av nitrat. Det vore ju bra!
L盲s mer:
Gonzalez A, Hyde E, Sangwan N, Gilbert JA, Viirre E, Knight R. Migraines are correlated with higher levels of nitrate-, nitrite-, and nitric oxide-reducing oral microbes in the American Gut Project Cohort. mSystems. 2016; 1(5). doi: 10.1128/mSystems.00105-16.
Vet du hur m氓nga bakterier som finns p氓 och i v氓ran kropp?
Det s盲gs oftast att vi har 10 g氓nger s氓 m氓nga bakterier som v氓ra egna celler, men det 盲r en uppskattning fr氓n 1972 som idag s盲gs vara lite felaktig.
Idag 盲r denna siffra n盲rmare 1,3 bakterier f枚r varje m盲nniskocell, vilket inte r盲knar in alla virus eller svampceller som eventuellt finns i kroppsmilj枚n.
D盲rut枚ver finns det stor m氓ngfald i v氓ran tarmflora, och det uppskattas finnas ungef盲r 1.000 olika bakteriearter i tarmen.
Den m氓ngfalden bidrar med en enorm m盲ngd gener till v氓ran kropp. Om vi utg氓r ifr氓n att det finns 2.000 gener per bakterieart s氓 bidrar bakterier med ungef盲r 2 miljoner gener totalt! Det finns
ungef盲r 20.000 gener i det m盲nskliga genomet, i j盲mf枚relse.
Detta tyder p氓 att bakterier 盲r mycket viktiga och g枚r en hel del f枚r oss!
L盲s mer:
S枚mnen och tarmfloran
N盲r vi har sv氓rt att somna skyller vi ofta p氓 jobbstress, oro eller kanske kaffet vi druckit f枚r sent p氓 eftermiddagen. Men nya fynd tyder p氓 att de m盲ngder av mikrober vi har i tarmarna, det s氓 kallade mikrobiomet med bakterier och andra mikroorganismer ocks氓 p氓verkar v氓r s枚mnh盲lsa.
Sedan tidigare vet vi att det finns kopplingar mellan mikrobiomet och h盲lsa 鈥 tex risken f枚r inflammation i tarmen, men det finns ocks氓 kopplingar till s氓dant som diabetes och depression. Kronisk stress har visat sig st枚ra den normala dygnsrytmen f枚r tarmarna. Forskare i USA testade d盲rf枚r att ge r氓ttor en diet med prebiotika som kan p氓verka tarmh盲lsan positivt. Prebiotika 盲r fibrer som inte bryts ned av kroppens matsm盲ltningsenzymer utan n氓r tarmarna i intakt form. I tarmarna fungerar de som n盲ring 氓t bra bakterier och stimulerar deras tillv盲xt. Syftet var att testa om s氓dan diet kunde verka skyddande f枚r stress.
Det visade sig att r氓ttorna som f氓tt diet med prebiotika hade mer mj枚lksyrabakterier (laktobaciller) i tarmen. De r氓ttorna hade ocks氓 b盲ttre R.E.M-s枚mn och l盲ttare att somna om, trots stress j盲mf枚rt med r氓ttor som f氓tt sin vanliga diet. F枚r oss m盲nniskor kan det ocks氓 vara viktigt att t盲nka p氓 vad vi 盲ter. Speciellt innan vi g氓r till s盲ngs. Om du 盲r sugen p氓 n氓got s枚tt kan det vara bra att kombinera det med fibrer tex. Sov gott!
L盲s mer:
Mj枚lksyrans goda sidor
Alla som n氓gonsin har tr盲nat 盲r bekanta med mj枚lksyra: en jobbig substans som byggs i v氓ra muskler och ger kramper och obehaglig tr盲ningsv盲rk. Mj枚lksyran har dock sina goda sidor. F枚r den f枚rsta, utan den skulle vi inte f氓 yoghurt eller surdegsbr枚d. F枚r det andra, mj枚lksyran 盲r en viktig ingrediens i en frisk vagina.
Mj枚lksyran i vaginan, till skillnaden till den i v氓ra muskler, 盲r inte producerad av v氓ra egna celler. Friska kvinnor har en stor m盲ngd mj枚lksyrabakterier i sina vaginor. Vilken specifik bakterieart det 盲r beror p氓 bl.a. p氓 kvinnans etnicitet, men effekten 盲r samma: l氓g pH, mycket mj枚lksyra och en frisk vagina. V氓ra celler bidrar med 盲r att uts枚ndra glykogen, en typ av st盲rkelse som f枚der mj枚lksyrabakterierna.
Mj枚lksyran 盲r extremt viktig f枚r vaginans h盲lsa. Slidan 盲r 盲nd氓 halv枚ppen mot v盲rlden, och kan bli invaderad av alla m枚jliga bakterier, inte bara genom sex, men 盲ven genom tamponganv盲ndning, av underkl盲der eller v氓ra egna h盲nder, f枚r att inte n盲mna hur n盲ra slid枚ppningen ligger till anus鈥 Bland de farliga bakterier som mj枚lksyra kan d枚da innan de hinner smitta oss finns klamydia och gonorr茅, gardnerella (som ger slidan en stark obehaglig lukt) och grupp-B streptokocker, som 盲r farliga f枚r nyf枚dda barn.
Det finns 盲ven tecken p氓 att mj枚lksyrabakterier kan skydda mot svamp och virus. Candida, som 盲r den vanligaste vaginala svampinfektionen, 盲r relativt t氓lig till mj枚lksyra, men har sv氓rt att f盲sta sig till slemhinnor som 盲r redan t盲ckta av goda bakterier. HIV-viruset blir i sin tur inaktiverat i vaginans normalt l氓ga pH, men den effekten blir rubbad i kontakt med sperma.
Vad kan man d氓 g枚ra sj盲lv f枚r att v氓rda sin vaginalh盲lsa? Man kommer l氓ngt med att inte st枚ra slidan i on枚dan. Tv氓l, till exempel, ska inte anv盲ndas i underlivet. Man ska d盲remot alltid tv盲tta sina h盲nder med vatten och tv氓l innan man tar p氓 sig! Om man k盲nner sig torr kan v盲xtoljor s氓som kokosfett eller olivolja hj盲lpa, men mineraloljor s氓som barnolja ska undvikas. Det g氓r 盲ven att k枚pa mj枚lksyra eller mj枚lksyrabakterier p氓 de flesta apotek. Det saknas fortfarande en stark vetenskaplig grund f枚r deras bruk, men de 盲r ofarliga och m氓nga kvinnor k盲nner att det har hj盲lpt dem.
Mycket mer om detta kan man l盲sa i tidskriften Research in Microbiology, d盲r Gilda Tachedjian och kollegor har publicerat artikeln 鈥淭he role of lactic acid production by probiotic Lactobacillus species in vaginal health鈥:
Finns det bakterier i livmodern?
N盲r en bebis f枚ds, blir den omedelbart t盲ckt av bakterier. De kommer fr氓n mammans slida och hud, och snart 盲ven fr氓n omgivningen, s氓som pappans och syskonens hud, fr氓n luften, nappen, kl盲derna鈥 Br枚stmj枚lken inneh氓ller ocks氓 bakterier. De 盲r noga utvalda i tarmen av mammans immunf枚rsvar och transporterade hela v盲gen till br枚stens mj枚lkk枚rtlar, s氓 att barnet ska f氓 i sig de allra b盲sta. Naturens egen ProViva!
Alla dessa bakterier har ett viktigt inflytande p氓 barnets h盲lsa och v盲lm氓ende. Bakterier i tarmen kommer f枚rst att hj盲lpa barnet att bryta ner br枚stmj枚lken, och sedan anpassa sig till en radikal kostf枚r盲ndring, n盲r annan mat introduceras. Bakterierna kommer 盲ven tr盲na upp bebisens immunf枚rsvar, s氓 att det ska veta vilka bakterier 盲r farliga och vilka som 盲r sn盲lla, och vad som inte 盲r bakterier alls, utan ofarliga 盲mnen som n枚tter, pollen och choklad.
Om denna process 盲r s氓 viktig, 盲r det d氓 klokt av naturen att v盲nta tills efter barnet 盲r f枚tt f枚r att p氓b枚rja den? N氓gra forskare tycker inte det. F枚r 10 氓r sedan trodde alla att fostervattnet och moderkakan var helt sterila, dvs, inte inneh氓ll bakterier eller andra mikroorganismer. Det var p氓 sitt s盲tt logiskt, d氓 det 盲r v盲lbekant i m枚drav氓rden att en infektion i livmodern 盲r en vanlig orsak till f枚r tidig f枚rlossning.
Men sedan 2011 har m氓nga artiklar beskrivit bakterier i fostervattnet, moder kakanoch tarmen hos friska nyf枚dda barn. Dessutom verkar dessa bakterier inte komma fr氓n slidan, som 盲r vanligt i infektionsfallen, utan fr氓n andra delar av moderns kropp, bl.a. munnen. Det tyder p氓 att kroppen har en liknande mekanism f枚r moderkakans bakterieflora som den har f枚r mj枚lkk枚rtlarna, dvs, att den plockar de bakterier som 盲r de b盲sta och tar dem dit de ska.
Mycket 盲r fortfarande oklart, och alla specialister 盲r inte 枚vertygade om vikten och existensen av en bakterieflora i moderkakan. Om det verkligen st盲mmer 盲r m枚jligheterna enorma. Kommer vi i framtiden kunna bek盲mpa s氓v盲l graviditetskomplikationer som barndomssjukdomar med noga utvalda kosttillskott?
Mer om detta kan man l盲sa p氓 engelska p氓 tidskriftens Nature hemsida: