Arbetstider och återhämtning under Covid 19-pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?
Vården har stått inför en stor utmaning i att under pressande omständigheter upprätthålla en hållbarhet i arbetstidsförläggningen. Sjukvården har också stått inför en stor belastning både i form av att hantera Covid-19, och de efterdyningar som pandemin skapat i form av omdirigerad personal, framskjutna eller inställda undersökningar och behandlingar samt det stora behovet av rehabiliteringsinsatser av Covid-19 patienter.
Även om arbetsförhållandena under pandemin har inneburit en hög arbetsbelastning för vårdpersonalen är det viktigt att det finns ett hållbarhetsperspektiv i vårdplaneringen och att väga in medarbetarnas behov av återhämtning. Detta är viktigt för att sjukvårdspersonal ska orka arbeta under utmanande förhållanden under lång tid, inte minst för att minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom och sjukskrivning.
Perioder av extremt hög arbetsbelastning kommer med stor sannolikhet att återkomma inom sjukvården. Kunskapen från detta forskningsprojekt är tänkt att ligga till grund för att identifiera faktorer kopplade till arbetstider och återhämtning som är viktiga att ta hänsyn till och hantera så bra som möjligt. Projektet finansieras av AFA försäkring och pågår fram till 2024.
Projekts syfte
Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur arbetstidsförläggningen och sjukvårdspersonalens möjlighet till återhämtning har påverkats under de extraordinära arbetsförhållandena under Covid-19 pandemin, samt att ta fram underlag för hur verksamheter kan arbeta för att främja hållbara arbetstider och personalens återhämtning på både individ- och organisationsnivå.
Varför fokus på återhämtning och arbetstider?
Tidigare forskning har visat att många sjuksköterskor redan innan Covid-19 pandemin rapporterade tydliga symtom på utbrändhet under de första fem åren i yrket vilket också kan påverka . Arbetsförhållandena under Covid-19 har på många sätt utgjort en extrem belastning och stress, vilket riskerar att ge negativa effekter på vårdpersonalens hälsa och i förlängningen patientsäkerheten.
Återhämtning är en nyckelfaktor för att klara av en period av hög stress och belastning och består både av sömn och av pauser, vila och aktiviteter som ger energi. Under sömnen sker en rad uppbyggande processer i kroppen och sömnen har ett stort återhämtningsvärde. Paradoxalt nog är det just under stressfulla perioder, då återhämtning behövs som mest, som den ofta också är svår att få till. Förutom belastning och stress utgör vårdpersonalens arbetstidsscheman en viktig förutsättning för återhämtning. Tidigare arbetstidsforskning har identifierat en rad olika riskfaktorer när det gäller arbetstidsförläggningen . Utifrån detta är det viktigt att vi lär oss mer om hur vi kan främja återhämtning och hållbara arbetstider även under extrema arbetsförhållanden likt de som förekommit under Covid-19 pandemin. Att sjukvårdens personal behåller sin hälsa och arbetsförmåga är centralt för hela hälso- och sjukvårdsystemet i Sverige.
Detta projekt bygger vidare pÃ¥ projektet Bädda för Kvalitet där ett preventivt Ã¥terhämtningsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor utvärderades (läs mer här). Ã…terhämtningsprogrammet Bädda för kvalitet ligger till grund för Ã¥³Ù±ð°ù³óä³¾³Ù²Ô¾±²Ô²µ²õ³ó²¹²Ô»å²ú´Ç°ì±ð²Ô, som sammanställdes för att stödja Ã¥terhämtning för vÃ¥rdpersonal i en turbulent tid.
Projektets genomförande
Projektet är indelat i två faser, där det i den första fasen genomförs kvalitativa telefonintervjuer med vårdpersonal, avdelningschefer, bemanningsassistenter och HR om hur personalens återhämtning och arbetstider har hanterats under pandemin, samt vilket stöd som efterfrågats när det kommer till att skapa hållbarhet avseende arbetstider och återhämtning i verksamheterna. Intervjuerna kommer att belysa goda exempel och identifiera vad som skulle kunna förbättras på olika nivåer.
Under den andra fasen i projektet analyseras objektiva arbetstidsdata från ett urval av avdelningar vid olika sjukhus i Sverige, i syfte att beskriva hur arbetstidsförläggningen påverkats av pandemin. Utifrån registrerad arbetstid undersöks förekomsten av så kallade riskpass, till exempel dubbelpass, kort dygnsvila (<11 timmar vila mellan arbetspassen), långa arbetsveckor (>48 timmar arbetstid/vecka), korta ledighetsperioder (<36 timmar ledig tid/vecka) under Covid-19 pandemin. Vidare kommer eventuella samband mellan förekomst av riskpass och sjukfrånvaro att undersökas. Om det är möjligt kan vi även komma att undersöka samband med andra mått på hälsa (ur medarbetarundersökningar) eller hållbarhet (som personalomsättning).
Projektstatus
Samtliga data har samlats in och analyserats. Resultaten från den första delstudien som bygger på kvalitativa data från HR-personal har publicerats i Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, och resultat från delstudie två har publicerats i International Journal of Nursing Studies Advances. Resultaten från den tredje delstudien är under granskning hos en vetenskaplig tidskrift och förväntas publiceras under 2025. Resultat från projektet har bland annat presenterats vid Nordic Conference on Research in Patient Safety and Quality in Healthcare i Jönköping 29-30 september 2022, Working hours in the Nordic Countries symposium i Bergen den 29 april 2023 samt Stockholm den 7 maj 2024, och vid 16th Conference of European Academy of Occupational Health Psychology, Granada, Spanien den 7 juni 2024.
Projektet i media
Delstudier
Avhandling
Medarbetare och kontakt
Anna Dahlgren
Anna Dahlgren, PhD, projektledare. Anna är forskargruppsledare vid Karolinska institutet och har erfarenhet av forskning om arbetstider och återhämtning samt arbete med patientsäkerhetsfrågor.
Isabelle Hernandez
Isabelle Hernandez är doktorand vid ̽»¨¾«Ñ¡ i docent Anna Dahlgrens forskargrupp. Isabelle har en masterexamen i psykologi med inriktning mot personal, arbete och organisation och har tidigare arbetat som forskningsassistent i projekt som rör arbetstider, Ã¥terhämtning och anställningstrygghet.
Marie Söderström
Marie Söderström, legitimerad psykolog och anknuten forskare vid avdelningen för Psykologi, i docent Anna Dahlgrens forskargrupp vid ̽»¨¾«Ñ¡.
Övriga i projektgruppen:
Göran Kecklund, Professor, föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet
Ann Rudman, Leg. Sjuksköterska och Docent, Dalarnas Högskola och Avdelningen för Psykologi, ̽»¨¾«Ñ¡.
Petter Gustavsson, Professor och gruppledare för forskargruppen Motivation, Kompetens och Hälsa vid avdelningen för Psykologi, ̽»¨¾«Ñ¡.
Maria Bragesjö, legitimerad psykolog, doktorand vid Avdelningen för Psykologi, Karolinska Sjukhuset och ̽»¨¾«Ñ¡
Martina Gustavsson, Leg sjuksköterska och doktorand, Institutionen för Global Folkhälsa, ̽»¨¾«Ñ¡ samt Uppsala Universitet.