̽»¨¾«Ñ¡

Postdoktor inom cancerepidemiologi, Jesper Lagergrens grupp
Biträdande överläkare i onkologi, Capio Sankt Görans Sjukhus
Studierektor, KI/SLLs forskarskola i epidemiologi för kliniker 2020/2022

Jag kombinerar forskning inom cancerepidemiologi med kliniskt arbete som cancerläkare pÃ¥ institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, ̽»¨¾«Ñ¡ respektive Capio Sankt Görans Sjukhus.

2019 Medicine doktorsexamen (PhD) i Medicin, ̽»¨¾«Ñ¡
2018 Specialistexamen i Onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset,
Socialstyrelsen
2010 Läkarlegitimation, Södersjukhuset, Socialstyrelsen
2008 Läkarexamen, ̽»¨¾«Ñ¡

Mitt primära forskningsfokus är klinisk cancerepidemiologi. Jag hanterar stora datavolymer genom att länka information pÃ¥ individnivÃ¥ frÃ¥n svenska och nordiska hälso- och demografiska register med hög täckningsgrad. Detta möjliggör robusta analyser av trender över olika tidsaxlar. För att korrekt beskriva, illustrera och dra slutsatser utifrÃ¥n forskningsresultat tillämpar jag innovativa statistiska metoder. 

Swedish Anti-Cancer Therapy (SeACT)

Jag är ansvarig forskare och drivande i SeACT-projektet, ett akademiskt initiativ som syftar till att samla in svenska journaldata pÃ¥ cancerläkemedel frÃ¥n de elektroniska ordinationssystemen CytoBase, Cytodos och Mosaiq för att kunna genomföra farmakoepidemiologiska studier pÃ¥ onkologisk behandling i Sverige. Studien är etikprövad med ̽»¨¾«Ñ¡ som huvudman. 

Bakgrund: Cirka 70 000 individer diagnosticeras med cancer i Sverige varje Ã¥r. Nyinsjuknandet ökar samtidigt som en större andel botas eller lever längre med cancer. Tidig upptäckt och behandling men även nya läkemedel och optimerade behandlingsalgoritmer har bidragit till detta. I rutinsjukvÃ¥rd är dock effekterna pÃ¥ dödlighet lägre och risken för biverkningar högre än i läkemedelsstudier pÃ¥ selekterade patientgrupper med kort uppföljningstid. Trots allvarlig biverkningsprofil och höga läkemedelskostnader gÃ¥r det inte att systematiskt övervaka effekt och säkerhet av cancerläkemedel i Sverige idag. 

±á³Ü±¹³Ü»å³¾Ã¥±ô²õä³Ù³Ù²Ô¾±²Ô²µ: Att studera kort- och lÃ¥ngsiktiga effekter av och säkerhet vid men även tillgÃ¥ng till cancerläkemedel pÃ¥ populationsnivÃ¥ i Sverige.

Studiedesign och datainsamling: De flesta cancerläkemedel ges som rekvisitionsläkemedel pÃ¥ sjukhus. I Sverige lagras denna information sedan cirka 20 Ã¥r och framÃ¥t i en handfull elektroniska ordinationssystem (Cytodos, CytoBase och Mosaiq). Vi planerar att länka behandlingsdata frÃ¥n dessa ordinationssystem och Nationella Läkemedelsregistret till samtliga individer i Nationella Cancerregistret och i nästa steg ytterligare populationsbaserade hälso- och demografiska register inklusive Nationella Dödsorsaks-, Patient- och MödravÃ¥rdsregistret (Socialstyrelsen) respektive Registret över totalbefolkningen och LISA-databasen (Statistiska CentralbyrÃ¥n). 

Tidsplan: För närvarande (2024) utgår förfrågningar till samtliga sjukvårdsregioner/vårdgivare för utlämnanden av cancerbehandlingsdata från respektive elektroniskt ordinationssystem. Förhoppningen är att vi har fått in behandlingsdata från samtliga regioner i mitten 2025 och det första delarbetet beräknas skickas in för publicering under år 2026.

UtbildningsfrÃ¥gor har alltid intresserat mig. Redan under specialisttjänstgöringen inom onkologi var jag engagerad som föreläsare och seminarieledare för läkarstudenterna pÃ¥ ̽»¨¾«Ñ¡ och Ã¥r 2017/2018 var jag även ansvarig lärare för utbildningen inom palliativ medicin. Jag var tidigare ansvarig för randande ST-läkare inom onkologi pÃ¥ medicinsk enhet övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset. Ã…r 2020-2022 var jag studierektor för KI/SLLs forskarskola i epidemiologi för kliniker generation 19. Sedan 2024 ansvarar jag för Svensk Onkologisk Förenings rekommenderade ST-kurs i medicinsk vetenskap för ST-läkare i onkologi.