Detektor bromsar TBC-smittan
Antonio Rothfuchs, docent vid institutionen f枚r mikrobiologi, tum枚r- och cellbiologi vid 探花精选 har skapat en apparat som kan f氓nga tuberkulosbakterier i luften.
Text: Fredrik Hedlund, f枚rst publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3/2018.
Vad har ni gjort och varf枚r?
鈥 Vi har utvecklat en tuberkulosdetektor, vi kallar den f枚r TB Hotspot Detector, eller THOR. Med den kan vi ta reda p氓 om det finns bakterier i luften. F氓r man ett positivt utslag inneb盲r det att det finns en risk att smittas. Tanken 盲r att det ska vara ett s盲tt att sp氓ra och f枚rhindra smittspridning.
P氓 vilket s盲tt skulle er detektor g枚ra skillnad?
鈥 Ett problem som man har med tuberkulos idag 盲r att diagnostiken 盲r passiv. F枚rst n盲r folk blir sjuka och f氓r symtom g氓r de till sjukv氓rden och d氓 tas en massa prover. Men patienterna smittar andra m盲nniskor l氓ngt innan dess. Det 盲r dock f枚r dyrt med existerande metoder att g氓 ut i en h枚griskmilj枚 och screena. Man skulle d氓 kunna anv盲nda sig av apparaten f枚r att sp氓ra smittan i luften. P氓 s氓 s盲tt blir aktiv smittsp氓rning b氓de ekonomisk och praktisk.
Var t盲nker ni att smittsp氓rningen skulle ske?
鈥 Det finns ett antal olika milj枚er d盲r detta skulle kunna vara anv盲ndbart, som f盲ngelser, i skolor och i v盲ntrum p氓 sjukhus till exempel. Vi genomf枚r just nu praktiska test i f盲ngelser i Brasilien. Apparaten ska st氓 d盲r som en slags r枚kdetektor f枚r tuberkulos. Men man skulle ocks氓 kunna be en person hosta p氓 apparaten. Den kommer att bli v盲ldigt billig att tillverka, men den finns 盲nnu bara som prototyp.
En gammal historia
I Norden finns tuberkulosbakterien p氓visad i skelettfynd 氓tminstone sedan 1100-talet. Men det var f枚rst p氓 1800-talet n盲r st盲derna v盲xte till som sjukdomen fick ordentlig spridning. Tuberkulos, tbc, drabbade i f枚rsta hand de fattiga som bodde tr氓ngt och 氓t d氓ligt. Eftersom bakterien 盲r luftburen och smittar vid upphostningar 枚kar smittrisken vid tr氓ngboddhet. Den som 盲r undern盲rd och i allm盲nt s盲mre kondition har en 枚kad risk att drabbas av den aktiva formen av sjukdomen.
I slutet av 氓rhundradet startades en offensiv mot tuberkulos d氓 ett stort antal sanatorier byggdes runt om i Sverige. D盲r skulle patienterna f氓 vila, 鈥漢盲lsosam luft鈥 och n盲ringsrik mat. Sanatorierna hade en begr盲nsad effekt, liksom 盲ven inf枚randet av BCG-vaccineringen 1927. I b枚rjan av 1940-talet insjuknade 枚ver 300 personer per 100 000 inv氓nare i Sverige.
N盲r antibiotika uppt盲cktes och b枚rjade anv盲ndas i slutet av 1940-talet sj枚nk f枚rekomsten dramatiskt under n氓gra decennier och har sedan 1990-talet legat p氓 cirka fem fall per 100 000 inv氓nare, motsvarande runt 500 fall per 氓r. En svag 枚kning har skett under hela 2000-talet som toppade 2015 under flyktingv氓gen d氓 f枚rekomsten 枚kade till cirka 氓tta fall per 100 000 inv氓nare, eller 831 fall. Men den senaste statistiken visar att f枚rekomsten 盲r tillbaka p氓 samma niv氓 som f枚re flyktingv氓gen.
K盲llor: Riksarkivet, Nationalencyklopedin, Folkh盲lsomyndigheten